Sundsvalls tidning berättar att utländska veterinärer upplever rasism från djurägare. 

Är det rasism att vilja ha service på sitt eget språk i sitt eget land?

Sunt förnuft

(Denna närdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Gunnar Wiklund - En månskenspromenad

Söndagens svenskspråkiga dikt

MÅNVAKA 

Som av en stöt jag vaknar
mitt i natten och saknar.
Månen hägrar på rutan.
Det är dig jag är utan.
Jag ligger en hungrig timma
och låter min längtan glimma
som löjstim i månens flöde
kring dig och mig och vårt öde,
tills värken i själen domnar
och jag somnar.

Erik Lindorm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln ”Jag kämpar på med engelskan – djupt generad” i Aftonbladet igår skrev Åsa Linderborg avslutningsvis:

”Obehaget fördjupades på gymnasiet när min engelsklärare skulle reta klassens ’lilla Fröken röd’ med särskilda övningar, så som att översätta Thatchers uppläxningar av de brittiska gruvarbetarna.

Tack vare detta, samt brist på begåvning, har jag tackat nej till en rad attraktiva uppdrag utomlands. 

Undersökningar visar att man blir mellan 15 och 20 procent ”dummare” när man tvingas arbeta på ett annat språk än ens eget. Det är en tung orsak till att många väljer bort ett yrkesliv i universitetsvärlden. En av dem är jag. 

I veckan uppmärksammade Catrin Lundström, professor i Linköping, jätteproblemet med att svenskan utarmats i den högre utbildningen.

Den som läst en avhandling på engelska i vilket ämne som helst som rör svensk historia, vet hur mycket som därmed går förlorat.

Framför allt är det ett demokratiskt problem, eftersom forskare har till uppgift att förmedla sina skattefinansierade resultat och kunskaper. Inte minst ökar den sociala snedrekryteringen om bara de språksäkra har en chans.

Det är mitt språk som gör mig till mig. Med ord och intonation kan jag vara lekfull, poetisk, rolig, elak, korkad, smart, frågvis, ömsint, allvarlig, irriterande, ärlig. Oförvägen – hur översätter man ens ett sånt ord?

Allt det där som gör mig till människa. En som inte pratar engelska. En bland många. Långt, långt fler än man kan tro.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här var det svensk-SPRÅKIGT!

"Du är så fin. Du borde få le hela tin" ljuder Moonica Macs starka stämma över det trollbunda publikhavet. Rimmet gick att få till tack vare artistens dalmål, berättade hon innan låten ”Faller” drog igång.

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göran Lund skriver på Språkförsvarets vänner: "IES klipper till med 'a hero who will never giveS up'. Hit går

Växjöbornas kommunalskatt."

Inte ens personalen, än mindre eleverna, tycks ha uppnått den utlovade "totala inre säkerheten" vad gäller kunskaper i engelska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Catrin Lundström, biträdande professor i etnicitet och migration vid Linköpings universitet, har skrivit en viktig debattartikel i Aftonbladet idag, i vilken det bl.a heter:

”Riktningen inom samhällsvetenskap och humaniora är särskilt tydlig. Övergången till engelska som undervisningsspråk ger i sin tur för handen att kurslitteratur på engelska blir oumbärlig. Drygt hälften av alla kurser och programutbildningar på avancerad nivå ges på engelska. Var fjärde högskolekurs saknar helt kurslitteratur på svenska. 

Rapportförfattarna konstaterar att språkutvecklingen inte är oproblematisk, men att det är svårt att sia om dess konsekvenser, avseende exempelvis förlorad precision och försvårad inlärning, då detta så att säga sker i realtid.

Det finns något djupt ironiskt i det faktum att svenskan förlorar sin betydelse inom samhällsbärande sfärer som utbildningsväsendet, samtidigt som krav på svenska språkkunskaper och språktest ökar inom andra områden.”

Och vidare:

”Då högskoleutbildningar alltmer övergår till engelska som huvudspråk framstår det logiskt att ungdomar, som ämnar studera vidare, förbereder sig för framtiden genom att söka sig till engelskspråkiga skolor, som till exempel Nordic International School eller Internationella Engelska Skolan, på en redan segregerad skolmarknad. 

Jämte den utåtriktade internationaliseringen är den inhemska mångfalden dock fortsatt kraftigt underrepresenterad på såväl friskolor som universitet. 

Det svenska multinationella spektret är i stället överrepresenterad på kommunala ”förortsskolor”, där få av eleverna har svenska, eller engelska, som förstaspråk. Domänförlusten till engelskan tycks med andra ord inte gynna den tredjedel av barn och ungdomar som inte talar svenska, utan exempelvis arabiska, i hemmet. Generellt dominerar ungdomar med utomeuropeisk bakgrund i stället den stadigt växande grupp som inte söker sig till, eller går ut gymnasiet med fullständiga betyg, och därmed inte heller är behöriga till högskolan.

Det finns något djupt ironiskt i det faktum att svenskan förlorar sin betydelse inom samhällsbärande sfärer som utbildningsväsendet, samtidigt som krav på svenska språkkunskaper och språktest ökar inom andra områden.”

Läs hela artikeln här! 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Torsdagen den 28 juli ägnade jag min livstid åt att ringa försäkringsbolaget Trygg-Hansa. Först kom jag till en artificiell intellligensröst som frågade mig vad jag ville ha hjälp med. I vanlig ordning begrep den artificiella intelligensen inte vad jag ville trots att jag förklarade det om och om igen. 

Förr brukade jag efter ett tag desperat ropa till AI: ”Jag vill tala med en levande människa!”, men nu har jag kommit på att det är bättre att i lugn ton och med engelskt r säga: ”Jag vill tala med Kundservice.” Efter att ha upprepat detta tre gånger brukar AI ha förstått och frågar: ”Ni vill tala med Kundservice. Är det rätt uppfattat?”

När jag hade pustat ut och blivit kopplad till Kundservice var det dags för nya knapptryckningar. Då jag till sist trodde att jag hade nått målet hördes en röst som på inprogrammerad engelska sade: ”Welcome! The person you are calling is not available. Goodbye!” Alltså: ”Välkommen! Personen som du söker är inte tillgänglig. Adjö!” Bemötandet gjorde mig snopen i dubbel bemärkelse. Trist, Trygg-Hansa!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna text upphittades på Facebook:

"Kleopatra besteg tronen vid 17 års ålder och dog vid 39 års ålder. Hon talade 9 språk. Hon kunde språket i antikens Egypten och hade lärt sig läsa hieroglyfer, ett unikt fall i hennes dynasti. Bortsett från detta kunde hon grekiska och partiernas språk, hebreer, meder, troglodyter, syrianer, etiopier och araber.

Med denna kunskap var vilken bok som helst i världen öppen för henne. Förutom språk studerade hon geografi, historia, astronomi, internationell diplomati, matematik, alkemi, medicin, zoologi, ekonomi och andra discipliner. Hon försökte komma åt all kunskap om sin tid.

Kleopatra tillbringade mycket tid i ett slags uråldrigt laboratorium. Hon skrev några verk relaterade till örter och kosmetika. Tyvärr förstördes alla hennes böcker i branden på det stora biblioteket i Alexandria år 391 e.Kr C. Den berömde fysikern Galen studerade sitt arbete och kunde transkribera några av Kleopatra recept.

En av dessa medel, som Galen också rekommenderade till sina patienter, var en speciell kräm som kunde hjälpa skalliga män att återfå sitt hår. Kleopatras böcker innehöll också skönhetstips, men ingen av dem har kommit ner till oss.

Drottningen av Egypten var också intresserad av örtläkning, och tack vare sina språkkunskaper hade hon tillgång till många papyri som gått förlorade idag. Hennes inflytande på vetenskapen och medicinen var välkänt under kristendomens tidiga århundraden. Hon är utan tvekan en unik figur i mänsklighetens historia."

Texten verkar vara maskinöversatt. Den innehåller också en del märkliga påståenden, bland annat ”troglodyter”.  Detta är en gammal benämning på grottmänniskor. Tillåt oss att tvivla på att Kleopatra kunde grottmänniskornas språk! De var knappast samtida. Annars är det intressant att Kleopatra kunde nio språk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)