I en krönika nyligen i Sydsvenska Dagbladet skrev Kalle Lind:

”Jag kom in på mitt stamfik. Ett nytt biträde stod bakom disken. Innan jag öppnat munnen sa hon: ’Sorry, I don’t speak Swedish!’ Jag svarade instinktivt: ’Well, I do’. Sedan beställde jag en espresso doppio på svenska medan hon tittade oförstående på mig. På en krog jag hamnar på ibland jobbar en skotte som får Edinburgh-pundarna i filmen ’Trainspotting’ att låta som Oxfordprofessorer. Han kastar ur sig en lång harang med ett frågetecken på slutet, jag svarar med ett tvekande ’yes …’ och sedan får jag ett glas sörja som visar sig kosta 145 kronor.

Och det finns kanske inte så mycket att invända. Engelsktalande kan räkna med att bo i Sverige ett helt liv utan att lära sig grundläggande svenska termer som ’bolåneavdrag’ och ’jämn avföring’. Colin Nutley har gjort tiotusen filmer om svenska företeelser utan att kunna säga ”glutenintolerans” – och folk har låtit honom hållas. Om en kvinna i kassan proklamerar att hon bara pratar engelska är det svenska kunder som säger ursäkta – eller excuse me – och anpassar sig.

Men lite retar det mig.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan är ockå om den svenska texten är optimalt klart uttryckt och om den inte lider av vissa andra skönhetsfläckar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Pressmeddelande

Snart är 2018 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och sprakochfolkminnen.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte publiceras före klockan 7.00 den 27 december.

För mer information kontakta:

Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@sprakochfolkminnen.se
073-558 60 60

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi gjorde nyligen ett besök i den kungliga huvudstaden, Stockholm. Visserligen har vi här nere i Skåne också mängder av engelska-amerikanska ("svengelska") reklamtexter, men frågan är om inte Stockholm ändå tar priset. Överallt kunde jag läsa reklamtexter på engelska eller amerikanska. Det var än Sale hit och än Sale dit. Trodde nästan jag hade hamnat i London eller i New York.

Till slut blev jag så trött på all engelsk-amerikansk reklam i staden att jag var tvungen att gå tillbaka till hotellet för att vila ut från allt detta. Det blev tröttsam! Mitt shopppingintresse försvann helt. Och inga fler inköp blev det! Vill företagen och affärerna verkligen skryta med hur duktiga de är på det engelska-amerikanska språket?  Varför inte någon gång istället använda ett av de större EU-språken i reklamen? Sverige är ju ett EU-land. Omväxling förnöjer!

Däremot tycker jag att det är märkligt att riktigt viktig information i Sveriges städer och i affärer bara anges på svenska. Detta gäller även köpvillkor. Man kan ställa sig frågan: Är sådana texter kanske för svåra att översätta till engelska?

Skriver man reklamtexter på engelska-amerikanska då måste de alltid vara helt korrekta. Under vårt besök i Stockholm upptäckte vi högst upp på en byggnad på Stureplan en fint upplyst och rörlig reklamremsa.  Där har bland annat ett klädföretag en reklamplats. Reklamtexten är givetvis på engelska-amerikanska enligt följande: "Visit our store in Kungsgatan 28".  Men det bör väl ändå heta, "Visit our store at 28 Kungsgatan"? (jfr: at 10 Downing Street). Eller är "svengelskan" i detta fall avsiktlig? 

Avslutningsvis: I Malmö har vi till exempel fått vänja oss vid nya "svengelska" stadsdelen Malmö Live. Ack ja, Ack ja! För amerikaner kan Malmö Live bli riktigt roligt. Det har nämligen bibetydelsen "Strip-teaseshow" ("Live show") på amerikansk engelska.  (OBS!) Ser fram emot trevligare svenska (reklam-) texter i Sverige i framtiden.

C-G Pernbring, 

 Helsingborg                                                                                         

Insändaren publicerades i Skånska Dagbladet den 17/12. En kortare version publicerades i Expressen/Kvällsposten i den 8/12 och en annan version i Helsingborgs Dagblad den 29/12 .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tröjan går att beställa från sprakforsvaret@yahoo.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Tema juridiskt språk

Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.

Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regeringskansliet har en nyckelroll i arbetet och ett nära samarbete med jurister och handläggare. Bland annat ordnar de skrivarverkstäder där deltagarna diskuterar både innehåll och språk.

Domaren Fredrik Bohlin berättar om domstolarnas arbete med att skriva begripligare domar. Den största utmaningen är att förändra attityderna till skrivuppgiften, menar han.

Forskarna Gunilla Byrman och Ylva Byrman skriver om sin undersökning av hur hördas berättelser återges i polisens förundersökningar om våld i nära relationer. Om det är oklart vem som har sagt vad i förhören kan rättssäkerheten äventyras.

I Norge satsar man på klarspråk i juristutbildningen. Juriststudenter vid Universitetet i Oslo ska få skrivträning under hela studietiden. Målet är att lära studenterna att skriva lagar – inte bara tolka dem.

Vad innebär egentligen en rekommendation från Språkrådet, och vilket slags språk är rekommendationerna tänkta för?

Vi hälsar terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn välkomna till Språkrådet!

Läs det nya numret av Klarspråk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mats Dannewitz Linder har skrivit en utmärkt artikel i ”Facköversättaren” nr 4/2018 om avvecklingen av Terminologicentrum (TNC) som självständig organisation. Han beskriver slutresultatet så här:

”TNC:s kompetens har alltså skingrats utan att några försök har gjorts från SIS sida att erbjuda fortsatt anställning, medan Isof nyligen har anställt två tidigare TNC-medarbetare. Rikstermbanken sköts tills vidare av SIS språkavdelning men ska framöver skötas av Språkrådet. Ingendera instansen kommer att kunna utnyttja TNC:s hittillsvarande erfarenheter eftersom de som tidigare skött termbanken är borta. TNC:s publikationer (42 ordböcker m.m varav fyra gratis nedladdbara om terminologiarbete – rekommenderas!) kommer attsäljas via SIS.

Vad gäller framtida ordlistor och andra terminologitjänster tycks utsikterna dåliga. Den tidigare kompetensen har spritts för vinden och vilka ambitioner som kan finnas hos Språkrådet i den vägen är oklart, utöver Språkrådets arbete med tolkordlistor och Lexin som inte är riktigt jämförbart. Dessutom rymmer Isofs mandat bara terminologi inom offentlig sektor – den privata sektorn får sköta sig själv. Företag och även privatpersoner gör förvisso enstaka insatser, men de kan inte kvalitetssäkras på samma sätt som tidigare. Och SIS språktjänst erbjuder ’uppdatering av ordlistor’ men just inte mer.”

Läs hela artikeln här, sid. 16 – 18!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej! Jag ser ganska ofta inredningsprogram på teve. I amerikanska program sätts det ofta upp texttavlor av olika slag, alla med text på engelska. Ganska väntat. Även i liknande svenska program sätts det upp tavlor med text, praktiskt taget alltid med text på … engelska. Ganska väntat?

Sweet home

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)