Verein Deutsche Sprache i Tyskland har alltsedan 1998 utsett årets Sprachpanscher, ett negativpris likt Språkförsvarets Årets anglofån. Efter den sedvanliga medlemsomröstningen tillföll priset i år Tysklands evangeliska kyrka. Kyrkan har försökt locka flera själar till sig genom att bland annat inrätta ”godspots” (en omskrivning för WLAN, det vill säga trådlösa lokala nätverk) i ett antal kyrkobyggnader. Det skulle inte förvåna om Martin Luther har snurrat i sin grav för den skull.

Läs vidare i motiveringen här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett twittermeddelande konstaterar Språkinstitutet i Finland:

”Finlandismen talko ingår i SAOL med definitionen ’gemensam arbetsinsats som utförs frivilligt utan betalning’. En eller ett talko - båda går.”

I ett tidigare inlägg i denna nätdagbok berättas att norskan har ett ord, dugnad, för samma företeelse.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Nu vet vi vilka språk som är vackrast i Europa eller hela världen, eller... Nej, det vet vi förstås inte, men några personer från skilda länder har presenterat sina egna favoritspråk på nätet.  Man får naturligtvis inte ta det alltför allvarligt men de här topplistorna kan ändå ge en vink om att små och medelstora språk inte låter sämre än större språk.

Jag presenterar personerna bakom topplistorna som person 1, person 2 och så vidare.

Världens vackraste språk: Person 1: plats 1: armeniska, plats 5: svenska, plats 6: isländska...  Person 2: plats 1: ryska, plats 8: svenska... Person 3: plats 1: italienska, plats 2: svenska, plats 10 estniska...

Europas vackraste språk: Person 4:  plats 1 litauiska, plats 2: norska, plats 3: italienska, plats 4: svenska...  Person 5: plats 1: estniska, plats 2: svenska, plats 8: isländska...

Världens sötaste språk: Person 3 (samma som person 3 ovan): plats 1: norska ... Efter norskan skulle det alltså följa ca 7 000 andra språk. Tanken svindlar. Det är ju ganska lustigt för i Norge finns samma underliga språkkomplex som vi känner igen här hemma. Detta att man inbillar sig att det egna språket är sämre eller låter sämre är nog egentligen universellt. När man växer upp med ett språk så blir alla språkljud så självklara. I själva verket är det nog så att så fort vi öppnar munnen så sprutar det ut en massa exotismer.       

Vänliga hälsningar,  

Peje 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I gårdagens Svenska Dagbladet ställer Maria Ludvigsson denna fråga till Theodor Kallifatides:

- Allt oftare anförs att det inte spelar någon roll hur vi skriver eller talar, så länge vi på ett ungefär förstår varandra. Varför är rätt språk så viktigt?

Theodor Kallifatides svarar:

– Vem kan orientera sig om det inte finns rätt och fel? Bara den invigda, den som redan kan. Det blir en klassfråga. Om allt färre vet vad som är rätt och fel kommer samhällets kvalificerade poster per automatik skötas av den lilla gruppen som behärskar sitt språk. Då blir centrala ämbeten inte längre öppna för alla.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Intervjun med Theodor Kallifatides i dagens SvD (20 augusti) bekräftar att Språkförsvaret utsåg en värdig vinnare av priset förra året. Texten  borde vara obligatorisk läsning för alla som har svenska språket som verktyg i arbete och umgänge.

Dessutom finns i samma tidning en blänkare av Thomas Engström om det pågående språkförfallet i Sverige.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets webbplats har passerat en miljon sidvisningar – i skrivande stund 1 000 083 sidvisningar. Webbplatsen har upprätthållits i nätverkets regi sedan 2005.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)