(Detta pressmeddelande publicerades den 30 maj 2018, men är fortfarande aktuellt)

"Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven, visar en ny rapport.

Forskaren Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning, har i sin studie använt en ny ansats som tydligt visar att fristående grundskolor sätter högre betyg än kommunala. Han har jämfört betyg i alla ämnen med de nationella prov som finns i framför allt matematik, för att fånga skolans allmänna nivå. Det vanligaste sättet är annars att jämföra med endast de ämnen som har nationella prov.

Resultatet visar att skolor tillhörande Internationella Engelska skolan och Kunskapsskolan särskilt utmärker sig för att vara generösa i betygssättningen. Detta pekar på svårigheten att ha ett enhetligt och tillitsbaserat regelverk för en verksamhet där både privata och offentliga aktörer är verksamma, konstateras i rapporten.

Läs rapporten Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System.

Tidigare har Skolverket i en rapport visat att elever från friskolornas gymnasieprogram klarar sig sämre i högskolan, trots att friskoleelevernas snittbetyg är högre än det för elever från kommunala skolor.

Mer om Jonas Vlachos forskning."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson skrev i sin språkkrönika i Göteborgs-Posten den 10 augusti bland annat:

“Namngivningen har varit svenskspråkig. Detta har varit så självklart att det inte ens diskuterats. Men detta gäller namngivning i det offentligas regi.

I företagens värld ser det annorlunda ut. Det står naturligtvis Petter Stordalen fritt att kalla sitt hotellföretag Strawberry Hotels. Att han sedan för ett okänt antal miljoner lyckas få Sveriges nationalarena att officiellt heta Strawberry Arena är något helt annat. Det är märkligt och svårbegripligt. Ska verkligen en hotellägare kunna köpa sig namnrättigheten till en nationalarena?

Det lät som ett aprilskämt, det visade sig vara sant.”

Läs vidare här!

Frågan om namngivningens betydelse  uppmärksammades tidigt av Språkförsvaret. I vårt utkast till svensk språklag 2006  skrev Språkförsvaret:

Ҥ 13. Namngivning

1. Namn på platser och orter skall enbart ges på svenska utom i områden, där meänkieli eller samiska av hävd har talats, varvid parallella namn kan användas.

2. Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.”

(Denna nädagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Andersson skriver i en debattartikel i Skånska Dagbladet den 10 augusti:

“Kunskaper i främmande språk banar väg för både rikare innehåll och större valmöjligheter i livet, men långt ifrån alla elever skaffar sig färdigheter i annat än engelska. Förutom att utöka undervisningen i danska och norska inom ämnet svenska, vore det en investering med betydande avkastning att till de obligatoriska ämnena lägga tyska och franska, för att ge alla elever grundläggande kunskaper och en plattform för vidare språkstudier."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

“En spansk turist fick en obehaglig överraskning under sin semester på ön Mallorca. Han hade valt semesterorten Magaluf, som är populär bland brittiska turister och som varje år fylls av festsugna semesterfirare, som sitt semestermål. Spanjoren blev förbluffad och chockad över att ingen där talade till honom på det lokala språket, dvs spanska eller mallorkinska: "Vi är i Spanien och alla talar till oss på ett främmande språk. Det är en brist på respekt att folk i Spanien talar till oss på ett främmande språk", säger semesterfiraren. Men det är inte bara språket, utan även massturismen i sig som gång på gång väcker ilska bland befolkningen, som uttrycker sitt missnöje med protester och demonstrationer.” ( fokus.de)

Spanjorer uppskattar om man tilltalar dem på deras eget språk. Min spanska är inte lysande, men jag kan i varje fall formulera korrekta meningar.  En gång på Gran Canaria upptäckte jag och min fru att vi inte hade tagit med oss en korkskruv, varpå jag tvingades att uppsöka närmaste närbutik för att inköpa en sådan. Samtidigt glömde jag att kontrollera vad korkskruv hette på svenska; ordet ingick inte i mitt aktiva spanska ordförråd. Men väl framme på plats improviserade jag ocg frågade expediten: “Tiene usted un util para abrir botellas de vino?” (“Har du ett verktyg för att öppna vinflaskor?”) Expediten log och gick för att hämta en korkskruv. Vad tänkte hon? Tror turisten att vi använder något annat än korkskruvar för att öppna vinflaskor här på Kanarieöarna? Korkskruv heter sacacorchos. Senast på Fuerteventura tog jag i varje fall reda på vad skohorn hette på spanska – calzador - innan jag gick för att köpa ett sådant.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skyltningen på Stockholms Central är föredömlig: Svenska överst och engelska underst.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Moonica Mac - Romeo

Söndagens svenskspråkiga dikt

I rörelse 

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Boye

(Denna bätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...för glädjebetygsskolan och språkbytesskolan IES!

Hur länge ska de få hållas? De finns ju inte i andra länder, med något enstaka undantag. Franförallt: Varför ska de pengar som vi alla betalar i skatt för våra barns utbildning gå till vinst hos utländska riskkapitalister samt ett påtvingat skattefinansierat språkbyte hos eleverna, istället för att gå just till våra barns utbildning. Det viktigaste i Sverige måste vara... hör och häpna... att barnen lär sig god svenska för att kunna bli samhällsmedborgare utan begränsningar  vad gäller framtidsutsikter.

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok tillhör nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Vad är det för samhälle vi lever i, som tar idéer om språkbyte och folkutbyte på allvar? Och diskuterar dem i seriösa sammanhang? Vi måsta ta dem och deras försvarare för vad de är: Knäppgökar som inte är värda annat än att förlöjligas. Om man inte inom den s k akademin förstår det, så är det ett tydligt tecken på självupptagenhet och kritiskt förfall, jämförbart med vad som hände i den svenska germanistiken under 30-talet.

Ett varmt tack till alla er som kämpar vidare!

Med engagerad hälsning

Bo Alvberger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)