I en replik (inte länkbar just nu) till Barbara Bergström i DN den 18/10 skriver Sven-Eric Liedman idag bland annat:

”Vådan av undervisningen på engelska belyses ur många synvinklar i en bok som heter ’Språkbytesexperimentet i svensk skola’. [1]Där spelar IES en viktig roll. Men inte så positiv. Särskilt slagkraftig är en artikel av Johan Enfeldt. Han visar att IES först och sist är ’en skola för lönsamhet’. Barbara Bergström har själv i en intervju sagt att det gäller att proppa klasserna fulla av elever. ’Skolpengen för de två sista eleverna i en full klass är hög jämfört med marginalkostnaderna för samma elever.’”

”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?” finns naturligtvis att köpa hos Adlibris, Bokus och andra nätbokhandlare.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Angående tv-debatten, skattefinansieringen och skolpengen och ledartikeln "Sabuni och Lööf vann debatten om skolan" i HD och Sydsvenskan den 12/10. Partiledardebatten den 10 oktober handlade bland annat om det eviga ämnet Skolan. Denna gång fokuserade politikerna mest på friskolorna och kösystemet.

Egentligen är det märkligt att vi fick privata friskolor i Sverige under 1990-talet. Trots att våra politiker även på den tiden hade tjatat om skolan under de flesta valrörelser, nämndes aldrig privatiseringen eller friskolereformen i valdebatterna.

Efter socialdemokraternas mycket omstridda kommunalisering av skolan i slutet av 1980-talet, var det lätt för de borgerliga att genomföra friskolereformen i början av 1990-talet. Man kan kanske påstå att Göran Persson och "sossarna" gav en elegant passning till de borgligas (alliansens) friskolereform något senare. Allt genomfördes av dåtidens politiker bakom ryggen på väljarna och svenska folket. 

De senaste åren har det då och då dykt upp debatt om vinster i välfärden generellt på tidningarnas debatt- och insändarsidor. Det handlar då ofta i debatten om vinster inom de privata svenska friskolorna. Dessa vinster måste tillbaka in i skolverksamheten, anser många debattörer.

Problemet är ju att friskolorna skattefinansieras, via skolpengen. Problemet är just skolpengen!Kommunerna måste betala ut skolpeng till alla elever som väljer de privata friskolealternativen. Det blir givetvis i längden dyrt för kommunerna. Det uppstår dessutom en mycket märklig konkurrenssituation. Våra politiker förespråkar ofta konkurrens i landets skolkommuner.Men samtidigt som kommunerna driver egna (kommunala-) skolor måste de ändå även understödja sina konkurrenter via skolpengen. 

Det är absolut inte logiskt! Nej, avskaffa snarast skattefinansieringenav de privata friskolorna. De flesta friskolor ägs och drivs idag ofta av stora (skol-) koncerner eller internationella riskkapitalbolag som strävar efter att göra vinst. Friskolorna bör kunna stå på egna ben utan att de ska behöva subventioneras via skattemedel. 

Speciellt allvarligt blir det om undervisningen dessutom bedrivs på andra språk, vanligtvis engelska, än på svenska. Då finansieras till och med ett språkbyte med skattemedel. Ett typiskt exempel är Internationella engelska skolan/IES. Det är en så kallad "språkbytesskola"! På IES bedrivs undervisningen övervägande på engelska. Varför?

Det är i och för sig inte fel att dessa skolbolag gör vinster under förutsättning att föräldrarna själva betalar för undervisningen. De får helt enkelt betala elevernas skolavgifter. Varför ska föräldrar som har barn/ungdomar i kommunala skolor med sina skattepengar också finansiera privata friskolor, där eventuella vinster hamnar i utlandet? 

Undertecknad anser att man snarast borde införa reell och verklig konkurrens inom svensk skola!

Det är nämligen bara i Sverige, inom EU, där privata friskolor skattefinansieras (skolpengen).

C-G Pernbring 

Helsingborg                                                                                                                                                        

(Insändaren publicerades  i Sydsvenska Dagbladet  den 19/10, i en förkortad version i Göteborgs-Posten samma dag, i Norra Skåne/NSK Hässleholm den 20/10, i Skånska Dagbladet den 1/11, Norran (Skellefteå) den 20/12 och Skolvärlden 21/12)                                                                                                                                                                                                                                                                                 

I en artikel i dagens arena påminner Erik Löfgren hur svårt det har varit för Skolverket att kartlägga Internationella Engelska Skolans nuvarande ägandestruktur:

”I De expansiva  beskriver Marcus Larsson hur det som lanserades som en valfrihetsreform av Bildt-regeringen under det tidiga 1990-talet har urartat till att vi håller på att få en form av friskoleoligarki där enorma koncerner växer så att det knakar och sväljer allt i sin väg; hur det som var tänkt att föra skolägare och skolbarn närmre varandra har lett till att det nu är omöjligt att reda ut vem som äger just det holdingbolag som har det slutliga ägandet över Internationella Engelska Skolans tusentals elever. Ett glatt och gäng bestående av skolentreprenörer, gamla skolpolitiker och internationella riskkapitalbolag har hittat en stabil spene fylld med skattepengar och är nu fast beslutna om att suga denna spene torr med sina giriga trynen.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På måndagsmorgonen den 18 oktober 2021 sjöng trubaduren Per Hellberg i Skanstulls tunnelbanestation på Södermalm: ”Det är måndag morgon och mitt huvud känns så tungt”, alltså Povel Ramels ”Gräsänklingsblues”. När jag hör sånger på svenska känner jag mig hemma, och jag blir lätt om hjärtat. Per Hellberg har förgyllt morgnarna för passagerarna vid tunnelbanestationerna Skanstull och Mariatorget i femtio år. Han sjunger så fint, spelar gitarr så bra, och de vackra visorna är nästan alltid på svenska. Ibland sjunger han även på engelska, som exempelvis låtar av Beatles, men det är sällan. Det är skönt att höra sånger på sitt eget språk som man förstår och tar till sig ända in i hjärterötterna.

Enligt min åsikt är det olämpligt att arabisktalande busschaufförer spelar musik på arabiska utan uppehåll på bussar i Sverige så att det dånar ur högtalarna, vilket jag har varit med om flera gånger i Stockholm och Södertälje. Om jag hade varit turist och åkt buss i ett arabisktalande land hade det förstås varit annorlunda. Då hade jag tyckt att det varit exotiskt, och jag hade verkligen känt att jag varit i ett främmande land med en främmande kultur och en främmande musik på ett främmande språk.

Denna känsla vill jag emellertid inte ska infinna sig i Sverige som är mitt hemland. I Sverige vill jag framför allt möta svensk kultur och svensk musik i det offentliga rummet. Om det alls ska spelas musik på bussar vill säga. Många vill säkert att det ska vara alldeles tyst.

Jag har svårt att tänka mig att det skulle accepteras i länder som till exempel Egypten, Irak, Libanon, Libyen, Marocko, Somalia och Tunisien om busschaufförer från Sverige hade spelat svenska låtar oavbrutet så att hela bussen gungat. Vad sägs om Carl Michael Bellmans ”Glimmande nymf” eller Evert Taubes ”Sjösala vals” eller Cornelis Vreeswijks ”Balladen om Fredrik Åkare”? Skulle detta tillåtas? Tillåt mig tvivla! 

När jag går och handlar på Ringen i Skanstull har jag noterat att modern instrumentalmusik utan ord har börjat spelas i stället för engelskspråkig musik. Det tycker jag är bättre än ständiga låtar på engelska. Det bästa hade förstås varit om tonerna från odödlig, klassisk musik komponerad av exempelvis Bach, Beethoven, Chopin, Debussy, Dowland, Grieg, Hayden, Liszt, Mendelssohn, Mozart, Ravel, Schubert, Schumann, Sibelius, Stenhammar, Strauss, Tjajkovskij, Vivaldi och Wagner hade strömmat ut över människorna. Det storslagna europeiska  kulturarvet ska vi självklart alla värna om och njuta av.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jenny Maria Nilsson tvittrade den 17 oktober:

"Alla borde få gör språktest i svenska för att få jobba inom värfärden, särskilt Internationella Engelska skolans lärare."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Reklamskylten observerade C-G Pernbring plötsligt  i fredags mitt i Helsingborgs centrum, vid Kullagatan. C-G blev så överraskad att han trodde att han drömde.  Är verkligen tyska tillåtet som reklamspråk i dagens "Sweden"?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Svenska Vässla vill erövra Madrid och Berlin – backade av 90 miljoner"

Vässla! Klara stilpoäng!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)