Anders Q Björkman skriver idag i Svenska Dagbladet:

”Men det jag egentligen vill komma till är att jag tror att det finns ett fjärde skäl till varför vi gallrar ut bland åkommorna: magiskt tänkande.

När begripliga men negativt laddade ord – sjukdom är ju sällan något positivt – byts ut mot mer abstrakta facktermer vars innebörd inte är uppenbar för svensktalande, kan det ge sken av att smärtan och stigmatiseringen är mindre. Latinet skulle helt enkelt minska lidandet.

Nog låter det mer kliniskt och mindre självförvållat att lida av levercirros jämfört med att ha druckit sig till skrumplever? En diabetiker antyds inte som en sockersjuk ha ett osunt förhållande till sötsaker. Och även om ordet cancer är laddat med ångest, framstår det nog ändå som ännu otäckare att ha innanmätet fullt av kräfta. (Det latinska ordet, som ju för övrigt inte betyder något annat än just kräfta, introducerades i Svenska Akademiens ordlista 1923.)

Tron att nya ord kan förändra en allmänt negativ inställning till den företeelse de ska beskriva återfinner vi också i den utveckling som gjort lytta till handikappade, därefter funktionsnedsatta och numera funktionsvarierade. Städerska – ett uppenbart kvinnligt yrke med låg status – har ersatts av de könsneutrala lokalvårdare eller hygientekniker. Om det har gjort yrket mer prestigefullt går att ifrågasätta. Kan det inte snarare vara tvärtom: att det är dagens mindre nedlåtande syn på yrket som har fått oss att byta ord?”

Texten ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lill Lindfors - Tillsammans är ett sätt att finnas till

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ensamheten

Ensamma måste vi vara – 
fastän på olika sätt. 
Inte är ensamhet bara 
ensamhet rätt och slätt. 
Ensamhet värmer och kyler, 
ensamhet gråter och ler, 
ensamhet röjer och skyler, 
tar och ger. 

Ensamma måste vi vara, 
leva i olika land – 
därför kan ingen förklara 
undret som sker ibland: 
livet slår upp i en flamma, 
dubbel, betvingad och het, 
först när vi mötas i samma 
ensamhet

Anna Greta Wide

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag gick in på Wikipedia för all leta information om landet Kazakstan. Händelsevis hittade jag detta – uppgifterna är ca 10 år gamla, så kanske någon har färskare information, samt om hur det är i andra länder.

Grundskolan i Kazakstan är obligatorisk och varar i 11 år. Nedan följer en lista över antalet skolor i Kazakstan sorterade efter undervisningsspråk (2011–2012) ^[20]). : 

• Antalet skolor med kazakiska som undervisningsspråk - 3843 st
• Antalet skolor med ryska som undervisningsspråk - 1508 st
• Antalet skolor med uzbekiska som undervisningsspråk - 58 st
• Antalet skolor med ujguriska som undervisningsspråk - 14 st
• Antalet skolor med engelska som undervisningsspråk - 8 st
• Antalet skolor med tadzjikiska som undervisningsspråk - 2 st
• Antalet skolor med flera undervisningsspråk - 2163 st

Högskoleundervisningen i landet bedrivs huvudsakligen på kazakiska, ryska och engelska.  56,3 procent av landets studenter får sin undervisning på kazakiska, 41,7 procent på ryska och 1,9 procent på engelska

Inga Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Wouter Corduwener från Nederländerna kan tala 29 olika språk. Han har vuxit sig stor på sociala medier – där han vill uppmana andra att också lära sig tala flera språk.

– Det är faktiskt inte så svårt att lära sig grunderna i ett språk, säger Wouter, som lärde sig grunderna i svenska på två månader.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skyll inte på barnen, bara! Däremot kan barnen överhuvudtaget inte lastas för nedanstående rader:

Årstider skrivs inte med stor bokstav utom när de är "poetiskt personifierade" (the Summer said to the Winter...)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Om språklig försvenskning och språkbytesprocess med historiska och nutida glasögon.

Assimileringspolitiken som initierades i Sverige under 1800-talet fick konsekvenser för människor som generationer senare inte är överspelade. Den språkliga försvenskning som då inleddes påverkar fortfarande situationen för meänkieli, ett av Sveriges minoritetsspråk, och livsvillkoren för dem som relaterar till språken.

I samhället idag finns ett nyvaknat intresse hos den yngre generationen att återta det förlorade språket men vägen dit är full av hinder och utmaningar. Det berättar de som själva gått in för att revitalisera den egna kulturens språk.

Symposiet arrangeras av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset och Institutet för språk- och folkminnen, Isof.

Information

Tid: Måndagen den 31 oktober 2022, kl. 09.30–16.00

Plats: Malmfältens folkhögskola, Kiruna

Övrigt: Sista dag för anmälan är den 21 oktober via e-post: meankieli@isof.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”En ny rapport från Skolverket visar att fyra av fem ukrainska barn i åldrarna 6-17 som tagits emot av kommunerna går redan i, eller har sökt plats, på en svensk skola.

– Viljan har hela tiden varit att få föräldrarna att skriva in sina barn i skolan. Det är viktigt för att elevhälsan ska kunna möta de här barnen för att se om det finns barn som behöver särskild hjälp, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)