(Texten är hämtad från Mora Tidning den 9 augusti 2023)

”Nyfikenheten på älvdalska började redan i tonåren, när Mäcs Martin Mård från Falun fick en del vänner i Älvdalen. Han lärde sig att säga några ord.

Tio år senare pratar han ganska obehindrat och har dessutom hållit flera predikningar på älvdalska.

– Jag känner mig lite älvdalsk, det är någon ådra i mig, säger han med ett skratt.”

Resten av texten ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är kinuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Göteborgs-Posten den 26 maj 2018 tar Lars-Gunnar Andersson upp denna viktiga fråga:

”Våra politiker är överens om att vägen in i det svenska samhället går via det svenska språket. ’I Sverige talar man svenska’, sa Ulf Kristersson (M). Men är det sant? Varje spårvagnsresa illustrerar flerspråkigheten i samhället.

Inom universitetsvärlden är engelskan sedan länge lingua franca. En utländsk deltagare på ett seminarium, och engelskan tar över. Inom affärsvärlden kan det nog se ut på samma sätt.

Men det viktiga är vad som händer i trappuppgångar och tvättstugor. Blir svenska trappuppgångens lingua franca? Detta är den stora språkliga framtidsfrågan.”

Läs vidare här!

De trappuppgångar som åsyftas är naturligtvis de trappuppgångar, där de bor många invandrare eller bara invandrare.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Claes Janson - En mun är hälften av en kyss

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den första kyssen 

På silvermolnets kant satt aftonstjärnan,

Från lundens skymning frågte henne tärnan:

Säg, aftonstjärna, vad i himlen tänkes,

När första kyssen åt en älskling skänkes?

Och himlens blyga dotter hördes svara:

På jorden blickar ljusets änglaskara,

Och ser sin egen sällhet speglad åter;

Blott döden vänder ögat bort - och gråter.

Johan Ludvig Runeberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag nyligen åkte en kort sträcka med ett Öresundståg hördes vid ett tillfälle till min förvåning enbart en engelskspråkig röst i högtalaren. Jag frågade passageraren mitt emot mig om jag hade missat att rösten sagt något på svenska före det engelska meddelandet. Det hade jag inte. Kvinnan, som hade svenska som förstaspråk, tyckte att det var naturligt att det talades engelska, eftersom Öresundståg, enligt henne, är danskägt och danska är så svårt att förstå. 

Jag tycker varken att det är svårt att förstå danska eller norska. Dessa språk är ju liksom svenska nordgermanska språk och nära besläktade med varandra. Själv anser jag att det hade kunnat talas svenska, danska och engelska på Öresundståget. 

Nu har jag googlat på Öresundståg. Så här står det på nätet:

”Vilka är vi?

Öresundståg är ett gemensamt regional-tågsystem med tågtrafik i de två länderna Sverige och Danmark och trafikerar regionala sträckor i de sex sydsvenska länen Skåne, Halland, Västra Götaland, Blekinge, Kalmar och Kronoberg.”

https://www.oresundstag.se/om-oresundstag/vilka-ar-vi/

Ӏgare

Öresundståg ägs av sex regioner; Blekinge, Halland, Kronoberg, Skåne, Kalmar län och Västtrafik. Kollektivtrafiken i varje region bedrivs av regionernas bolag; Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Kalmar länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Skånetrafiken och Västtrafik.”

https://www.oresundstag.se/om-oresundstag/vilka-ar-vi/

”När bildades Öresundståg?

”Öresundstågstrafiken startade i samband med att den fasta förbindelsen mellan Sverige och Danmark öppnade den 1 juli 2000. Från början var trafiken främst en pendel mellan Malmö och Köpenhamn, men ganska snart utvecklades trafiken på den svenska sidan att även omfatta linjerna mot Helsingborg och Kristianstad och på den danska sidan mot Helsingør. På så sätt knöts trafiken samman mellan länderna i ett större omlopp på båda sidor Öresund.

Efter några år utvecklades trafiken i Sverige att i samarbete med SJ även omfatta angränsande län till Skåne och i samband med trafikupphandlingen 2009 fick huvudmännen trafikeringsrätt mellan länen för att skapa ett sammanhållet trafiksystem i södra Sverige.”

https://www.oresundstag.se/om-oresundstag/vilka-ar-vi/

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Björn Rehnström skriver på Facebook:

Vad tycker du? Är älvdalska ett språk -eller en dialekt? Sveriges regering och riksdag har upprepade gånger sagt att älvdalska är en dialekt, men det är förbjudet att prata älvdalska i riksdagen, däremot inte skånska eller värmländska dialekter.

Det fick riksdagsman Peter Helander uppleva då han fick en skarp tillsägelse av talmannen då han sa en enkel mening på älvdalska. Strax innan pratade en ledamot skånska och strax därefter pratade en annan värmländsk dialekt. De fick ingen tillsägelse.

Allt fler forskare, lingvistiska institutioner som tex SiL och Europarådet tycker att Sverige bör låta undersöka älvdalskan vetenskapligt. Men inget sker.

Här får du några enkla meningar som vi använder i vardagslag: Förstår du exakt vad de betyder?

1: Brindn ir auti raisę og jägern far auti raiseð?

2: Ratjin sit niðå bokkam

3: Eð-dar ir fel bar rakkolta.

4: An byddjer i gamtstugun i lag min mun senner

5: Men uan sig ukk wask an ir.

6: Įe pringgel ir swart og kringglug.

7: Tjyrę stand ini fją̊se um nǫt

8: Kåver og småkipper irå ką̊ter

9: Sunerkunu mai ir bar åttją̊ år

10: Ig kumb frą̊ Övdalim. Övdaln ir ien by dar glamum liuotgrannt.

Den rätta översättningen på de tio raderna med enkel älvdalska får du i slutet av veckan, i min helt kostnadsfria kurs på facebook med länken: Älvdalska bytes mot armhävningar Kurs i älvdalska/ Course in Elfdalian

Kursen består av över 500 korta videolektioner förklarade på engelska och svenska. Gå med och tipsa gärna alla dina vänner om kursen. Det är helt gratis för alla. Just nu är över 3 200 elever från hela världen med i kursen. Och den är GRATIS för alla!

Är älvdalska ett språk eller en dialekt?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Inte "Back to School" eller något annat jönsigt och omotiverat på... ja ni vet...

Tack för det! Mer svenska - mindre kolonialspråk

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Saxat från Dagens Nyheter:

”Men Magdalena Eriksson säger, fortfarande med adrenalin i rösten: ’Jag vet inte hur vi lyckas hålla oss kvar i den här matchen, men på något sätt gör vi det. Vi visar skalle, vi visar hjärta, vi krigar. Vi lyckas vinna straffarna med nöd och näppe. Spelet stämde inte, men vi ger inte upp.'

Det är i all sin enkelhet ett nytt sätt att beskriva sig själv som segrare.”

En koncis och träffande analys av Magdalena Eriksson. Och det amerikanska damlandslaget fick skäll av Trump.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)