(Texten är hämtad från Opprop.net )

Norge er forpliktet gjennom Helsingforsavtalens artikkel 8 til å gi undervisning om språk, kultur og samfunnsforhold i de nordiske landene. 

Unge i Norden forstår hverandre langt dårligere enn før, og stadig flere nordmenn oppgir at de helst snakker engelsk med dansker. Dette er tydelige tegn på at nabospråksundervisningen i skolen bør styrkes, men i stedet har alle mål om muntlig nabospråksforståelse forsvunnet i det nye forslaget til læreplan i norsk. I historie, geografi og samfunnsfag glimrer også det nordiske med sitt fravær.

I Danmark og Sverige kompenseres den svinnende nabospråkforståelsen med ambisiøse mål for nabospråkene i skolen. Vi bør gjøre det samme i Norge. 

Foreningen Norden mener: 

Bevar og styrk læremålene om nabospråksforståelse i læreplanene! Gi norske skolebarn undervisning om dansk og svensk fra et tidlig årstrinn – det er da den viktigste språklæringen skjer.

Gi norske skolebarn kunnskap om Nordens samfunnsforhold og om nordisk samarbeid i samfunnsfag, geografi og historie. Med små justeringer i læreplanen kan norske skolebarn rustes til å nyte godt av arbeids-, studie-, kultur- og nettverksmuligheter i alle de nordiske landene.

Enig med oss? Signer oppropet! 

Hedvig Solbakken, rådgiver i Foreningen Norden  

Kontakt personen bak underskriftskampanjen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...anser man i Tyskland inte att det behövs någon engelskspråkig information vid polisavspärrningar.

I Sverige har, som bekant, anglofilerna däremot låtit hållas! Varför?

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...i Aftonbladet  den 20 juni, liksom Språkförsvaret, det urbota töntiga namnet "Stockholm - the Capital of Scandinavia".

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter berättade igår:

"De låtar som flest svenskar vill höra på midsommar är klassikerna 'Sol, vind och vatten', 'Sommartider' och 'Sommaren är kort'. Åtminstone om man får tro Spotify, som har gått igenom 180 000 spellistor med midsommartema."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Arne Rubensson, Språkförsvarets vice ordförande, i ett YouTube-klipp.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lifetime Clinic - fånigt engelskt namn i Sverige! - har denna gräsliga affisch med två engelska ord och ett svenskt - ”WHY SO ALLVARLIG?” - uppsatt överallt i Stockholms tunnelbana. Varför detta ofog som breder ut sig att blanda svenska och engelska?! Lifetime Clinic gör nu i midsommartid reklam för nervgiftet neurotoxin med hjälp av en fager flicka med midsommarkrans i håret. Det finns sannerligen flera skäl till att se allvarligt på denna affisch.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SD-Skurups förslag , som vill förbjuda elever att tala annat språk än svenska på lektioner och raster (undantagandes rena språklektioner), är felaktigt.

För det första påminner det om den politik som tidigare tillämpades i Sverige mot minoritetsspråkstalare som tornedalingar, samer och älvdalingar, där eleverna straffades om de använde sina egna språk i klassrummen, och t.o.m på rasterna. Det lär inte finnas något officiellt påbud från statligt håll om denna politik, men denna praxis är tillräckligt väl omvittnad. Man måste också komma ihåg barnagan avskaffades först 1966 i Sverige. Jag har själv upplevt aga i skolan, d.v.s fysisk bestraffning.

För det andra: Hur ska lärarna övervaka att påbudet efterföljs av eleverna på rasterna. Ska lärarna springa runt och tjyvlyssna?

För det tredje är användningen av andra språk än svenska i klassrummet en pedagogisk lämplighetsfråga. Givetvis ska inga elever, vare sig de talar svenska eller ett invandrarspråk, tala om ovidkommande saker, så att det stör undervisningen eller de övriga eleverna. Jag undervisade bland annat i svenska som andra språk i 25 år och min erfarenhet är att man kan utnyttja andra språk än svenska i undervisningen. Om en spanskspråkig elev, eller en elev som förstår engelska bättre än svenska, inte har förstått ett svenskt ord, har jag kunnat ge det på spanska eller engelska. Jag har haft få tysk- eller fransktalande elever. Jag har också ibland bett en mer framskriden elev, exempelvis en farsitalande elev, att förklara ett svenskt ord inför en mindre framskriden farsitalande elev. Ibland har jag till och med bett en duktigare elev att sätta sig bredvid en mindre duktig elev just för att underlätta språkinlärningen.

För det fjärde är frågan om SD-Skurup också innefattar engelska som undervisningsspråk i sitt koncept. De vill inte röra undervisningen i främmande språk som engelska, tyska, franska och spanska eller minoritetsspråken. Men engelska används ju som undervisningsspråk i förskola, grundskola, gymnasium och på högskolenivå. Ska engelskan tolereras men inte invandrarspråken på lektioner och raster?

Inför valet 2018 skickade Språkförsvaret ut en enkät till samtliga riksdagspartier, varpå SD svarade så här på fråga 7.

”Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. I nuläget är vi inte beredda att ändra på detta. Sverigedemokraterna avser att följa utvecklingen noga.”

Det tycks alltså inte bekymra SD att undervisning kan ske på engelska upp till 50 procent i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Om det har utgått något påbud i de engelskspråkiga frisskolorna, med Internationella Engelska Skolan i spetsen, att eleverna också ska tala engelska på rasterna, känner jag inte till, men det beivras säkerligen inte.

Slutligen hotar inte invandrarspråken svenskan; det är bara ett högstatusspråk som engelskan som hotar svenskan. SD i Skurup sparkar åt fel håll. Det språk som har påverkat svenskan mest hittills är lågtyskan, från och med 1300-talet till 1500-talet, då dess inflytande klingade av. Engelskans påverkan på svenskan är dock mer intensiv än lågtyskans, eftersom lågtyskans inflytande färdades med båt och häst och vagn. Engelskans inflytande sker sekundsnabbt och är bara ett knapptryck borta.

Det finns vissa som tycks tro att invandrare inte assimileras språkligt i ett samhälle som Sverige, där majoritetsspråket är svenska. En del invandrare gör ett språkbyte redan i första generationen, de flesta i andra generationen och nästan alla i tredje generationen. Detta visar all migrationsforskning från typiska invandrarländer som USA, Canada, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland. Det finns undantag, men då är det fråga om endogami (ingifte) eller etniska enklaver. 2009 gjorde jag en undersökning om språkbytesprocessen bland mina invandrarelever på Brännkyrka gymnasium. I undersökningen ingick endast elever, som var födda i Sverige eller hade kommit till Sverige före 7 års ålder. Det visade sig att 93 procent av eleverna ansåg sig behärska svenska bättre än föräldrarnas modersmål, att 60 procent talade svenska med sina syskon och att i 20 procent av familjerna talades svenska både av föräldrar och barn. Det betyder att det hade skett ett språkbyte redan i första generationen.

SD-Skurups språkpolitik är bara okunnig symbolpolitik.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)