Sanna Beijnoff har liksom jag och många andra på senare tid testat AI-programmet ChatGPT. Hon upptäcker att det inte är helt lätt att skilja det svar hon får från ChatGPT från det råd hon skulle kunna få från en psykolog i en rådgivningsspalt:

”Jag fabulerar något om en mor på sin dödsbädd, en komplicerad och sårig relation. Nå, låt höra, vad ska jag säga till mamma? Efter en inledande resonerande brasklapp om att det inte går att ge tvärsäkra svar skriver Chat GPT att min mor förmodligen känner sig sårbar och rädd och att det är viktigt att jag försöker våga vara närvarande med henne i stunden, inte nödvändigtvis prata, men kanske hålla hennes hand. När det fortsätter radas upp fler medkännande och nyanserade, om än något svepande, tankegångar, inser jag motvilligt att svaret inte är helt lätt att skilja från det en psykolog skulle kunna svara i valfri rådgivningsspalt. Jag känner igen de samtalstekniska metoder jag själv skolats i, som syftar till att få en människa att känna sig hörd, validerad, motiverad.

När en robot härmar ens beteende händer något med ens syn på sig själv. Liknar roboten mig, eller är det jag som liknar roboten? Om jag fått lära mig hur jag ska visa empati för en lidande människa, gör det något med min syn på hennes lidande? Blir hon ett problem att lösa, en uppsättning signaler att avkoda? Var går gränsen mellan det mekaniska och det mänskliga? Vi utövar ju alltid inflytande över varandra, mer eller mindre subtilt och avsiktligt.”

Läs vidare här! 

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag ställde följande fråga till ChatGBT: ”Vad gör Språkförsvaret i Sverige?” och fick detta svar:

”Språkförsvaret är en del av Försvarsmakten i Sverige som har till uppgift att stödja och säkerställa försvarsmaktens behov av kommunikation, översättning, tolkning och språkteknologi. Språkförsvaret ansvarar även för att utbilda och certifiera försvarsmaktens personal inom området språk och kommunikation. Språkförsvaret har också en viktig roll i att samarbeta med andra länder och internationella organisationer inom området språk och kommunikation.”

Denna information är inte alls korrekt – utan fria fantasier.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Konjunkturinstitutet annonserar just nu tre nya böcker. På pärmsidorna står titlarna  så här:

1. Miljö

ekonomi

2. Konjunktur

barometern  

3. Konjunktur

läget

Bindestreck har permitterats. Engelsk-influerad särskrivning slår till på olika sätt. Grundläggande språkkunskap förtvinar.

Jag får numera min pension från

PENSIONS

MYNDIGHETEN

Andra ett-ordsmyndigheter har också blivit två- eller till och med tre-ordsmyndigheter.

Jag tittar ibland på inlägg på Facebook. Särskrivningar och stavfel är legio. Skribenterna är tydligen vuxna människor med svenska namn. Ingen bryr sig. Förfallet är här för att stanna.

Lars Nordberg

Tämligen uppgiven

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Staffan Fridell, professor emeritus i nordiska språk, har samlat svenska ords ursprung i boken ”Ordklok”. Vet du var ord som ”viking”, ”dålig” eller ”dass” kommer ifrån? Sätt dina kunskaper på prov i detta test.

Gå vidare till testet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Direkt till onleihe  

”Vad är onleihe?

Onleihe är Goethe-institutets digitala bibliotek. Här kan du ladda ner 23 000 tyskspråkiga e-böcker, ljudböcker, läromedel för tyskstuderande, tidskrifter och tidningar samt titta på film online. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hämtat från tidskriften 20tal :

”Vi lär oss att se engelskan som suveränt eller neutralt, en blank yta där svenskan eller italienskan kan reflekteras utan att innebörden ändras. Men att många talar ett språk gör det inte mindre till just ett språk, med allt vad det innebär av egenheter, betingelser och komplicerad historia. Det illustreras fint i 20Tals senaste nummer, helt vigt åt ordets tolkar. Här har [Moa] Ekbom en intressant studie om vad vi missar när översättningen av ett verk lämnas åt några få. I en annan essä, av den koreansk-amerikanska poeten Don Mee Choi, översatt av Jennifer Hayashida och Andjeas Ejiksson, tas vi på en vindlande resa mellan det splittrade Korea och USA, via Ingmar Bergmans ”Tystnaden” och det fiktiva landet Timoka. Om svenskans engelska låneord är en följd av imperiets mjuka makt, visar Don Mee Choi hur de koreanska pressats in av den hårda. Översättningen är en politisk handling. Det håller den sydafrikanske Nobelpristagaren J M Coetzee med om. I protest mot engelskans ”universalistiska pretentioner” har han valt att ge ut sin nya roman i spansk översättning, i stället för på engelska. Engelskans status gör modersmålstalarna arroganta; Coetzee menar att de förrädiskt fås att tro att världen är precis som den framstår när den speglas i just deras språk. Och visst, inte är det ödmjukhet som gror hos den som aldrig behöver staka sig, aldrig behövt kämpat med ›rappakalja, främmande ord, obegriplighet‹ som Don Mee Choi beskriver det.

– Elsa Kugelberg i Dagens Nyheter”

(Denna nätdagbok är knuten till näverket Språkfösvaret)

Sara Lövesam publicerar en text varje dag i Språkluckan i Svenska Dagbladet. Dagens språklucka behandlar skillnaden mellan kredit och kredit beroende på hur ordet betonas.  Texterna är oftast intressanta, men också underhållande.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jan Malmsjö - Jag drömmer om en jul hemma

Söndagens svenskspråkiga dikt

Snökristaller

Af snökristaller klara 
står fältet prydt; 
om några veckor endast 
är allt förbytt. 

I glittren emot solen 
och fröjden er; 
snart sjunken I som tårar 
i jorden ner. 

Karl Alfred Melin

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)