Enligt information på Facebook blev Avloppet lyckat.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Detta är inte samling godtyckliga bokstäver, eller ett resultat av att någon har suttit och hamrat på tangenterna på måfå. Det är namnet på en by i Wales. Vagabond listar ytterligare fyra mycket långa ortsnamn, varav ett från Finland.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den här bingobrickan demonstrerades i artikel i Berlingske Tidende den 27 mars 2010. Den har alltså några år på nacken, men är den inaktuell för den skull? Författaren/förslagsställaren skriver:

”Næste gang du er på medarbejderudviklings-kursus, så medtag en plade med alle de ord, du er træt af at høre. Pladen tager du så diskret frem, og når kursuslederen har sagt alle de ord, der skal til, for at man har pladen fuld med udtryk som ”aktiv porteføljepleje”, ”samspil med interessenter”, ”kompetenceudvikling!, ”helhedsforståelse”, så råber du: ’Bullshit Bingo!’”

Liknande jargong och uttryck förekommer naturligtvis också på svenska konferenser och internutbildningar den dag som är. Vilka som är i ropet just nu, undandrar sig dock min bedömning. Andra vet säkert bättre. Det kanske vore meningsfullt att utveckla en liknande bingobricka för svenska förhållanden?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Västerbottens-Kuriren fanns denna insändare införd, vilken återges nedan:

”Varför duger inte det svenska språket längre?

Förr sade man ja, nu säger man yes,

förr sade man fin, nu säger man nice,

förr sade man rea, nu säger man sale,

förr sade man direktsändning, nu säger man livesändning,

förr gav man allt, nu heter det all in,

förr hette det flygplats, nu heter det airport.

Varför duger inte det svenska språket? ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Institutet för de inhemska språkens webbplats)

Årets nummer av Språk i Norden innehåller bland annat artiklar om språk och integration i Österbotten och nordisk och finsk språkpolitik i ett globalt perspektiv.

Artiklarna i Språk i Norden 2017 bygger på föredragen som hölls på nordiska språkmötet i Vasa 2016. Temat var ”Ett flerspråkigt samhälle”. Artiklarna behandlar till exempel teckenspråk i klassrumsmiljö, hur flerspråkigheten främjas i den finländska skolan och flerspråkigheten i Finland i går och i dag.

Språk i Norden 2017 (pdf)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan reser Geoffrey K. Pullum på bloggen Language Log. Han skriver:

“Jag anser att det står klart att alternerande manliga och kvinnliga personnamn för att särskilja atlantiska tropiska cykloner inte är en bra idé. Dessa stormar har blivit alldeles för otäcka. Att kalla en storm för Harvey får det att låta som om din trevliga farbror tittar över den fjärde juli och flörtar med din mamma. Och Irma låter som en dansare som han en gång kände när han var i Berlin.”

Enligt Pullum kommer följdaktligen National Hurricane Center nästa år att namnge tropiska oväder, som far fram och skövlar allt i sin väg, efter otrevliga sjukdomar och medicinska tillstånd, bland annat för att åstadkomma snabbare och mera resoluta evakueringar. Pullum räknar bland annat upp chlamydia, gonorrhea, herpes, malaria, rabies och syphilis. Eftersom dessa beteckningar även finns på svenska men med något annorlunda stavning, översätter jag dem inte. Dessutom räknar han upp ett antal sjukdomar, exempelvis zygomycosis, som saknar en svensk beteckning, åtminstone på internet. Zygomycosis verkar vara en infektion, som förorsakas av en viss svamptyp, och som kan vara farlig för såväl människor som husdjur.

En annan variant vore kanske att namnge orkanerna efter djävulen och hans disciplar.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

… utan Stortå”, säger en av Berglins figurer apropå nya namn i gårdagens Svenska Dagbladet. Eller varför inte ”En kopp kaffe”?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På en renoverad svartmålad husfasad i den polska staden Wrocław har man skrivit på engelska följande ord:

Dress proper

Wrocław. It's time to grow up.

Get a real job.

Be responsible.

Work hard.

och de stackars innevånarna i staden frågar sig varför? Odnowiona, ale dlaczego po angielsku?

Vad jag kan se av historien har det engelska språket inte ett skvatt med att göra vad det gäller Breslau eller Wrocław Frågan är hur vi skulle reagera i Sverige?

Inga Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)