Det här utbildningsföretaget anordnar en kurs den 30 maj under rubriken ”Nudging – så gör du det lätt att göra rätt”. Så här presenteras ”nudging” av kursanordnaren:

” Nudging handlar om att påverka människors beteende genom att arrangera en valsituation så att det blir lätt att göra rätt. Metoden anses vara effektiv för att få konsumenter, medborgare och medarbetare att göra mer hållbara val. Denna utbildning ger dig de beteende- och nationalekonomiska grunderna samt konkreta verktyg och inspiration för att du själv ska kunna börja arbeta med nudging i din organisation.”

Olle Käll har i ett tidigare inlägg i denna nätdagbok kritiserat SVT för att företaget inte har försökt hitta ett lämpligt ersättningsord till ”nudging”.

Dessutom måste man fråga sig om inte detta är mycket väsen för ingenting. Handlar inte många religioner, ideologier och etiska system om att göra rätt, även om det skulle vara svårt? Går det alltid att hitta en genväg? Och vad ska de berörda göra om det inte går att hitta en genväg?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Senaste numret av Grönköpings Veckoblad berättar om språkpolisernas arbetssituation i Grönköping:

”En fientlig attityd mot språkpoliserna håller också på att försvåra deras arbete. Språkpoliser, som rycka ut för att i all ödmjukhet förklara, att det heter ’var är du’ men ’vart går du’, mötas inte sällan av stora aggressiva gäng, som kasta glåpord i sådan omfattning att aktionen måste avbrytas. Vad är detta om ej en otillständig aggression emot språksamhällets oavlönade stöttepelare?”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Angående artikeln "Innovationer och bostäder planeras på Findus mark", av Ann Sofie Wieland, NST/HD den 21 april:

Ack ja, alla dessa engelska namn i Sverige idag. I samband med den beklagliga nedläggningen av Findus, vill det nystartade företaget Foodhills AB köpa den tidigare Findusanläggningen.

Visionen är ett innovationscentrum för livsmedelsindustri med internationellt intresse.

I en intervju med NST säger Bengt Persson, styrelseordförande för Foodhills AB: "Möjligheten att förverkliga "Food Valley of Bjuv" har aldrig varit så goda som nu".

Både det nystartade företaget "Foodhills" och "Food Valley of Bjuv" har givetvis fått engelska namn. Varför? Det är bara ytterligare exempel på typiska engelska "slentriannamn" i Sverige idag.

Varför inte använda trevliga svenska namn eller fiffiga förkortningar istället? (Findus är ju ett väldigt bra och fiffigt  namn på ett företag). 

Varför då inte ha lika bra och trevliga namn på det nystartade företaget Foodhills och på "Food Valley of Bjuv"?

Kanske kunde man hitta passande, gångbara och internationella namn på latin?

Lite fantasi skadar aldrig. Dessutom borde Bjuvsborna vara riktigt trötta på ordet "food" i detta sammanhang.

Ordet förkommer ju i namnet på det engelska investmentbolag "Nomad foods" som lade ner Findus. Det kan väl ändå inte vara så populärt ord i Bjuv?

En fundering: Ligger samhället Bjuv verkligen i en dal/dalgång?

Det är beklagligt att den så kallade engelska sjukan i svenskan breder ut sig mer och mer. Den verkar vara väldigt smittosam. Ibland blir det bara löjligt, fånigt och tramsigt.

Ser fram emot lite mer fantasi vid namngivning av företag och verksamheter i framtiden. Lite finess, tack!

C-G Pernbring

(Insändaren tidigare publicerad i NSD/HD 25/4 2017)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

(Brev till Språkförsvaret)

Hej!

Jag har observerat att Wermland Opera, som f d Värmlandsoperan numera kallar sig, på sin hemsida marknadsför sin satsning på Beethovens pianokonserter 170707-09 med att kalla sista numret för anomalin "Choralfantasi", avseende op 80. Ordet tycks vara komponerat av engelskans "choral" (med kör) och svenskans "fantasi". På svenska torde ordet vara "körfantasi", vilket väl motsvarar engelskans "choralfantasy" med "y" på slutet.

JWik

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som bekant vann den portugisiske sångaren Salvador Sobral, som inte sjöng på engelska utan på sitt eget språk, portugisiska. I en intervju i Dagens Nyheter kommenterar han språkvalet i Eurovisionstävlingen:

”När Salvador Sobral fick frågan om han aldrig frestades översätta låten till engelska, ryckte han på axlarna.

- Folk sade att en text på engelska kunde göra att jag fick fler röster, men jag brydde mig aldrig om rösterna. Jag ville bara sjunga låten som den är.”

Engelskans dominans i Eurovisionen kanske är bruten – vem vet?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sommarkursen i älvdalska anordnas av Ulum Dalska, föreningen för älvdalskans bevarande, och hålls mellan söndag 25/6 kl. 18.30 och fredag 30/6 kl. 16 i Kyrkbyn, Älvdalen. Deltagarna är även välkomna att vara med i midsommarfirandet den 23/6 och en exkursion i Älvdalen den 1/7.

Anmäl dig här:  http://www.ulumdalska.se/aktiviteter/samarkussn/

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anlände till Arlanda med flyg under påskveckan.

Efter ankomsten tog jag mig en kort promenad i ”Sky City”. Där upptäckte jag massor av engelska eller svengelska texter i flygplatsens butiker.

Det vara ständigt ett ”Sale” hit och ett annat ”Final Sale” dit.

Jag blev emellertid ännu mer förvånad när jag kom fram till baren med namnet ”Naked Juice Bar”. Vad är det för konstigt namn?

Ska jag som kund kanske vara naken när jag beställer en drink här, eller…?

Nej, det betyder visst att barens produkter är ”nakna” – det vill säga helt fria från onyttiga tillsatsmedel – och att det är en öppen (”naken”) bar.

Men då borde väl baren kanske i stället heta exempelvis ”Pure Juice Bar”? En frukt, produkt eller bar kan väl ändå inte vara naken (”naked”)? Jag undrar vad amerikaner/engelsmän anser om detta firmanamn.

Efter att ha provat en ”naken dryck” gick jag vidare och fann ytterligare exempel på engelska och svengelska reklamtexter.

Däremot tycker jag att det är anmärkningsvärt att viktig information på informationstavlor inte alltid är översatt till engelska på flygplatsen. De bör väl om något översättas?

Visserligen är Arlanda en internationell mötesplats, men alla produkter och prylar behöver väl ändå inte säljas på engelska, anser jag.

C-G Pernbring

(Insändaren tidigare publicerad i Expressen den 24/4)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Akademiens ständiga sekreterare, Sara Danius, skriver:

”Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) är ett av världens största ordboksprojekt. En internationell motsvarighet är Oxford English Dictionary, som inte går av för hackor – men så kostar det också närmare 3 000 kronor att abonnera på det digitala uppslagsverket. Per år. Svenska Akademiens Ordbok går inte heller av för hackor. Den klarar konkurrensen utmärkt. Men det finns en skillnad. Den digitala versionen av SAOB är till skillnad från OED helt och hållet gratis. För alla och envar.”

Två band ytterligare och sedan är SAOB komplett. SAOB redogör för det svenska språket från 1520-talet fram till i dag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)