Frågan löd: ”Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?”

Omröstningsresultat:

Således en förkrossande övervikt för hej som inledande hälsningsfras i brev eller mejl, då en person kontaktas för första gången.

Totalt röstade 232 personer. Omröstningen startade den 22/2 2020 och avslutades den 8/6 2020.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska. Se högerspalten!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkinstitutet i Finland redde ut sommarmånadernas namn och ursprung i en artikel från 2018:

”Juni, juli, augusti

Våra tre sommarmånader har alla fått sina namn från den romerska mytologin, men de har också gamla svenska benämningar.

'Hela året har jag väntat på juni, juli, augusti. För vindarna är varma då, juni, juli, augusti' sjöng Gyllene Tider på nittiotalet. Och visst är vi många som längtar efter de här tre månaderna och håller med Gyllene Tider om att livet i allmänhet känns lite lättare då. Men varifrån kommer namnen på de efterlängtade sommarmånaderna?”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jonna Jinton - Du gamla, du fria av Richard Dybeck

Söndagens svenskspråkiga dikt

Sverige

Sverige, Sverige, Sverige, fosterland,

vår längtans stilla bygd, vårt hem på jorden!

Nu spela skällorna, där härar lysta af brand,

och dåd blef saga, men med hand vid hand

svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden:

Fall julesnö, och susa djupa mo,

brinn österstjärna genom junikvällen!

Sverge, moder! Blif vår strid, vår ro,

du land, där våra barn en gång få bo

och våra fäder sofva under kyrkohällen.

Verner von Heidenstam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mellan varven stöter jag på god svenska i de mest vardagliga och oväntade sammanhang.

Denna text gjorde mig glad. Vi har ett komplett och fullgott modersmål - lär er att uppskatta det! Framförallt gå inte över ån efter vatten via onödig engelska.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 ...de flestas modersmål? Se artikeln ”Både svartas och riskgruppers liv räknas” i DN.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad via Twitter)

Vi behöver era idéer för att säkerställa att både svenska och finska kommer att användas långt in i framtiden!

Tvåspråkigheten i Finland är en rikedom för landet. Modersmålet är en grundläggande rättighet för var och en av oss. Modersmålet är en del av vår identitet och kultur. Modersmålet ger oss en känsla av trygghet. Alla ska ha möjlighet att  delta i samhällsaktiviteter och ta del av offentliga tjänster på svenska och finska också i framtiden.

Det ska finnas två levande nationalspråk i Finland även framöver. 

Enligt regeringsprogrammet kommer en ny nationalspråksstrategi att utarbetas. Den ska trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet.

Redan innan coronaepidemin lamslog Finland fanns det planer på att genomföra en virtuell idéstorm kring nationalspråksstrategin. Nu när seminarier och höranden inte kan genomföras som planerat blir en idéstorm som den här ett ännu viktigare verktyg i  strategiberedningen. Samtidigt som vi fokuserar på att avvärja ett omedelbart hot mot de människor och frågor som är viktigast för oss vill vi gärna tro att vi också har kunnat främja frågor som på andra sätt påverkar vårt liv i framtiden när vi återgår till en annorlunda vardag efter epidemin.

Finskan och svenskan står inför olika utmaningar. Den största utmaningen för finskan är att språkets användningsområde har krympt. För dem som är svenskspråkiga finns de främsta utmaningarna i vardagslivet, där möjligheterna att få service på sitt eget språk varierar. Coronaepidemin har också tydligt visat hur viktigt det är att få information på sitt eget språk, så att man kan värna om sin hälsa och skydda sina närstående. Det ger trygghet att kunna gå i skola på sitt modersmål och tala sitt känslospråk när man är sjuk. Genom att tillgodose de språkliga rättigheterna främjar vi i slutändan människors grundläggande rättigheter. På vilket sätt? Här behöver vi era tankar och synpunkter!

Vänligen
Anna-Maja Henriksson
Justitieminister

(Denna nätdafgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...men inget "Sakta ner"!

Det ska bli intressant att höra hur motiveringen till, att inte ens tillhandahålla parallell information på landets officiella huvudspråket, låter.

Återkommer således i ärendet!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)