18 juni

Den 16 maj skickade jag in en anmälan till Granskningsnämnden på grund av att ett inslag i P4 Stockholm innehöll en intervju på engelska som aldrig översattes till svenska. Det händer allt oftare att engelska inslag i radion aldrig översätts till svenska. Jag ville få detta prövat av Granskningsnämnden om inslaget var förenligt med Språklagen. Granskningsnämnden har uppenbarligen sin egen tolkning av Språklagen med sitt uttalande: "Det finns inget specifikt krav på att programbolaget i enskilda sändningar måste översätta innehåll från engelska."  

Gäller inte språklagen för Sveriges Radio?

Undrar

Jonas Borelius

Här följer min anmälan och svaret från Granskningsnämnden.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Anmälan till Granskningsnämnden för radio och TV:

Program: Eftermiddag i P4 Stockholm

Kanal eller station: P4 Stockholm

Sändningsdag: 2019-05-16

Sändningstid: Ca 15:50

Utveckla varför du vill få programmet eller inslaget prövat:

Vid den tiden i programmet (ca 15:50) fick två personer från USA berätta vad de tyckte om Sveriges medverkan i Eurovision Song Contest. Vad de sa översattes aldrig till svenska. Detta är bara ett exempel på inslag i radion där engelsktalande får yttra sig utan att det översätts till svenska. Det sker en förskjutning mot fler och fler inslag på engelska som inte översätts till svenska vilket är nonchalant mot alla de som behärskar engelska dåligt eller inte alls. 

Jag vill att Granskningsnämnden prövar om detta inslag i programmet "Eftermiddag i P4 Stockholm" är förenligt med Språklagen från 2009.

Anmälare (För- och efternamn måste alltid anges): Jonas Borelius

 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Svar från Granskningsnämnden för radio och TV:

Tack för din anmälan mot Sveriges Radio P4 Stockholm den 16 maj.

En ordförande i granskningsnämnden har läst din anmälan och beslutat att den inte ska leda till en granskning.

Skälen för ordförandens beslut

SR ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket.

Det finns inget specifikt krav på att programbolaget i enskilda sändningar måste översätta innehåll från engelska. Vad du tar upp i anmälan ger därför inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna.

Beslutet är inte överklagbart

Granskningsnämndens beslut får inte överklagas. Det framgår av 20 kap. 6 § radio- och tv-lagen.

Vid frågor vänligen kontakta oss på: registrator@mprt.se.    

Med vänlig hälsning

Registraturen

Myndigheten för press, radio och tv

Telefon växel: 08 580 070 00

Adress: Box 33, 121 25 Stockholm-Globen

www.mprt.se

The Swedish Press and Broadcasting Authority

Switchboard: +46 8 580 070 00

PO Box 33, SE-121 25 Stockholm-Globen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Olle Josephson, f.d chef för Språkrådet och professor i nordiska språk, pläderar för tolkning.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Reklamen syftar på att Maggio uppträder tre kvällar i rad ("Jag kommer" × 3) och hon har en låt med just den refrängen.

”Olle Nykvist‏ @ollenykvist 7 juni

och priset för den mest småaktiga JO-anmälningen någonsin går till *trumvirvel* @Sprakforsvaret !”

En tyckare vid namn Olle Nykvist ger Språkförsvaret ett pris för ”den mest småaktiga JO-anmälan någonsin”, varvid han naturligtvis syftar på Språkförsvarets senaste JO-anmälan.

Twitterinlägget är självklart renons på all sakargumentation. Olle Nykvist – om han ser detta inlägg – har chansen att framföra sina invändningar i denna nätdagbok. Jag tvivlar dock på att han kan formulera några genomtänkta invändningar.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

… i artikeln ”Löfvens engelska ger Putin en fördel”, som i övrigt handlar om vilka språk Löfven använde i samtal med Putin.

”Nyligen blev Löfven JO-anmäld av Språkförsvaret (ett partipolitiskt obundet nätverk som jobbar för att stärka det svenska språket) eftersom han hade talat engelska i EU-parlamentet istället för svenska. I EU-parlamentet finns en hel armé yrkeskunniga simultantolkar vars uppgift är att säkerställa att EU:s 24 officiella språk alltid är gångbara. Löfven prioriterade istället att bli förstådd direkt av så många som möjligt. ”

Tidigare har alltså Anders Q Björkman på Svenska Dagbladet omnämnt denna Språkförsvarets JO-anmälan, vilken i sin tur genererade omnämnanden på olika nyhetssajter på nätet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från EU-parlamentets officiella sida. Språkförsvaret JO-anmälde som bekant Stefan Löfvens tal från den 3 april, en anmälan som JO nyligen avfärdade. Det är möjligt att vi måste kontakta EU-parlamentet för att se om vi kan få ut en översättning till svenska av Stefan Löfvens tal. Regeringskansliet tycker nämligen inte att talet behöver översättas.)

EU har 24 officiella språk. Detta innebär att alla medborgare har tillgång till och bättre kan förstå den EU-lagstiftning som berör dem. Medborgarna kan interagera med EU-institutionerna genom att exempelvis inge framställningar eller begära information på något av de officiella språken, och de kan följa debatterna i Europaparlamentet via direktsändning på internet.

Men det är även viktigt att parlamentsledamöterna har möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva på sitt eget språk, eller på vilket annat av EU:s officiella språk som helst. Detta är en följd av den grundläggande demokratiska principen om att varje EU-medborgare kan väljas till ledamot av Europaparlamentet, även om han eller hon inte talar något främmande språk. Ledamöterna är valda för att företräda intressena för de medborgare som ger dem sin röst och inte på grundval av sina språkkunskaper. Och för att garantera samma arbetsvillkor för alla ledamöter måste de ha full tillgång till information på sina respektive språk. Ledamöternas anföranden på ett officiellt språk simultantolkas till övriga officiella språk och officiella texter översätts till samtliga 24 språk. För att EU-lagstiftningen ska kunna tillämpas direkt eller införlivas i nationell lagstiftning måste den först översättas till varje medlemsstats officiella EU-språk. Medborgarna kan begära och få ut information på vilket som helst av de officiella språken.

Kroatiens EU-inträde 1 juli 2013 innebar att det sammanlagda antalet officiella språk ökade till 24: Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

Förenade kungarikets utträde ur EU kommer som sådant inte att innebära att engelska avskaffas som ett officiellt språk. Alla regeringar inom EU skulle enhälligt behöva besluta om detta och eftersom engelska också är ett officiellt språk i Irland och Malta verkar en sådan möjlighet avlägsen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln ”Alla barn som är födda i Sverige bör lära sig tala svenska” i Expressen/Kvällsposten den 7 juni skriver Björn Ranelid inledningsvis:

”Språket i tal och skrift är viktigare än alla nationalprodukter, maskiner, byggnader, riksdagar och kungahus i hela världen och det är ett vetenskapligt faktum, ty det kan inte skrivas och sägas några lagar, hållas konferenser och debatter, bestämmas statsbudgetar, datorprogram och tryckas instruktionsböcker till kärnkraftverk, bilar, flygplan och fartyg, om det inte finns språk med bokstäver, symboler och siffror.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...för svenskan inom handel och reklam!

Sprillans nya skyltar i Täby centrum.

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)