En medlem har påpekat att Språkförsvarets webbplats är på väg en miljon sidvisningar sedan starten. Det aktuella antalet sidvisningar är 961 063. Det bör ta omkring en månad innan webbplatsen passerar miljonen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen rapporterade P1 kulturradion om ett utbyggnadsprojekt i Rosengård i Malmö för att koppla samman området med centrala delar av staden. Arbetsnamnet för projektet är Culture Casbah. Förslaget innebär att stadsdelen ska innehålla ett promenadstråk, restauranger, affärer och bostäder samt som pricken över i:et en 22 våningar hög miniskrapa. Ansvarig för projektet är MKB, Malmös kommunala bostadsbolag.

Vad är en kasbah? Wikipedia beskriver en kasbah på följande sätt:

"Kasbah (ar. القصبة) eller Qassabah är en särskild typ av medina, islamisk stad eller fort. Kasbahn var boplatsen för den lokala ledaren och fungerade även som försvar när staden var attackerad. En kasbah har höga murar som vanligtvis inte har några fönster. Ibland byggdes de på en höjd för att göra dem enklare att försvara, och placerades ofta nära en hamn. Att få en kasbah byggd var ett tecken på välstånd och makt. Nästan alla städer hade en egen kasbah, byggnaden var ofta en nödvändighet för stadens överlevnad."

Arbetsnamnet är alltså på engelska, eftersom den gängse stavningen är kasbah på svenska. Oxford Dictionaries rekommenderar i första hand kasbah, medan Merriam-Webster (amerikansk ordbok) har casbah. Varför går det inte lika bra med ett svenskt arbetsnamn?

Namnet casbah ger också märkliga associationer. Ska man bygga höga, fönsterlösa murar kring stadsdelen? Är stadsdelen bara avsedd för arabiskspråkiga invandrare? I så fall borde den väl döpas till qassabah?

För ytterligare information se MKB:s webbplats .

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Språktidningens blogg berättade Anders Svensson häromdagen om den isländska nyordslistan:

”Hrútskýring (’mansplaining’) är 2016 års ord på Island. I en omröstning med tio kandidater fick hrútskýring hela 35 procent av rösterna. Ordet myntades 2011 av författaren Hallgrímur Helgason.

För att utses till en av de tio kandidaterna till årets ord krävs att ordet präglat samhällsdebatten under det gångna året. Det behöver dock inte vara pinfärskt.

Årets vinnare är hrútskýring, ett ord som myntades av författaren Hallgrímur Helgason våren 2011. Han presenterade förslaget på Facebook sedan en användare eftersökt en isländsk motsvarighet till mansplaining.

Hrútskýring är ett teleskopord bildat till hrútur (’bagge’) och útskýring (’förklaring’). Ordet kan också skrivas hr. Útskýring (’herr Förklaring’).”

Någon har påpekat att språkvården på Island i stor utsträckning är ett resultat av spontana, folkliga initiativ och inte i första hand förslag från den institutionella språkvården.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det har dykt upp en blogg på nätet, som kallar sig sprakforsvaret.blogg.se. Detta är en falsk varubeteckning. Den enda anknytning till Språkförsvaret som denna blogg har är att den fokuserar på att kritisera Språkförsvarets språkpolitik.

Språkförsvaret har ingenting emot kritik. Tvärtom; vi har aldrig haft några problem att bemöta okunnig och illasinnad kritik och uppskattar saklig kritik, eftersom den senare betyder att vi mejslar fram en ännu mer genomtänkt linje. Förmodligen kommer vi att svara på inläggen inom kort.

Men att kalla bloggen för ”sprakforsvaret.blogg.se” är en barnslig provokation, som eventuellt syftar till att leda bort trafik från Språkförsvarets webbplats och nätdagbok. Det finns heller inte enda länk till Språkförsvarets sidor, så att besökare direkt kan gå till Språkförsvaret och kontrollera vad vi skriver.

Man frågar sig om det – med tanke på den barnsliga provokationen -  inte är fråga om ett gäng gymnasister, som fick ett infall mars 2016 att skapa en blogg för att attackera Språkförsvaret. Det kan väl inte vara universitetsstuderande?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En dansk webbplats, Unyttige Historiefacts, har använt Språkförsvaret som källa.

"Svensk blev officielt hovedsprog i Sverige i 2009.

Svensk blev officielt hovedsprog i Sverige i 2009. Der var før officielt 5 minoritetssprog i Sverige, men intet hovedsprog. Svensk var til gengæld hovedsprog i Finland.

Kilde: http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/?id=1139"

Vi delar dock inte uppfattningen att denna information skulle vara onyttig, speciellt som Danmark saknar en språklag; detta i motsats till Finland, Island och Sverige. I Norge lär en språklag vara på väg.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Skriv i DN idag skriver insändarskribenten Lennart Andersson:

"Det går utför. Följer man en skidtävling av något slag via tv eller radio så pratas det hela om hur de aktiva kör skidor. Av den anledningen undrar jag när vi slutade att åka och började köra skidor?  Kanske har jag missat något?  Heter det inte längre längdskid- och utförsåkning utan längdskid- och utförskörning?"

Jag kan tyvärr inte uttala mig om hur frekvent denna ändring i språkbruket är. Jag lyssnar inte på radio och har aldrig heller hört det i tv, men det senare kan ju bero på att jag inte tittar särskilt mycket på tv-reportage om längdskid- och utförsåkning. Körning låter märkligt i mina öron.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur står det egentligen till med det svenska språket? Som jag har skrivit tidigare på tidningens insändarsida, så har svenskan drabbats av den så kallade "engelska sjukan".

Dagens svenska "mixas" jämt och ständigt med engelska ord och uttryck. Det börjar snart bli både tröttsamt och löjligt.

I en tv-intervju för Rapport den 20 december hörde jag fordonsanalytiker på Handelshögskolan Martin Skölds märkliga uttalande. Han sade bland annat: (citat)

"Tänker man på det från personalens sida så höjer det självkänslan lite och det 'boostar feelingen' att jobba på Volvo."

Detta uttalande gjordes i samband med att tre svenska pensionsfonder köper in sig hos kinesiska Volv Cars. Priset är 5 miljarder kronor.

Jag antar att Martin Sköld är välutbildad, men han kan tydligen inte längre uttrycka sig klart på svenska. Han måste hitta engelska ord till sin hjälp.

Är det kanske för mycket engelska/svengelska på jobbet?

"Boostar feelingen" hade dessutom amerikaner och engelsmän säkerligen uttryckt annorlunda, nämligen ... "to boost morale".

Det hade varit mer naturligt för dem att uttrycka sig på detta sätt.

Ser fram emot förståelig svenska och bättre engelska i framtiden.

C-G Pernbring

(Denna text publicerades också i Blekinge Läns Tidning den 4/2 2017 under annan rubrik)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bild Frida Carlsson)

Denna fråga har diskuterats i Facebook-gruppen Språkpolisernas högkvarter . Läsare av denna blogg har kanske egna förslag eller hågkomster.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)