Videnskab.dk skrev den 3 januari inledningsvis i en artikel:

”Forskere har analyseret sprogbrugen i mere end 160.000 engelsksprogede film og fundet ud af, at sproget over de seneste 50 år er blevet mere ‘morderisk’.

Resultaterne er udgivet i tidsskriftet JAMA Pediatrics.

For at vurdere, om sproget er blevet mere morderisk, talte forskerne, hvor mange gange skuespillere brugte variationer af ‘dræber’ i de mange tusinde film.

Antallet af morderiske ord varierede meget fra år til år, men over de fem årtier fandt de en generelt stigende tendens.

I alt blev der anvendt morderisk sprogbrug i 7 procent af de undersøgte film.

Det gælder både for krimifilm, hvor man kan forvente det, men også film, hvor kriminalitet ikke er omdrejningspunktet. Desuden fandt forskerne både en stigning af morderiske ord blandt mandlige og kvindelige skuespillere. ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson skrev i Göteborgs-Posten den 4 januari bland annat:

”Detta är en årlig begivenhet som landets medier ägnar rätt stor uppmärksamhet. Tidningarnas rubriksättare använder fraser som ’Kan du årets nya ord?’ och ’Här är nya ord att lära sig’. Tv-nyheterna skickar ut en reporter på stan som frågar folk om de vet vad exempelvis coolcation (semester på kallare ställe) betyder. De flesta ser förbryllade ut och svarar nej.

Så har rapporteringen sett ut. Det olyckliga med listan och rapporteringen är att de ger en väldigt skev bild av hur språket och ordförrådet utvecklas.

Alla lär sig nya ord varje år, men vi lär oss dem inte från några ordlistor. Vi snappar upp dem genom läsning och samtal. Sammanhanget, eller kontexten med ett elegantare ord, brukar klargöra betydelsen.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jill Johnson - Kärleken är

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kärlek

Att vara blickstilla,

djupt

ett källvatten

blickstilla orört - 

men lätt såsom droppen

      kommer vid det

alla skyar flammar i dess djup -

händelselösheten själv

spiller regn av rosor.

Rabbe Enckell

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Förstår ni hur förvånad jag blev på bokhandeln att få gåvan insvept i ett papper med engelsk text på presentpappret? Det var några dagar innan jul. Pappret skulle inte vara ”juligt” utan neutralt, duga för hela året. Först efter jul lämnades presenten över. Och först då tittade jag noga på texten. Presentpapper på engelska på en bokhandel i Sverige som i första hand säljer böcker på svenska och är därmed en kulturinstitution för landets första språk!

Det känns lika avigt som mattan som nu ligger på bibliotekets barnboksavdelning med invävd engelsk text. Ska sådant visa öppenhet mot världen? Rättvisehandeln i Laholm blev döpt på nytt till Fair Trade butiken. Det inarbetade gamla namnet Hela Världen fick inte ens dyka upp som underrubrik. Måste vi tänka om och anpassa oss till den moderna världen? Vilken värld?

Andra länder hanterar sitt huvudspråk på annat sätt: en god vän, svensk keramiker, ville sälja sina alster på en gatumarknad i södra Frankrike för några få år sedan. Han sökte tillstånd hos kommunen på engelska då hans franska var stapplande. Han blev avvisad. En knalle får bara tillstånd om han kan tala franska var svaret.

Språken påverkas och förändras. Men låt oss inte förlora svenskan, vårt eget språk.

Susanne Gerstenberg

Inändaren publicerades igår i Hallandsposten - här med skribentens tillstånd.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Erik Helmerson skriver i Dagens Nyheter i dag  bland annat:

”Minns ni lokatorn och luvungen? För exakt tjugo år sedan var de så i ropet att de hamnade på listan över årets nyord. I dag är lokatorn bättre känd som elektronisk fotboja, och luvungen – ung person i suspekt jacka med luva – så vanlig att hen inte ens har ett namn. Mansskatten från samma år väntar fortfarande på att införas.”

Nej, jag minns inget av dessa ord och har heller aldrig använt dem. Jag har ändå följt nyordslistan sedan 2004.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Iwan Langermo skriver i Länstidningen Södertälje bland annat:

”Karstorp skriver vidare att varje skattekrona ska användas effektivt. Så är det definitivt inte i det nuvarande systemet. De två största friskolekoncernerna, Academedia och Internationella engelska skolan (IES) är i dag utlandsägda. Academedia ägs till över 60 procent av utländska investeringsfonder och IES ägs till största delen av en Luxemburgbaserad riskkapitalfond.

Academedia delade nyligen ut 300 miljoner kronor extra genom ett inlösenprogram. Räknar man in detta tillsammans med den ordinarie aktieutdelningen blir direktavkastningen 7,4 procent enligt tidningen Privata Affärer. Vanligtvis brukar direktavkastningen i aktiebolag ligga på ungefär tre procent. Academedia delade ut 478 miljoner kronor sammanlagt under räkenskapsåret 2024/2025. IES har för inte så länge sedan skickat en halv miljard kronor till ägarbolagen i koncernen.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag den 1 januari 2025 skulle tvätta i en av de tre tvättstugorna på Tjurbergsgatan 36 på Södermalm i Stockholm satt en lapp fasttejpad på en av tvättmaskinerna. Till min häpnad och besvikelse var den handskrivna texten inte på svenska utan enbart på engelska. Texten löd: ”broken! don’t use!” Frågan som onekligen infinner sig är om skribenten är en svenskspråkig boende som föredrar engelska eller om han eller hon inte kan svenska. Trist i dubbel bemärkelse!

 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tekst: Agnes Lenz Mathiasen

Master i Statsvitenskap ved Universitetet i Oslo og med i bestyrelsen Foreningen Nordens Ungdom i Norge. Lige nu på udveksling ved Stockholms universitet. 

Jeg blev så glad, da jeg opdagede at man kunne se en film med Emil fra Lønneberg på DRTV, da jeg var hjemme i juleferien. Jeg er vokset op med alle historierne fra Astrid Lindgrens verden, og gennem Emil, Pippi og Brødrene Løvehjerte, har jeg fået en række vigtige kompetencer.

Men til min store overraskelse så var filmen dubbet til dansk. Jeg gik derfor på jagt i DR’s tilbud af børne-TV, og opdagede at vores nabosprog næsten ikke er at finde i arkiverne.

Hvorfor mener DR at det er gavnligt at dubbe de skandinaviske sprog? Ja, svensk er et andet sprog, men trods alt et sprog, vi deler størstedelen af vores ord med. Det er synd for børn, at de ikke får lov til at lytte på deres nabosprog, og det er pinligt, at DR ikke gør mere for at fremme nordisk sprogforståelse.

Som et public service selskab mener jeg at DR har et ansvar for at introducere børn til sprog og kultur. Både Norge og Sverige producerer fremragende TV, og det er trist at DR frarøver børn chancen for at lære om vores nabolande. Ved at oversætte skandinavisk TV til dansk, så mister børn vigtige kompetencer i fremtiden.

Børn lærer ikke at forstå norsk og svensk, hvis de ikke hører det, og vi må ikke undervurdere børne-TV i læren af andre sprog. Mange børn lærer engelsk gennem spil og Youtube – hvorfor skal svensk og norsk være sværere?

Det var en sejr, da DR sikrede sig rettighederne til at sende den norske serie SKAM, som blev set af mange danske teenagere. Og det er dejligt at voksne og unge kan nyde godt af nordiske film og serier.

Men nu er det på tide at vi slår et slag for skandinavisk børne-tv og udnytter nogle af de spændende serier, som vores nabolande producerer. Vi skal stoppe med at undervurdere børns evne til at forstå og tilegne sig viden.

Når jeg snakker dansk til norske børn, så forstår de mig. De synes jeg snakker mærkeligt, men de har endnu ikke forstået at jeg snakker et andet sprog. Jeg nægter at tro på at danske børn er anderledes. Lad os udnytte børns åbenhed til sprog og give dem kompetencerne til at kunne bevæge sig frit i Norden.

Ønsker vi virkelig, at danske børn skal være dårligst til at forstå sine skandinaviske naboer? Det er pinligt at vi efterhånden må ty til engelsk, et sprog som er længere fra dansk end vores nabosprog.

(Artikeln publicerades ursprungligen i Politiken)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket  Språkförsvaret)