Helsingborgs Dagblad berättar också:

”Det finns ett djupt missnöje bland föräldrar mot Internationella engelska skolan i Landskrona. Under året har en våg av anmälningar mot skolan kommit till Skolinspektionen. Föräldrar och barn vittnar om kollektiva bestraffningar och att rektorn godtyckligt stänger av elever.

– Det räcker att vistas på fel plats så råkar man illa ut, säger en elev på högstadiet.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vill du underteckna det öppna brevet ”Säkra svenskan som undervisningsspråk!”?

Meddela intresse att underteckna för artikel i rikstidningar, senast söndag 18 december med svar till: sprakforsvaret@yahoo.se.

Författat av: Nätverket Språkförsvarets styrelse, www.språkförsvaret.se Slutversion 3.12.2022 för gemensamt undertecknande av sympatisörer (2580 tecken med blanksteg)

================================================

Öppet brev till regeringen med flera:

Säkra svenskan som undervisningsspråk!

Vi undertecknare är alla oroliga för den försvagade ställning som det svenska språket fått i det svenska skolsystemet. Engelskan har med sin status fått en upphöjd roll i många skolor, där enbart svenskämnet har undervisning på svenska. Detta hotar på sikt sammanhållningen och demokratin när allt fler unga människor får en svagare egen svenska eller anser den vara mindre viktig.

Sverige har ett unikt skolsystem med en elevpeng som följer skolvalet. Vi är också unika med att inte kräva att skolor har det gemensamma språket svenska som bas för skolan. Detta är särskilt anmärkningsvärt när vi har en språklag 2009:600 där §6 säger: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”.

Vad kan bli mer allmänt än ett skattefinansierat skolsystem?

I språklagen §5 står också: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”

Som läget är idag växer antalet skolor med mycket eller övervägande engelsk undervisning stadigt, såväl friskolor som kommunala skolor. Den enda reglering som finns är att grundskolan skall ha minst 50 % undervisning på svenska, gymnasieskolan 10 % (svenskämnet). Inget mer språkkrav ställs på undervisningen som samtidigt finansieras av skattemedel. Detta protesterar vi emot! Även Skolverket har i sin rapport 2018:456 sammanfattat: ”Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige.”

Man kan med fog påstå att vi i Sverige betalar för att svenskan kommer att få en sämre ställning gentemot den starkare engelskan.

Om Sverige i framtiden alltid ska ha dubbel service på både svenska och engelska och om många medborgare inte kommer att behärska svenskan tillräckligt bra, kommer detta att få stora följder för förvaltning och styrelseformer. De viktiga nyanserna i ett gemensamt samhällsspråk är hotade.

En aspekt av detta: Sverige styrs under lagar som är avfattade på svenska. Skall lagar och avtal i framtiden skrivas och tolkas av elever som på gymnasienivå inte haft mer än 10 % av undervisningen på svenska? Hela samhällsbygget kommer på sikt att påverkas när gymnasister med så lite svenska anses vara kvalificerade för universitetens utbildningar.

Vi uttrycker härmed kraftfullt uppfattningen att svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Mer kommer att förloras än vinnas om vårt skolsystem fortsätter att vara så oreglerat i fråga om det gemensamma språket.

(Stockholm den 3 december 2022)

Undertecknare:

Språkförsvarets styrelse, samt tillfrågade som har godkänt sitt namn under denna slutversion.

Per-Åke Lindblom, Stockholm

Christina Johansson, Växjö

Arne Rubensson, Stockholm

Olle Käll, Gävle

Ann Etzler, Stockholm

Lars Fredriksson, Båstad

Tove Frisch, Stockholm

Per-Owe Albinsson, Täby

Christer Janson, Stockholm

Tillfrågade rikstidningar får avgöra hur många undertecknare de vill ha med och ev. titel. Meddela intresse att underteckna för artikel i rikstidningar, senast söndag 18 december med svar till: sprakforsvaret@yahoo.se. Man kan också gå till Skrivunder.com och underteckna det öppna brevet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag frågade AI-programmet ChatGPT på svenska och fick detta svar:

”Det finns flera olika sätt att resa mellan Stockholm och Kiruna. Ett enkelt sätt är att ta tåg från Stockholm Centralstation till Kiruna station. Tågresan tar ungefär 16 timmar. Du kan också flyga från Stockholm till Kiruna flygplats, men det finns ingen direktflygning så du kommer behöva byta flyg under resans gång. En annan möjlighet är att åka buss från Stockholm till Kiruna, men resan tar ungefär 24 timmar så det är en lång resa. Det är bäst att jämföra priser och avgångstider för att hitta det alternativ som passar dig bäst.”

Den enda anmärkning jag har är språklig; det borde heta "inget direktflyg" i stället för "ingen direktflygning". Annars känns svaret mänskligt.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text publicerades ursprungligen i Cision 26/11 2018)

Reklam på engelska blir allt vanligare i tidningar, TV och på internet i Sverige. Men vad tycker egentligen svenska folket om reklam på engelska? Nästan varannan ställer sig negativ till svengelskans intåg och mest negativa är män och äldre, visar en ny undersökning från Novus på uppdrag av intresseorganisationen Sveriges Annonsörer.

Intresseorganisationen Sveriges Annonsörer gör med hjälp av undersökningsföretaget Novus löpande studier av svenska folkets inställning till reklam.

Reklam på engelska blir allt vanligare i tidningar, TV och på internet i Sverige. Med anledning av detta fick 1024 svenskar ta ställning till hur de ställer sig till reklam som är på engelska.

Nästan varannan (46 %) ställer sig negativ, varav 23 procent är ganska negativa och 22 procent mycket negativa. Mest negativa är män (41 %), samt äldre, 50-64 år (57 %) och 65-79 år (75 %). Även de med endast grundskoleutbildning (61 %) och de med en hushållsinkomst om 200 000 – 399 000 kronor ställer sig mer negativa (56 %).

Endast elva procent ställer sig positiva till reklam på engelska. Mest positiva är 18-29 år (22 %), de med hushållsinkomst 600 000 kronor eller mer (15 %) samt boende i Stockholm (15 %). 42 procent svarar att de varken är negativa eller positiva.

– En huvudbry hos våra medlemmar är frågan om vilket språk man kan ha i sin reklam och om engelska är okej? Givetvis skiljer det fall till fall, beroende på annonsör och målgrupp, men generellt visar undersökningen att svensken ställer sig negativ till reklam på engelska, säger Ulf Hermansson Samell, marknadschef på Sveriges Annonsörer. Han fortsätter.
– Att en stor andel ställer sig neutrala kan hänga samman med att en hel del har en neutral inställning till reklam överlag eller att man helt enkel är likgiltig till vilket språk reklamen är på.

Reklam på engelska blir allt vanligare i tidningar, TV och på internet i Sverige. Vi ber dig ta ställning till hur positiv eller negativ du är till reklam som är på engelska?

• Mycket positiv      3 %
• Ganska positiv      8 %
• Varken positiv eller negativ       42 %
• Ganska negativ     23 %
• Mycket negativ     22 %
• Vet ej                     1 %

Om Sveriges Annonsörer:
Sveriges Annonsörers medlemsföretag står för drygt hälften av de samlade reklam- och medieinvesteringarna i landet. Som intresseorganisation bidrar vi med att skapa bästa möjliga avkastning på medlemmarnas investeringar i reklam och media, samt får dem att arbeta mer effektivt och ansvarsfullt med sina varumärken. Sveriges Annonsörer har funnits sedan 1924 och är idag världens största annonsörorganisation, med närmare 600 medlemsföretag. Läs gärna mer på annons.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Malena Ernman och Sarah Dawn Finer - Sankta Lucia (Strålande helgonfe)

Söndagens svenskspråkiga dikt

Julpsalm

Det mörknar ute, och vindens brus
far öfver de dunkla dalar;
natt faller öfver den armes hus,
den rikes stolta salar.
Hvar är det ljus,
det klara, som oss hugsvalar?

I dödens skugga, där än vi gå,
vi blinda och sorgsna alla,
hvar är den stråle vi hoppas på,
som skall i vår skymning falla?
Hvar ljusna må
den nattliga himmel kalla?

De eviga stjärnor stråla klart
i däldernas dunkel neder.
Af festliga ljus ett underbart,
ett glänsande sken sig breder.
Kom snart, kom snart,
du enda ljus som oss leder!

Zacharias Topelius

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd:

”I dagspressen har nyligen Henrik Birkebo i Expressen och Anders Svensson i Dagens Nyheter förespråkat att ’de’ och ’dem’ ska ersättas med ’dom’. Stöder du detta förslag eller inte?”

De båda nej-alternativen fick totalt 75 procent av rösterna:

Nej, behåll distinktionen i skriftspråket – 57,3 procent

Nej, det finns ingen anledning att kapitulera – 17.7 %

De båda ja-alternativen fick totalt 24 procent.

Ja, det var på tiden –  17.7 procent

Ja, men först efter moget övervägande – 6, 3 procent

En procent svarade vet inte.

Webbomröstningen startade den 3 april 2022 och avslutades idag den 10 december 2022. 288 personer deltog i omröstningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

FRÅGA: Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå?

Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk i tal och skrift. I Finland är svenska ett offentligt språk bredvid finskan och förstaspråk för 6% av befolkningen. Svenska är skolämne för alla.

1. Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska

2. Engelska

3. Vet inte

Webbomröstningen ligger i högerspalten av denna nätdagbok.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

PRESSMEDDELANDE                              Älvdalen den 8/12 2022                 

Historiskt boksläpp – 10 titlar på älvdalska släpps samtidig.
Vilket lyft för älvdalskan!

Aldrig tidigare har så många böcker skrivna på det unika språket älvdalska släppts samtidigt. Nyskrivna böcker och översatta böcker - den yngste författaren är 12 år och den äldsta 90 år.
Vid boksläppet utlovas också ett annat unikt släpp – en överraskning som kommer att glädja många, både unga och gamla.

Det Arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum är avslutat, men leveransen av böcker producerade inom projektet fortsätter. Direkt från tryckeriet har i dagarna flera pallar med böcker levererats till Älvdalen. Böcker med kända och okända karaktärer av kända och mindre kända författare. Vad sägs om Emil i Lönneberga och Mamma Mu på älvdalska, nyskrivna barnböcker av Verf Lena Egardt, en samlingsvolym med Björn Rehnströms små sagoböcker, en Antologi med texter skrivna av bland annat barn och ungdomar OCH den episka boken Alice i Underlandet?   

Illustrationerna till flera av böckerna är gjorda av älvdalsungdomar. Översättningen från svenska till älvdalska av exempelvis Emil i Lönneberga och Mamma Mu har Inga-Britt Peterson, 90 år, gjort. Emil Andersson, 20 år, ungdomssamordnare i Wilum og Bellum har korrekturläst och även Ulla Schütt, som jobbat i projektet, har gjort ett gediget arbete med bokproduktionen. Ett riktigt generationsöverskridande samarbete.

Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum är strålande glad:

”Vilken litteraturskatt och vilket lyft för älvdalskan. Det är precis det här som behövs för att ett utrotningshotat språk ska ha en chans att överleva – böcker för barn och unga!”

Nu på söndag, i samband med biovisningen av den tecknade filmen Pelle Rumplos på älvdalska blir det boksläpp i biografens lokaler.

Varmt välkommen!

Dag: söndagen den 11 december 2022
Tid: cirka kl. 15.30 (direkt efter filmen)

Kontaktperson:  Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum
Telefon: 070-670 54 17

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
E-post: ing-marie.bergman@alvdalen.se