Marcus Larsson skriver:

"Det här är ju helt sjukt. IES har tillstånd att undervisa max 50 % på engelska men skolas efter skolas rapport visar att de skiter i det och fuskar. siris.skolverket.se/siris/ris.open…"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
  

(Texten är hämtad från KTH:s webbplats)

”Vad gäller angående svenska och/eller engelska i undervisningen, vid examination och vid docentpresentationer?

Svenska eller engelska vid examination

Om det står i kursplanen och studenterna har informerats före kursstart att engelska kommer att användas på kursen så kan inte en student kräva att få en tenta upprättad på svenska. Dock kan inte student hindras från att skriva sina svar på svenska eller underkännas på grund av detta.

KTH är en svensk myndighet vars verksamhet styrs av lagar och förordningar på svenska. Kursplaner och andra rättsligt bindande dokument måste därför finnas på svenska. Engelska versioner av rättsligt bindande dokument som kursplaner, utbildningsplaner, protokoll, m.m bör uteslutande ses som översättningar utan rättsverkan.

Examination är myndighetsutövning. Studenter ska därför alltid ha rätt att vid examination lämna sina svar på svenska, om inte provet avser kunskaper i språk och språklig terminologi, oberoende av vilket språk som huvudsakligen använts i undervisningen.

Om en kurs ska ges på ett annat språk än svenska, måste det föreskrivas i kursplanen. Studenterna måste informeras i god tid innan kursstarten om att ett annat språk kommer att användas. Detta gäller även om väsentliga delar av kursen ges på annat språk och särskilt när annat språk används vid examinationstillfället.

I UKÄ:s rapport Rättssäker examination på sidan 41 diskuteras examinationsspråk i större detalj.

Vad ska man tänka på i ett utbildningsprogram som ges på engelska?

Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet ger i sin rapport Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet – hur gör man? (pdf 328 kB) (Jacob Thøgersen, Olle Josephson, Monica Londén & Linus Salö, 2013) följande konkreta språkliga råd:

Planera på lång sikt

• Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter.
• Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.

Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem

• Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället för
språkkurser.
• Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.

Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens

• Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter.

Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning

• Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.
• Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för.
• Var inte rädd för språkblandning.
• Ge utrymme för att träna språk.
• Gör språkskillnader relevanta.
• Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket.

Ska jag hålla min docentpresentation på svenska eller engelska?

Normalt sett bör docentpresentationer hållas på svenska.

KTH:s regelverk säger följande:

"För att främja utvecklingen och spridningen av svenska facktermer och för att ge svenskspråkiga forskare träning i att presentera sin forskning på svenska bör docentpresentationen hållas på svenska, om det inte finns särskilda skäl att använda annat språk (se 4.11 i riktlinje för användning av språk vid KTH, V-2009-0365)."

Senast ändrad: 2022-02-10 ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Speciellt inbjuds besökare till denna nätdagbok, som aldrig gått på Internationella Engelska Skolan och haft möjlighet att uppnå "total inner security" vad gäller engelska språket, att hitta dessa fel. Observera att dessa texter skrivs av personalen, inte av eleverna på IES.

(Denna nätdagbok är knuten av nätverket Språkförsvaret)

Se  Säkra svenskan som undervisningsspråk – Sydöstran 21/1 2023. Detta är den trettonde tidningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för de inhemska språken i Finland har en webbsida, Skrivsäker, som innehåller en rad nyttiga övningar i språkriktighetsfrågor:

”Skrivsäker är ditt eget språklaboratorium. Här kan du jobba med övningar av olika svårighetsgrad. Det hjälper dig att förstå hur du kan stärka ditt språk och därmed kommunicera tydligare.

Lärandet sker i första hand genom övningar, men i varje övning finns också en länk till en teorisida där du får veta varför någon formulering är mer korrekt än någon annan.

Om inget annat sägs bygger rekommendationerna i Skrivsäker på en föreställning om vad som är korrekt språk i saktexter, som t.ex nyhetstexter, rapporter, utredningar och läromedel.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag skummade igenom Språkrådets mångordiga rapport, inklusive den än mer mångordigt byråkratiska redovisningen av riksdagspartiernas synpunkter på ett stort antal frågor, inklusive ”Engelskans roll i det svenska språksamhället”. Slutsatsen är beklämmande vad avser vårt skötebarn (avsnitt 5.1 i rapporten). På sid 34 kan man läsa att det i stort sett inte finns några motsättningar mellan partiernas ljumma ställningstaganden, med undantag för SD som av lätt förklarliga, nationalistiska skäl ser engelskan som ett möjligt hot. Språkvårdande skäl nämns knappast alls. Våra folkvalda representanter i Sveriges riksdag har inte insett faran av den alltmer framgångsrika språkkolonialismen och angliseringen av språk, kultur och sociala mönster i Sverige och utan vidare eftertanke är man beredd att kapitulera och i tyst samförstånd med ockupationsstyrkorna hissa vit flagg och bjuda på kaffe med dopp. Språkrådet tycks inte ha någon som helst egen uppfattning i frågan. Det känns ganska bedrövligt.

Man hänvisas också till en annan mångordig, 48-sidig rapport från Språkrådet 2022: ”Språkval och internationalisering, svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning” där man för övrigt kan klicka på ”Read in English”. Rapporten innehåller en hel del förtjänstfulla konstateranden och till och med några förslag på hur man kan gå framåt mellan förbud och acceptans. Slutsatsen är ett typiskt svenskt ställningstagande: ”mittemellan”…”både och…”. Ja, det är nog det mest rimliga med dagens utveckling, men med formering av ett starkt försvar för svenska språkets särskilda betydelse. Det är fråga om att hitta en balanspunkt utan kapitulation.

Men någonstans i gömmorna har väl den statliga myndigheten Språkrådet uttryckt sin grundläggande syn på engelskans intrång i det svenska språket och samhället - eller?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag skriver Sara Lövestam i artikeln ”Orden som lär prägla året som kommer”  i Svenska Dagbladet bland annat:

”En annan skolpolitisk språkfråga är den om engelska som undervisningsspråk. ’Svenskan måste bli skolans förstaspråk’ krävde i slutet av december 238 namnkunniga undertecknare i en debattartikel initierad av den enträgna föreningen Språkförsvaret. Om svenskan inte får ett tydligare företräde i svenska skolan, var ska det svenska språket överleva och frodas? När frågan lyfts brukar den få ett jämförelsevis torrt gensvar, men i kombination med den pyrande kritiken mot nuvarande skolsystem (där ’internationell profil’ kan befria friskolekoncernen från ansvaret att anställa dyra, svenska lärare) har den potential att få spridning under 2023. Ska man döma av alla mejl jag får av läsare som beklagar sig över ungdomens bristande svenska och ökade användning av engelska, bör engagemang i frågan finnas.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Ingresstext och rubrik är hämtad från Helsingborgs Dagblad den 18 januari – artikeln i övrigt är låst)

”Elever på Engelska skolan i Landskrona som behöver gå på toa under lektionstid måste hänga en särskild toa-skylt om halsen. Regeln gäller alla 600 grundskoleelever.

– Fruktansvärt kränkande! Helt galet, säger Angelie Fröjd, förälder till barn på skolan.”

(Denna nätdagbok är knuten tlll nätverket Språkförsvaret)