Exemplen på hur engelskan ersätter svenskan är förfärande många. Så här - se de båda fotona nedan! - ser exempelvis kortläsaren ut i den svenska modebutiken Monki på Södermalm i Stockholm, och så här ser omgivningen runt kortläsaren ut. På kortläsarens skärm står: ”Want to get all our juicy news? Sign up to our newsletter at Monki.com/signum”. Till råga på allt saknar kortläsarens knappar bokstäverna Å, Ä och Ö. På vänster sida, snett framför kortläsaren, är små kort uppradade med följande texter: ”You fill in the Love”, ”WHAT I LOVE ABOUT you by me” och ”KNOCK KNOCK”. På väggen bakom disken hänger en affisch med texten ”Salute Sisterhood”. Det är hög tid att Språkförsvaret kontaktar Stockholms köpmansklubb eller någon liknande handelssammanslutning för att diskutera engelskans utbredning i affärslivet.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är i och för sig en gammal nyhet från 2007, som Språkförsvaret missade, då det begav sig.

”- Gustav II Adolf verkade för utvidgning på sitt sätt, med kanoner. När EU gör det sker det med mjuk makt, ett koncept som helt skiljer sig från hans, sade Olli Rehn, EU-kommissionär med ansvar för unionens utvidgning med nya länder, på en presskonferens i Bryssel på tisdagen.

Rehn, som har finska som modersmål, överrumplade de många hundra journalisterna med att tala om en 400 år gammal krigarkung och konstaterade att det var Gustav Adolf-dagen.

Och han gjorde det på svenska.

Inte ens Margot Wallström brukar tala svenska på stora presskonferenser, trots att tolkning brukar finnas.”

Den senaste svenske regeringsföreträdaren, Stefan Löfven, som talade i EU-parlamentet, tyckte som bekant att det inte var så viktigt att tala svenska, trots att EU har det mest avancerade konferenstolksystemet i världen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den högste företrädaren för Sverige och det svenska folket har nyligen framträtt i ett internationellt sammanhang tillsammans med bl.a Rysslands högste företrädare, Vladimir Putin. Vid detta tillfälle har Sveriges statsminister uttalat sig formellt och offentligt på ett främmande språk. Enligt språklagen skall svenska språket användas i Sverige, rimligen också av personer som representerar vårt land. En inte alltför vild gissning är att den ryske presidenten vid tillfället gjorde sitt uttalande på ryska, inte på engelska (även om han också behärskar detta språk).

Sveriges statsminister viker ner sig för främmande makter, inte Ryssland, men för den anglosaxiska kulturimperialismen, genom att inte använda det språk som talas i hans eget land. Det finns tolkar!

Den svenska flaggan används vid internationella sammankomster för att identifiera vår nation. Men det svenska språket duger uppenbarligen inte.

Skäms, statsministern!

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för Framtidsstudier arrangerar ett seminarium den 25 april:

Språkutveckling, invandring och internationalisering 

Ibland får vi läsa att det svenska språket är hotat. Det kan röra sig om engelskans inflytande på bekostnad av svenskan, ungdomens slangord och bristande kunskaper inom grammatik, internets inflytande med mera. 

Somliga hävdar även att invandringen hotar att utarma svenskan. Men finns det några hot eller är språket något som ständigt vitaliseras och utvecklas? På vilket sätt påverkar migration och segregation utvecklingen? Vikten av goda språkkunskaper för en framgångsrik integration i Sverige betonas allt oftare men rår politiken över språkutvecklingen? Finns det några anledningar till bekymmer och vad säger forskarna om vad som driver utveckling och hur vi lär oss? 

Modersmålsläsning: varför och hur? av Julia Uddén, forskare i språkinlärning och psykologi vid Stockholms universitet 

Hemspråksundervisningen är alltmer hotad från politiskt håll medan forskare är eniga om att den gör gott. Julia Uddén sammanfattar ny forskning med hjärnavbildning som fördjupar vår förståelse av vikten att få lära sig läsa på majoritetsspråket på sitt modersmål. Vi gör även nedslag i annan aktuell forskning kring den flerspråkiga hjärnan. 

Hur invandring påverkar språket av Mikael Parkvall, forskare i språkvetenskap vid Stockholms universitet 
I en tid när nästan all offentlig debatt på ett eller annat sätt handlar om migration är det naturligt att ställa frågan om invandringens påverkan på språkutvecklingen. Har vi alls något att lära av historien? Kan svenskan dö ut eller kommer invandringen att gå spårlöst förbi i språkhistorien? 

Panel 
Martin Sundin, gd på Institutet för språk och folkminnen 
Marjaneh Bakhtiari, författare 

Moderator: Katharina Berndt-Rasmussen

Tid: Torsdag 25 april, kl. 10.00–12.00 med fika från kl. 09.30
Plats: Nalen, Regeringsgatan 74 i Stockholm

Anmäl dig här!


I seminarieserien Offentliga samtal – forskare möter praktiker bjuder vi in två forskare som presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne, för att sedan möta praktiker i ett samtal inför publik. Årets första offentliga samtal handlar om språkutveckling, invandring och internationalisering.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Framtida.no berättar:

”Blomgren fortalde at regjeringa tek sikte på å leggja den lenge varsla språklova fram for Stortinget våren 2020. Samtidig med språklova blir det også lagt fram ei ny språkmelding.”

Vidare:

” For å styrkja det norske språket har det lenge vore arbeidd for at Noreg skal få ei eiga språklov. Sjølv om vi har ulike lover og føresegner som tek føre seg språk i Noreg, finst det inga overordna språklov. Dette skal den nye språklova bøta på.

– Det overordna målet er at norsk språk skal vera eit fullverdig og samfunnsberande språk også i åra som kjem. Vi skal også verna og fremja norsk teiknspråk, samiske språk og nasjonale minoritetsspråk, sa Blomgren då ho opna Språkdagen.”

Av de nordiska staterna har Finland sedan gammalt en språklag; Sverige och Island tillkom under 2000-talet. Det betyder att det bara är Danmark som återstår.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln, “An international education strategy lacking in ambition”, i University World News den 30 mars av Nick Hillman, verksam vid United Kingdom´s Higher Education Policy Institute, framgår det vilken betydelse som det engelska språket har för brittisk ekonomi. Företrädare för British Council brukade hävda att det engelska språket var Storbritanniens näst viktigaste inkomstkälla efter nordsjöoljan.  Det är i och för sig möjligt att nordsjöoljan har börjat sina och att denna rangordning inte längre stämmer.

Hillman skriver:

”Det nya dokumentet (syftar på den brittiska regeringens plan – min anm.) är välkommet, inte bara för att det har tagit så lång tid att framställas. Det är också välkommet eftersom det innehåller handfasta nya mål. Det finns ett nytt mål på 35 miljarder pund (45,6 miljarder US-dollar) (1) för utbildningsexporten år 2030 och en annan för 600 000 internationella studenter i Storbritannien vid samma tidpunkt.”

Vidare:

”Det finns enorma utbildnings-, samhälls- och ekonomiska vinster med att vara värd för ett stort antal internationella studenter. Förra året visade vi att de ekonomiska vinsterna i Storbritannien för att utbilda internationella studenter uppgick till mer än 20 miljarder pund (26 miljarder dollar) per år och påverkar hela landet.”

Denna studie visade att internationella studenter ger en vinst som är tio gånger större än kostnaderna - och är värd £ 310 per invånare i Förenade kungariket (United Kingdom).

Men Brexit utgör definitivt ett orosmoln på himlen:

”Resultaten angav att det skulle kunna inträffa en nedgång på 57 procent i fråga om Storbritanniens rekrytering av studenter från andra EU-länder. Även om detta delvis skulle kunna kompenseras av effekterna av ett fallande pund, betyder det färre mångfaldsuniversitet, vilket just förstärker den universitetsmonokultur som politikerna påstår sig ogilla.”

Nick Hillman oroar sig avslutningsvis över att främst Australien på grund av Brexit ska ta marknadsandelar från Storbritannien vad gäller utbildning av utländska studenter.

Observatör

1) 459 miljarder kronor - enligt dagens kurs  står ett pund i 13, 1206 kr

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

uppmanar en kampanj i Helsingfors. Orsaken är att staden håller på att bli allt mer finskspråkig, men nu vill föreningen Samarbetsforum få butiker och myndigheter att erbjuda kundbetjäning på svenska.

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)