När jag sökte på nätet efter Linnéuniversitetets platsannons gällande en professur i design och kommunikation, där kravet är att undervisningen ska bedrivas utifrån ”normkritik, dekolonialism, feminism, queerteori och teorier om posttillväxt”, fann jag en engelskspråkig jobbsajt för arbeten i Sverige: 

https://grabjobs.co/sweden/jobs-in-sweden

Här står bland annat om tjänsten på Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar:

”The Department's programmes are mostly in English, meaning that an ability to and experience of communicating in English, orally and in writing, is required. 

[- - -]

 The application must be written in English Further information please contact:  Head of department: Zeenath Hasan, Human Resources Consultant: Maria Furbring”                         

Det är således viktigt att kunna kommunicera på engelska, både muntligt och skriftligt, och ansökan måste vara skriven på engelska. Däremot tycks förmågan att kommunicera på svenska inte efterfrågas på detta universitet i Småland i Sverige, landet där det officiella språket är svenska. När journalisten Jesper Johansson på Swebbtv ringde upp prefekten Zeenath Hasan för att fråga henne om den politiserade professuren svarade hon genomgående på engelska på hans frågor på svenska. 

https://swebbtv.se/w/w94mhN9jZW5Sea6p3yVDBr

Alarmerande är bara förnamnet! Högskolorna och universiteten i Sverige borde förstås undervisa på svenska och inte på engelska. De är statliga och skattefinansierade och tillhör således det allmänna. Varför tillåts grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet bryta mot språklagen? Så här står det i språklagen om svenska språket:

4 §   Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 §   Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 §   Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Följ språklagen, alla grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet i Sverige! Undervisa på Sveriges huvudspråk svenska - inte på det språk som talas i länder utanför EU som Storbritannien, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland!

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lena Willemark - Bellmans vaggvisa

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vaggvisa

Nu skälver visan vaggande

som tung skog i vingad vind,

nu somna och i drömmar le,

nu vila, rosenkind!

Nu vaggar visan vän och öm,
det är djup och ro i den,
och när du ler i sagodröm,
då tystnar den igen.

Den är som trädens tunga sus,
som skvalp mot land i sommarsjö,
och milt som våg mot gräsväxt grus
den lägger sig att dö.

Den skall nog susa stark en gång,
högt glad, som himmelen,
den skall bli lek och rusig sång
och tystna av igen.

                          *

Den skall bli glad som himmelen,

kärleksröd, rosenfin,

och du skall dricka djupt till den

ditt ödes tunga vin.

Men när du styvnat stelt till ro
och bäres bort av svarta män
och bäddas djupt i jordebo,
då tystnar den igen.

Dan Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag ställde den frågan direkt till chattboten och fick följande svar:

”ChatGPT är en artificiell intelligens-drivna chattbot utvecklad av OpenAI som kan hjälpa användare att få svar på en rad olika frågor och funderingar. Här är några exempel på hur man kan ha nytta av att använda ChatGPT:

1. Snabb och enkel tillgång till information: Genom att använda ChatGPT kan användare snabbt få svar på frågor och funderingar, utan att behöva söka efter information på egen hand.

2. Förbättrat sökande efter information: ChatGPT kan hjälpa användare att hitta specifika uppgifter eller länkar som kan vara svåra att hitta annars.

3. Förbättrad produktivitet: Genom att snabbt få svar på frågor och funderingar kan användare spara tid och öka sin produktivitet.

4. Ökad kunskap: ChatGPT kan hjälpa användare att lära sig nya saker eller få en bättre förståelse för olika ämnen.

5. Tillgänglighet: Eftersom ChatGPT är en digital chattbot, är den tillgänglig dygnet runt, vilket gör att användare kan få svar på sina frågor när som helst på dygnet.

Sammanfattningsvis kan ChatGPT vara användbart för att snabbt och enkelt få tillgång till information, förbättra produktivitet, öka kunskapen och förbättra tillgängligheten.”

University World News publicerade igår en specialrapport  om AI och ChatGPT för den intresserade.

P.S Det finns några språkfel i ChatGPT:s svar: ”en artificiell intelligens-drivna”, "användbart" i stället för "användbar" och "produktivitet" i stället för "produktiviteten".

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Replik/Kommentar till Anna Karin Johansson Sandman och insändaren med rubriken "På IES tvåspråkiga skolor är svenskan lika viktig som engelskan" NT den 22/2:

Johansson Sandman, du är Head of Academics på Internationella Engelska Skolan. Det var ju en väldigt elegant engelsk/amerikansk titel!

Det är klart att engelskan är internationellt dominerande på många områden idag. Till och med i EU används engelskan flitigt i debatterna, trots att Storbritannien har lämnat Unionen sedan länge via brexit.

Men engelska är långt ifrån det största språket i Europa/EU idag. Tyska, franska, italienska eller spanska är för närvarande större språk inom EU.

Många gånger är det bedrövligt att höra EU-politiker/delegater (inklusive svenska) från de olika medlemsländerna tala engelska. De borde istället använda simultantolkning, anser jag. (Ref: Läs då gärna min insändare i DN Insändare/Åsikt den 21-22/11-2022 med rubriken: "Torftig användning av engelskan tråkar ut i EU").

Mot denna bakgrund kan jag möjligen försvara(?) engelskan som ett av huvudspråken på IES. Men engelskkunskaperna borde ändå kunna förbättras på många andra och olika sätt.

Jag anser att det finns risk att engelskan kommer att ersätta svenskan som modersmål i Sverige i framtiden. I alla fall håller engelskan redan på att bli ett officiellt språk i Sverige.

Våra gymnasieelever kommer då eventuellt att få läsa August Strindberg, Ulf Lundell med flera kända svenska författare i engelsk översättning.  Det vore en katastrof!

Då har vi själva avskaffat vårt svenska språk och vår identitet. "Ett svenskt självmål!" Vidga gärna också vyerna Johansson Sandman och inkludera även några EU-språk på IES. Först då blir IES riktigt internationell, enligt min mening.

Dessa språk kan ännu användas i många internationella sammanhang.

Dessutom behöver vi alltid också impulser från Europa/EU, inte bara från USA/UK. Personligen har jag  själv alltid haft mycket glädje och nytta av tyska, franska, italienska.

Dessa europeiska/EU- språk har jag haft stor nytta av både privat och i arbetslivet.

C-G Pernbring

(Denna insändare publicerades i Norrtelje Tidning den 23/2 2023 – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...det kan omöjligen vara något som helst fel på skolor med så "häftiga" namn som "Innovation School" och "Business School".

Det engelska språket innehar nämligen magiska egenskaper och allt, ja precis allt, blir bättre då man använder engelska än vilket annat språk som helst!

Eller??

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Universitetsläraren)

En student vid Uppsala universitet har varnats av disciplinnämnden, efter att hen erkänt fusk med den omdiskuterade chatboten ChatGPT.

Studierektor vid en institution vid Uppsala universitet anmälde att studenten misstänks ha använt otillåtna hjälpmedel för att slutföra tre inlämningsuppgifter på en kurs som omfattar fem högskolepoäng.

Efter att studenten konfronterats med en misstanke om fusk, erkände hen att de skriftliga inlämningsuppgifterna lösts med hjälp av chatboten ChatGPT.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Isof:s webbplats)

I samband med Meänkielidagen den 27 februari anordnar Isof ett halvdagsseminarium om språkteknologi. Det går att delta på plats i Stockholm eller följa via webben.

Bland talarna finns Meri Alarcón och Elina Kangas som är språkvårdare i meänkieli på Isof samt Rickard Domeij och Marie Mattson som arbetar med språkteknologi på myndigheten.

Seminariet är en del av projektet Små språk i Norden som finansieras av Nordiska ministerrådet under Norges ordförandeskap.

Läs mer om meänkielidagen här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)