(Denna artikel publicerades på DN Åsikt den 17 april)

Forskning visar att elever som till stor del undervisats på engelska blir sämre i svenska. Språklagen måste skärpas och skollagen stramas upp, skriver Per-Owe Albinsson och ytterligare 36 medlemmar i organisationen Språkförsvaret.

Vi som undertecknar denna text ser med irritation och oro på hur det tummas allt mer på det mest sammanhållande kitt vi har i detta land – vårt svenska språk. 

Så kallade internationella (läs: engelskspråkiga) skolor tillåts i dagsläget att skjuta upp som svampar ur jorden, trots att vi har en språklag från 2009 som anger att svenska är samhällets gemensamma huvudspråk och att det ska kunna användas inom alla samhällsområden. 

Forskning visar att elever som har undervisats till stor del på engelska blir sämre i svenska och bara något bättre i engelska. Denna typ av skolverksamhet kan omöjligen vara vad våra skattepengar ska användas till.

Inget annat land har ett lika oreglerat system vad gäller utbildning på främmande språk som Sverige. Detta misstag måste snarast rättas till. Svenska måste vara huvudspråk i skolan om vårt språk ska kunna förbli samhällsbärande på sikt. 

Problemet med engelskans frammarsch sipprar allt längre ner i åldrarna och det finns numera gott om engelskspråkiga förskolor.

Inom andra samhällsområden som högre utbildning, företagsverksamhet, reklam, film och musik är svenskan hårt pressad av engelskan sedan länge. 

Det går snart inte att ringa ett telefonsamtal utan att mötas av ”for English, press five”, eller besöka en hemsida där det finns en flagga som markerar att man kan välja engelska i stället för svenska. Det har blivit alldeles för enkelt att klara sig utan svenska.

Språklagen måste skärpas och även förses med kraftfulla sanktionsmöjligheter. Görs inte detta kommer den att fortsätta att vara vad den i mångt och mycket är i dagsläget – en papperstiger. 

Skollagen måste också stramas upp så att det säkerställs att en klar majoritet av undervisningstiden i skolan sker på svenska. Det är trist att detta ens ska behöva påpekas.

Vad vill vi med vårt språk och vad blir kvar av svenskan om vi hela tiden är så tillmötesgående mot engelskan? Enligt vår mening måste alla hjälpas åt när det gäller att slå vakt om och stärka det svenska språket inför framtiden.

Här har politikerna ett tungt ansvar och statsminister Stefan Löfven, i egenskap av innehavare av landets högsta politiska ämbete, måste tillsammans med sina ministrar föregå med gott exempel. 

Med detta menar vi att det ska talas svenska i officiella sammanhang, såväl utomlands som inom EU-samarbetet. I dag väljer många politiker att tala engelska fast de har rätt att tala svenska, ibland till och med på hemmaplan. Politikerna bör utnyttja de tolkar som erbjuds i EU och visa stolthet över att representera sitt land och sitt språk.

Dessutom borde samtliga officiella företeelser som sker på svensk mark ha officiella svenska namn. Det ser mycket illa ut att exempelvis en militärövning officiellt benämns ”Northern Wind”.

Frågan om språkets ställning är också en integrationsfråga. Hur ska vi kunna förvänta oss att invandrare känner sig motiverade till att lära sig svenska om vi själva tummar på språket i allt högre grad?

Anders Bodén, civilingenjör, Ann-Kristin Pivén, pedagog, Bengt Lidal, före detta departementsråd, Björn I Ohlson, företagsledare, Bo Alvberger, redaktör, Britt-Louise Håkansson, musiker, Cecilia Rydbeck, konferenstolk, C-G Pernbring, adjunkt, Christer Gustafsson, produktchef, Christina Johansson, lärare och bibliotekarie, Daniel Jacobson, universitetsadjunkt i svenska, Ebbe Schön, folklivsforskare, Fredrik Vrang, översättare och utbildare, Fredrik Wennström, lantmätare, Göran Bergqvist, byggnadsingenjör, Göran C-O Claesson, författare, Göran Svensson, civilingenjör, Hillo Nordström, auktoriserad Stockholmsguide, Håkan Söderberg, lärare, Inga Johansson, pensionär, Jonas Borelius, it-konsult, Jörgen Wik, officer och svensklärare, Kerstin Bergstedt, språklärare, Kjell Nilsson, hembygdskonsultent, Lars Fredriksson, civilingenjör och uppfinnare, Lars Göran Asmundsson, civilekonom, Lennart Haajanen, före detta direktör, Margareta Grogarn, gymnasielärare i svenska och psykoterapeut, Martin Andersson, programmerare, Michael Bach Ipsen, språkvetare, Mikael Gaunitz, konstnär, Olle Käll, adjunkt/lärare, Per-Owe Albinsson, kommunanställd, Stig Engzell, journalist, Tove Frisch, filosofie doktor, Ulf Parde, skattehandläggare, och Ulf Varnefalk, samtliga medlemmar i Språkförsvaret.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i ”University World News” diskuterar  Philip G Altbach Kinas betydelse för den globala högre utbildningen. Han skriver inledningsvis:

”Universitet i stora länder har gjort sig beroende av kinesiska studenter för deras allt viktigare rekrytering av internationella studenter – och är i viss mån beroende av dessa studenter för att balansera budgetar och, i vissa fall, fylla tomma platser.

Ett betydande antal forskare, som är nödvändiga för att bemanna forskningslaboratorier och ibland delta i undervisning, kommer också från Kina.

Kinas roll för den globala högre utbildningen är av olika anledningar på väg att förändras betydligt – med konsekvenser för resten av världen.

En tredjedel av de 1,1 miljoner internationella studenterna i USA är från Kina. Liknande andelar finns i sådana stora mottagarländer som Australien (38 %) och Storbritannien (41% av studenterna utanför EU). Detta har skapat en ohållbar situation av ömsesidigt beroende. ”

Altbach förutspår att antalet kinesiska studenter, som söker sig utomlands för studier i framtiden, kommer att minska av olika orsaker, medan antalet utländska studenter i Kina kommer att öka. Dock är det inte säkert att det kommer att ske en kraftig ökning av dessa i Kina.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I SvDs livsstilsmagasin ”Perfect guide” återfanns i går ett dubbeluppslag med en annons från NK:

NK Classic Home byter namn: NK Hem & inredning!!!

Undrens tid är icke förbi

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Torbjörn Wikland skriver i senaste numret av FIB-Kulturfront:

”Många svenska ledamöter håller sina anföranden på engelska och inte på svenska i EU-parlamentet, trots att det finns tolkar som översätter från svenska till både engelska och franska. Även den grötmyndige statsministern Göran Persson hävdade på sin tid att svenska tolkar egentligen inte behövdes i EU. Till saken hör att EU:s tolkar kan ge mängder av exempel på de svenska parlamentsledamöternas svengelska. Blanketter blir blankets (filtar) och så vidare. Att låtsas vara engelskspråkig i EU skvallrar om ett förakt för de svenskspråkiga väljarna. Att kommunicera i parlamentet så att även deras svenska väljare kan följa dem är ointressant.”

Officiella företrädare för Sverige som gärna har talat engelska i EU-sammanhang i stället för svenska, trots EU:s välfungerande konferenstolkssystem, är till exempel Anders Borg, Margot Wallström, Gunnar Hökmark och nu senast Stefan Löfven.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför heter den colombianska filmen Pajaros de Verano “Birds of Passage” i Sverige. Kanske betyder det flyttfåglar, fjärilar. Inte vet jag. Varför får man inte en titel som man kan förstå?

Gunnel

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Exemplen på hur engelskan ersätter svenskan är förfärande många. Så här - se de båda fotona nedan! - ser exempelvis kortläsaren ut i den svenska modebutiken Monki på Södermalm i Stockholm, och så här ser omgivningen runt kortläsaren ut. På kortläsarens skärm står: ”Want to get all our juicy news? Sign up to our newsletter at Monki.com/signum”. Till råga på allt saknar kortläsarens knappar bokstäverna Å, Ä och Ö. På vänster sida, snett framför kortläsaren, är små kort uppradade med följande texter: ”You fill in the Love”, ”WHAT I LOVE ABOUT you by me” och ”KNOCK KNOCK”. På väggen bakom disken hänger en affisch med texten ”Salute Sisterhood”. Det är hög tid att Språkförsvaret kontaktar Stockholms köpmansklubb eller någon liknande handelssammanslutning för att diskutera engelskans utbredning i affärslivet.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)