En finlandssvensk förskola i Helsingfors har drivits i 92 år - utan giltigt bygglov! Se denna notis i Dagens Nyheter!

Det kan vara bra att påminna vissa (okunniga/ointresserade) svenskar om att 300 000 människor på andra sidan om Östersjön delar modersmål med oss och att det - således - finns en omfattande svenskspråkig samhällsverksamhet i Finland.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

NRK berättar:

”Språkrådet er bekymret for at mange opplever en betjening som kun snakker engelsk på norske restauranter og kafeer. En fersk studie viser at annenhver nordmann har opplevd dette det siste året.”

Och vidare:

”Samtidig viser en undersøkelse som Språkrådet har bestilt av Opinion at over 80 prosent av gjestene foretrekker at servitøren snakker norsk.”

Detta fenomen uppträder också i Sverige. Jag har själv stött på personal på restauranger i Stockholm två gånger, som bara har talat engelska (och det har inte varit fråga om engelska modersmålstalare).  Jag besöker för övrigt sällan restauranger och kaféer. Hur utbrett detta fenomen är, vet jag därför inte, men svenska Språkrådet borde undersöka saken.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Morten Holm-Nielsen avslutar en artikel, ”Brug det danske sprog, før det er too late” i danska POV med följande uppmaning:

”Endelig er der brug for, at politikerne – altså andre end Dansk Folkeparti – i langt højere grad tager vores sprog alvorligt. Lad os få nogle flere taler og debatindlæg om, at vores sprog er vigtigt. Tag en snak med de statsstøttede medier om ikke at bruge engelske ord, med mindre det er nødvendigt – og afsæt penge til initiativer, der fremmer fantasifuld og opfindsom sprogbrug. Politikerne kunne også pålægge Dansk Sprognævn at spille en langt mere aktivistisk rolle i sprogudviklingen. Nævnet kunne f.eks udskrive konkurrencer om at finde på ord og udtryk i samarbejde med landsdækkende medier, afholde ord-dueller mellem Danmarks førende sprogjonglører eller noget helt femte.

Og det haster.

Globaliseringen går ikke over, og det engelske tæppebombardement vil kun blive mere voldsomt. I skrivende stund bliver børn helt ned i 1. og 2. klasse påvirket af YouTube-meningsdannere, der underholder deres mange hundredetusind følgere med sproglig pærevælling som i: ’Hvad tripper du over? Tror du jeg vil stoope ned på dit level? Tag en chill pill, bitch.’”

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Ingressen är hämtad från presentationstexten i Svenska Dagbladet)

Svenskar sägs vara väldigt bra på engelska, men på ett område brister vi – i köket. Lingvisten Andrew Cooper, lärare på Engelska institutionen vid Stockholms universitet, har valt ut tolv ord som svenskar ofta misslyckas med.

Gå vidare till testet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

... men Allhelgonahelgen är en mycket värdig och stämningsfull högtid. Dessutom (och framförallt) en skön motvikt till kommersiella krimskrams-"högtider" à la Halloween och Black Friday.

 Avslutningsvis är det skönt att se sitt eget språk brukas.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nyligen läste jag på Ängelholmssidan i NST att friskolan Internationella skolan även vill etablera sig i Ängelholms kommun. Den heter egentligen Internationella engelska skolan (IES) eftersom engelska språket, konstigt nog, är huvudspråk på skolan.

Vårt modersmål, svenska, har av någon anledning här ersatts av engelska. Varför denna fokusering på engelska? Dessutom är engelska ännu inte ett officiellt språk i Sverige. På tal om det så är svenska fortfarande ett officiellt språk i Finland. Storbritannien är ju på väg ut ur EU via brexit. Då kommer engelska språket säkert att förlora lite av sin betydelse i Europa/EU.

Vi på Språkförsvaret menar att skolor som har engelskspråkig undervisning som affärsidé på sikt kommer att hota utvecklingen för det svenska språket. Det handlar inte främst om enstaka uttryck eller "språkpolisfrågor" utan om att Sverige även i fortsättningen behöver välutbildade unga människor som kan förstå och uttrycka sig väl på avancerad svenska, det vill säga på vårt modersmål. Detta gäller till exempel inom alla yrkesområden där språket ska användas i kontakter med allmänheten. 

Det är mycket illa att skolors val av undervisningsspråk inte har reglerats bättre inom det svenska skolväsendet. Språkförsvaret har skrivit och debatterat dessa frågor i mer än tio år och menar att det nu verkligen är på tiden att vakna i denna språkpolitiska fråga.

Medborgarna i Sverige har inte heller tillfrågats i denna viktiga fråga, vilket innebär ett smygande språkbyte i landet från svenska till engelska som samhällsbärande språk.Slutligen en fråga till Ängelholms kommunstyrelse: Vad anser ni om att engelska är huvudspråk på Internationella Skolan (IES)?

Anser ni att engelska ska bli officiellt språk i Sverige i framtiden?

C-G Pernbring                                                                                                                                                            

Språkförsvaret                                                                                                                                                            

Helsingborg                                                                        

(Tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad NST/HD (Ängelholmssidan) den 24 oktober 2019)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det svenska språket är minst lika bra som andra språk i allmänhet och ett visst språk i synnerhet.

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Sverigefinska ungdomsförbundet har lanserat en nybörjarkurs för ungdomar på Instagram med namnet Kuusi palaa. Institutet för språk och folkminnen har stöttat projektet med ett revitaliseringsbidrag för nationella minoritetsspråk.

Sverigefinska ungdomsförbundet vill hjälpa ungdomar att lära sig finska. Förbundet har därför startat en enkel finskkurs i sex delar på Instagram. Kursen är fritt tillgänglig och lämpar sig för självstudier. Kursens namn Kuusi palaa leker med finskans homonymer, dvs. ord som ser likadana ut men betyder olika saker. Finskans kuusi kan betyda bland annat både siffran sex och gran. Palaa i sin tur betyder bland annat bitar och att något brinner.

Kursen lanserades den 10 oktober i Göteborg under ett evenemang med mingel, tävling och filmvisning av En Heavy Resa.

Institutet för språk och folkminnen har stöttat projektet med ett revitaliseringsbidrag för nationella minoritetsspråk.

Mera info samt länk till Instagram finns på sidan: https://www.kuusipalaa.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)