Aftonbladet berättar:

”När Marie Palmgren skulle hämta ut ett paket som var adresserat till hunden Chaya häpnade hon när hon fick höra att hunden var tvungen att skriva under avin – och legitimera sig.

En familjevän till Marie Palmgren som bor i England ville överraska Marie och hennes hund Chaya och skickade ett paket – som var adresserat till Chaya.

Så när avin från Postnord kom stod det Chaya Palmgren skrivet på den. Marie som inte vågade fylla i avin tog med den till utlämningsstället i Sollentuna för att fråga hur hon skulle gå till väga.

– Då sa de att Chaya måste skriva under och visa legitimation. Jag sa att det inte gick då hon är en hund och fick som svar att ”det är så man måste göra”.

Även om Chaya inte har legitimation kom Marie att tänka på att hon hade ett registreringsbevis från Jordbruksverket som bland annat visar hundens id-nummer. Så hon hämtade beviset samt Chaya och begav sig tillbaka.”

Det löste sig till slut tack vare att Chaya lämnade ett tassavtryck – läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ordet troll förekommer i många orts- och naturnamn, och detta inte utan orsak, skriver Institutet för språk och folkminnen:

”Nu när de ljusa sommarnätterna är på upphällningen och mörkret börjar återvända är det lätt att få för sig att man ser något mystiskt röra sig i skymningen. För inte allt för länge sedan var trollen en verklighet för många i vårt avlånga land och det har skapats många namn och historier kring platser tack vare trollen.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag heter Per-Owe Albinsson och är en av alla de som anser att det engelska språket tar för stor plats på andra språks bekostnad i dagsläget. Detta både i Sverige och i andra länder.

Språket har tillåtits och tillåts expandera på andra språks bekostnad. Detta måste vi som tillhör andra språkgrupper motarbeta, eftersom alla vi människor som inte har engelska som modersmål och som faktiskt utgör en klar majoritet av jordens befolkning, förlorar på det. Både språkligt och kulturellt. 

För att vara tydlig: Jag har inget emot engelska språket som sådant. För mig är det dock ett språk bland andra och inget som jag vurmar för, anser är extra vackert, eller som besitter några magiska egenskaper, vilket vissa anglofiler nästan på allvar verkar tro.

Jag kan dessutom tycka att engelskan saknar många finesser genom sina korta och särskrivna ord, jämfört med språk med sammansatta ord som exempelvis svenska och tyska. De som kan stava vet att det är skillnad mellan en sjuksköterska och en sjuk sköterska. De sammansatta orden ger massor av möjligheter.

Det engelska språket har utvecklats till alla tiders språkmördarspråk. Först genom det brittiska imperiet och sedan genom Förenta Staternas mycket medvetna språkliga expansion.

Världen blir en tråkigare och kulturellt fattigare plats med färre språk!

Per-Owe Albinsson,

språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Inte minst i Kristianstads skolor har det klassiska skolämnet franska (tidigare B/C-språk) flitigt diskuterats.

Ämnet franska har till och med försvunnit från schemat i de flesta av kommunens skolor. Och fransklärare har förlorat sitt ämne. När jag hade sett VM-finalen mellan Frankrike och Kroatien fick jag en idé. Efter en spännande och underhållande finalmatch, vann Frankrike rättvist finalen med 4-2. Frankrike blev därmed värdiga världsmästare i fotboll 2018.

Det franska landslaget gjorde fin reklam och marknadsföring för Frankrike och då även för franska språket. Samtidigt gör jag ett inlägg i den alltid lika heta och svåra svenska skoldebatten: Varför inte på allvar återinföra franskan i Kristianstads skolor? I alla fall vid fotbollsgymnasierna. Då skulle våra fotbollselever och tränare kunna läsa fransk fotbollsmetodik och taktik på originalspråket (franska). Kan kanske vara ett bra sätt att ytterligare förbättra standarden inom svensk fotboll?

Då kommer vi möjligen att kunna nå ända fram till VM-finalen vid nästa VM 2022. Ja, vem vet?

C-G Pernbring

(Insändaren tidigare publicerad  i Expressen/KvP och GT den 1/8 och i Kristianstadsbladet den 2/8 – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag hörde i nyhetssändningen på P1 igår (7 augusti) att Svenska Jägarförbundet och Studiefrämjandet erbjuder utbildning på engelska för att icke-svensktalande personer i Sverige ska kunna få svensk jägarexamen. Är detta ett framsteg? Blir det kanske inkörsporten till att vi i svenska skogar framöver kommer att ha mosar, foksar och bärs - kanske t o m ulvarna kommer tillbaka.

Varför inte också på t ex arabiska?

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Enkät till riksdagspartierna inför riksdagsvalet 2018)


Hur mår svenska språket?

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Svar: Språklagen är en viktig lag som till stor del är normerande. Syftet med lagen är framför allt att förtydliga svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället. Myndigheter och andra offentliga organisationer har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Språklagen är en ramlag som anger principer, mål och riktlinjer för språkanvändningen. Offentliga organisationer ska följa språklagen, men det finns inga straffbestämmelser om man bryter mot den. Det kan däremot leda till prövningar av till exempel JO. JO kan utfärda kritik mot verksamhet som strider mot språklagen.

”Språklagen i praktiken – riktlinjer för tillämpning av språklagen” är en skrift som utarbetats av Språkrådet. ”Språklagen i praktiken” innehåller en genomgång av språklagens bestämmelser och ger handfasta råd och tips om hur lagen ska tolkas och tillämpas.

Vi bedömer att insatserna inom språkvården och språkpolitiken sammantaget har bidragit till att fler får tillgång till språk, vilket ytterst är en fråga om jämlikhet och allas lika rätt till demokratisk delaktighet. Institutet för språk och folkminnen har en viktig uppgift att fortsätta följa tillämpningen av språklagen och genomföra språkvårdsinsatser, inte minst avseende de nationella minoritetsspråken och svenska som andraspråk.
    
2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Svar: Det är viktigt att värna svenska språkets ställning, inom de svenska myndigheterna och inom akademierna. Vi vet att alltmer forskning publiceras på engelska. Detta är inte oproblematiskt, samtidigt har svenska språket en stark ställning.  

           
3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?

Svar: Det mest väsentliga vid förmedlandet av säkerhetsinstruktioner på flygplan är att dessa förstås av flygpassagerarna. Då det är många icke-svenskspråkiga resenärer även på inrikesflygningar så är det rimligt att dessa även förmedlas på engelska. Då merparten av passagerarna kan förväntas förstå svenska är det dock rimligt att de även meddelas på svenska.  

     
4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?

Svar: Sveriges regering håller tal vid många olika tillfällen och olika sammanhang. Ibland är det naturligt att talet hålls på till exempel engelska (till exempel om det hålls för en publik som inte är svenskspråkig). Normalt ska naturligtvis statsrådens anföranden finnas översatta till svenska, men det kan finnas situationer när det inte har gjorts, beroende på tillfälle och sammanhang.

5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?

Svar: Sveriges Television och Sveriges Radio är radio och tv i allmänhetens tjänst. Det är viktigt att intervjuer översätts och undertextas så att innehållet kan förstås av alla. Det kan dock vara så att översättningar som sker skyndsamt i t.ex nyhetssändningar blir mer knapphändiga än översättningar i andra program. Intentionen med översättning och undertextning är att material på andra språk än svenska ska vara av så god kvalitet att alla förstår och kan ta del av innehållet.  

 
6.  Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?    

Svar: Socialdemokraterna ser ett behov av att på sikt öka undervisningstiden i skolan. Svenska ska fortsätta vara ett viktigt ämne, precis som i dag då det är det största ämnet i grundskolan med 1490 garanterade timmar. Vi vill utöka svenskundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram, i och med att vi vill att alla nationella gymnasieprogram ska kunna ge grundläggande högskolebehörighet.

7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?  

     
Svar: Vi har i nuläget inga förslag att ändra reglerna för att bedriva undervisning på engelska, men har tagit del av Skolverkets rapport som pekar på risker med att eleverna inte utvecklar det svenska språket. Socialdemokraterna anser att skolan har ett viktigt ansvar för att elevernas svenska språk ska utvecklas. Inte bara för att de ska lära sig mycket i sakämnena utan också för att de ska kunna vara aktiva medborgare i vårt samhälle att det är viktigt att det svenska språket värnas.

8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?                
Svar: Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte i början av augusti en omfattande SFI-utredning för att se över just detta. Bland annat kan undervisningstiden behöva utökas och marknadsstyrningen av SFI-utbildningen minska.

9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?                

Svar: Alla som lever i Sverige ska kunna svenska. Socialdemokraterna går därför till val på att införa en språkplikt som innebär att det blir obligatoriskt för asylsökande att delta i språkträning. Vid frånvaro från undervisningen ska det gå att dra in den asylsökandes dagersättning. Samma språkplikt ska gälla människor som har försörjningsstöd och som behöver lära sig mer svenska för att få jobb. Det ska bli obligatoriskt att delta i SFI eller annan språkträning, annars ska försörjningsstöd nekas.

Däremot har Socialdemokraterna inte något förslag om språktest för att uppnå medborgarskap.

10. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?         

Svar: Ja, det är viktigt. Det möjliggörs av exempelvis höjda basanslag till den fria forskningen. Mycket forskning i dag publiceras dock på engelska, inte minst för att öka möjligheterna till citering och nå en bredare krets av läsare. Det är en svår men viktig avvägning som både respektive lärosäte och politiken fortsatt bör följa.

11. Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk? 

           
Svar: Vi driver inga sådana förslag.

12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Svar: Svenskan har status som officiellt språk inom EU i likhet med de 23 andra språk som har officiell status. Alla Europaparlamentets handlingar finns översatta till svenska och EU:s officiella tidning ges ut på svenska. I det dagliga arbetet begränsar sig dock de flesta institutioner till engelska, franska och tyska. De flesta interna handlingar översätts inte men alla officiella dokument ska göra det. Svenskans ställning är därmed densamma som för de flesta språk av motsvarande storlek inom unionen. Det får anses tillfredsställande. Alla regeringsföreträdare och europaparlamentariker har rätt att tala svenska. Det måste dock finnas frihet för de med svenska som modersmål att tala engelska eller annat språk i EU-sammanhang.

13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?    

Svar: Faktum är att det är en hög andel av eleverna som läser moderna språk i grundskolan ur ett historiskt perspektiv. Däremot är spanska det moderna språk som är överlägset störst. Den största utmaningen är för tillfället att det behöver utbildas fler lärare i moderna språk. Vi ser också ett behov av att få fler elever att välja ett modernt språk och fortsätta läsa det i gymnasiet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört att det i höst blir obligatoriskt för alla huvudmän att erbjuda moderna språk i årskurs 6.  

14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella TV-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

Svar: Vi tror på att stimulera och uppmuntra produktion av svensk-språkig film. Inom EU har man ambitioner att det ska vara möjligt att, i högre utsträckning än idag, ta del av film på europeiska språk.

EU-kommissionen föreslog 2016 att t.ex streamingtjänster som Netflix borde erbjuda mer europeiskt innehåll och föreslog en kvot på minst 20 procent.

Vi tror på vikten av att främja den europeiska film- och tv-produktionen, snarare än att gå kvotvägen. Det kan man göra på flera sätt, bland annat med samarbeten och samproduktioner över europeiska gränser och med hjälp av modern språkteknik, som kan säkerställa att verk på olika språk når ut i hela Europa.

15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Svar: Normalt ska institutioner ha svenska namn. När det gäller mässor och privatägda företag så måste de själva kunna välja under vilket namn de vill marknadsföra sig. Det kan finnas skäl att t.ex Swedavia vill att utländska besökare som på nätet söker efter en flygavgång kan använda sökordet ”airport” efter flygplatsnamnet.  

16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Svar: Engelska som språk i reklam och marknadsföring kan på sikt påverka svenska språkets ställning, men svenskan har en mycket stark ställning i vårt samhälle. Vi avser inte verka för att beivra reklam på engelska.      

Ansvarig för svaren:

Ulla Bab Rydbeck,

politisk sekreterare,

ulla.bab.rydbeck@riksdagen.se 070-513 13 97  

6/8 2018

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?
 
Svar: Moderaterna är fortsatt positiva till den språklag som alliansregeringen lade fram. Vi har i dagsläget inga förslag om att förändra språklagen.
 
2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?
 
Svar: Nej, men det är av vikt att särskilt lyfta fram paragraferna 5-6 i språklagen. Dessa lyfter fram svenskan som huvudspråk och samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden, samt att det ligger ett särskilt ansvar på det allmänna att svenskan används och utvecklas.
 
3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?
 
Svar: Det är idag inte obligatoriskt att meddela säkerhetsinstruktioner på svenska vid inrikesflygningar. Däremot ska det finnas en video eller presentation av kabinpersonalen. Vår utgångspunkt är regler gällande dessa instruktioner ska utformas så att flygsäkerheten kan säkerställas på ett rimligt sätt.
 
4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?
 
Svar: Språklagen § 5 lyder som följer: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Vid vissa tillfällen kan det finnas anledning för ministrar att hålla tal på engelska i Sverige. Rimligtvis bör innehållet då också finnas tillgängligt på svenska.
 
5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?
 
Svar: I till exempel SVT:s sändningstillstånd anges att SVT har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället och att språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. Dessa villkor bör tas i beaktande vid bland annat översättning av intervjuer på engelska.
 
6. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?
 
Svar: Undervisningstiden behöver öka i alla ämnen i lågstadiet. Men främst bör utökningen ske i svenska och matematik, eftersom det viktigaste målet med lågstadiets läroplan är att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna. Lågstadiet behöver rusta alla elever med de grundläggande kunskaper som krävs för att man överhuvudtaget ska kunna tillgodo göra sig undervisning i andra ämnen. Målet är att svenskundervisningen ska utgöra en tredjedel av undervisningen på lågstadiet.
 
7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?
 
Svar: Att skolor har en möjlighet att erbjuda undervisning på engelska ökar mångfalden och kan berika elevernas språkkunskaper. Moderaterna står därför bakom nuvarande regelverk vad gäller undervisning på engelska.
 
8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?
 
Svar: Varje person som påbörjar undervisning i svenska för invandrare (sfi) ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studieväg. Prestationsplanen ska utformas med hänsyn till den studerandes förkunskaper, såsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkända studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett åtgärdssystem som innebär att individer kan få en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersättning. Grundläggande kunskaper i svenska ska även vara ett krav för permanent uppehållstillstånd.
 
9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?
 
Svar: Moderaterna anser att grundläggande kunskaper i svenska ska vara ett krav för att få svenskt medborgarskap.
 
10.  Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?
 
Svar: Högskolan har, vid sidan om sina två uppdrag avseende utbildning och forskning, ett tredje uppdrag som handlar om att samverkan och att nå ut med sin kunskap till det omgivande samhället. Det är därför av stor vikt att svenskan fortsätter att utvecklas som vetenskapligt språk och att svenskan inte i onödan trängs undan inom den högre utbildningen och forskningen.  
 
11.  Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?
 
Svar: Moderaterna står bakom nuvarande ordning, enligt vilken lärosätena själva kan bestämma om undervisningen helt eller delvis ska ske på svenska eller engelska.
 
12.  Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?
 
Svar: Vi anser att svenskans ställning i EU är tillfredsställande. Vi föreslår dock att språkarbetet inom EU reformeras. I det ligger att avskaffa direkttolkningen och låta engelskan bli arbetsspråket. Stora besparingar på direktöversättningar skulle kunna göras om man inför ett system där varje land får betala på begäran, efter att en viss kvot översättningar/tolkning använts. Alla dokument ska givetvis samtidigt fortsätta att översättas till alla språk.
 
13.  Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?
 
Svar: Detta är en oroande utveckling, eftersom att Sverige är ett liten och öppen ekonomi som är beroende av handel och utbyte med andra länder. Samtidigt är det glädjande att fler elever läser och får betyg i moderna språk efter att systemet med meritpoäng infördes. Det är däremot viktigt att se över systemet med meritpoäng så att det främjar progression och djupa kunskaper i språken och inte leder till taktiska val.  
 
14.  I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?
 
Svar: Moderaterna värnar fria och oberoende medier. Dock lägger vi värde kring det uppdrag som exempelvis public service-kanalerna (SvT, SR och UR) innehar. Det nuvarande innehållsuppdraget för public service-kanalerna anger att de ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket.
 
15.  Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?
 
Svar: Vi anser att alla ska ha tillgång till nödvändig information på svenska inom alla samhällsområden. Men Sverige konkurrerar i en öppen och global värld, där vi också behöver kommunicera med andra. Där är det förstås viktigt att även ha goda kunskaper i engelska och andra moderna språk.
 
16.  Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Svar: Företag ska kunna publicera reklam och varumärken på det språk som de själva anser vara lämpligt.

nya moderaterna

Box 2080

103 12 Stockholm

08-676 80 00

www.moderaterna.se

info@moderaterna.se

6/8 2018

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)