I förrgår publicerade Aftobladet en artikel, som behandlade det ständigt föränderliga ungdomsspråket. Det hette inledningsvis:

"Fett sjukt eller sjukt fett? Är skillnaden klar för dig behöver du inte läsa vidare. Bisarra ordväxlingar. Dråpliga missförstånd. De ungas uttryck ställer ofta vuxenvärlden helt offside - vilket naturligtvis är precis som det ska vara. För att minska glappet mellan generationerna finns nu ändå en brygga att lägga ut.

– Så fort vi vuxna går in i ungdomarnas värld försvinner de därifrån. När vi började använda Facebook gick de vidare till Instagram och när vi kom in på Instagram fortsatte de till Snapchat, säger författaren och illustratören Louise Wester som tillsammans med Johanna S Remgard ger ut Ungdomsvärldens uttryck - handbok för vuxna."

Problem med handboken är naturligvis att den kan bli överspelad tämligen snabbt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en språkkrönika den 4 december 2015 i Hela Hälsingland berättar Alexander Katourgi:

"Sedan en tid tillbaka finns jag på Twitter (@Eliderad, för den som är nyfiken). Till en början var det mest ett sätt att kunna snoka på folk utan att behöva fråga först, men sedan upptäckte jag andra kvaliteter med forumet: jag blev bättre och bättre på att fatta mig kort!"

Det är naturligtvis i de flesta fall fördelaktigt att vara kort och koncis. Språkförsvaret finns också på Twitter, för den som vill veta. Men vi använder Twitter mest för envägskommunikation. Det korta formatetet inbjuder inte till sakdiskussion precis.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Svenska Akademiens webbplats)

Svenska Akademiens grammatik (SAG). Detta är den svenska standardgrammatiken, avsedd för universitetsstuderande, forskare, lärare, professionella språkbrukare och en språkintresserad allmänhet. Här ges en utförlig beskrivning av svenska språket i tal och skrift med tonvikt på de gemensamma dragen och med hjälp av en huvudsakligen traditionell begreppsapparat och terminologi. Svenska Akademiens grammatik omfattar fyra volymer: 1 Inledning, bibliografi, register; 2 Ord; 3 Fraser; 4 Satser och meningar.
 
Nyhet! Nu finns Svenska Akademiens grammatik att ladda ned som PDF.

Volym 1.
Volym 2.
Volym 3.
Volym 4.
 
Svenska Akademiens språklära (SAS) är en kortfattad grammatisk grundbok avsedd för en betydligt större läsekrets än den stora grammatiken. Boken förutsätter inte några djupare grammatiska förkunskaper hos sina läsare, däremot intresse för språkliga frågor och nyfikenhet på språket. Svenska Akademiens språklära är huvudsakligen deskriptiv, dvs. den beskriver språket som det är och inte som det borde vara. Men där det finns alternativa uttryckssätt upplyser den också om vad som är mest förenligt med de normer som gäller i vårdat språkbruk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För den som gillar att delta i webbomröstningar om språkfrågor, så har Språktidningen initierat en omröstning på temat "Hur hälsar du i biljettkassan?".

Omröstningen har inspirerats av en undersökning om svenskans hälsningsfraser som språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby har genomfört. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Lyssnarservice Sveriges Radio)

Hej SR!

Jag önskar två saker.

Be er väderpresentatör, jag minns inte namnet så bra, men han talar norrländska (Per kanske?) att hålla röstvolymen mer konstant. Inte som nu med svajningar, dvs betoningar och därpå sänkt röst  så gamla öron har svårt att höra. Det skulle kunna låta så här (jag konstruerar nu): Östra Svealand...  "Va sa han?" säger vi gamla här hemma. "Jo han sa Östra, men jag vet inte om det var Götaland eller Svealand".  Övriga väderuppläsare talar tydligt, och det kan "Per" också lära sig, för eljest har han ju bra röst.

Guldmedaljen går i alla fall till Lisa Frost! Man blir glad när man lyssnar på henne, även om det bara är busväder hon serverar.?

Och så detta: Nyss lyssnade jag på Medierna i P1. En ung kvinna läser upp en text om Svenska Dagbladet mm. Hon betonar oftast fel. Att betona så illa känns irriterande, åtminstone när det är en längre text. Be henne tänka på det, så kommer även hon att bli briljant.

Hälsning från
Ingvar Nilsson
Katrineholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fästingen går under många namn i det svenska språkområdet. Bianca Holmberg reder ut frågan i denna artikel .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Öppet brev till SSM Fastigheter)   

SSM Fastigheter

Kungsgatan 57 A
111 22 Stockholm

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ SVENSKA NAMN?

SSM Fastigheters namngivning på byggprojekt uppmärksammades i en stort uppslagen artikel av Anton Säll i Dagens Nyheter den 8 september. Det gällde namn som Bromma Boardwalk, Platform West, Spånga Studios, The Lab och The Tube. Bromma Boardwalk har tidigare uppmärksammats av Språkförsvaret.

I artikeln motiverar marknadschefen på SSM Fastigheter, Susanne Blomberg, namnvalet på följande sätt:

- Vi vill att namnen ska kännas moderna och/eller urbana och att de ska tilltala vår målgrupp.

Den målgruppen kallar SSM Fastigheter för ”morgondagens urbaniter”, som är ”så internationell”!

Vi har faktiskt en del följdfrågor, som vi hoppas att SSM Fastigheter kan besvara. Varför känns de uppräknade namnen ”moderna och/eller urbana”?  The är den bestämda artikeln på engelska. Det är samtidigt det mest frekventa ordet i engelskan och känt sedan 1100-talet. West har samma ursprung som svenskans väst(-er). Boardwalk betyder strandpromenad, strandväg, i synnerhet belagd med plankor och först myntat i amerikansk engelska 1864. Namnet är förmodligen i det här fallet inspirerat av den amerikanska tv-serien Boardwalk Empire. Tube har åtminstone sex betydelse och inlånades i engelskan från franskan på 1600-talet. Tub finns också på svenska. Lab är bara en förkortning av laboratory och ytterst sett ett låneord från latinet. Lägg till ett b, så får vi den svenska formen, labb eller labbet. Platform, från medeltidsfranskan, skiljer sig bara från den svenska formen genom avsaknaden av ett t.

Inget av de ingående orden i namnen har alltså tillkommit helt nyligen. Menar SSM Fastigheter kanske att moderniteten manifesterar sig genom att namnen aldrig tidigare har använts i Sverige? Heller menar SSM Fastigheter att engelska namn signalerar att byggprojekten verkligen är belägna i stadsmiljö? Var de engelskspråkiga talarna först med att anlägga städer i historien? Är det bara i engelskspråkiga länder som stadsmiljöerna expanderar?

Finns det verkligen människor i Sverige som i första hand låter sig imponeras av vad ett byggprojekt heter? Är ni riktigt säkra på det?

Språkförsvaret publicerar gärna ert svar!

Språkförsvarets styrelse

21/9 2017

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)