Fastighetsmäklare använder sig ofta en speciell jargong i sina annonser, med viss förkärlek för oöversatta engelska termer. Det här svaret fick inledningsvis en medlem i Språkförsvaret då han i ett brev till Siv Kraft mäklarbyrå kritiserade användningen av termer som penthouse, master bedroom och walk in closet:

”Den engelska termen penthouse används ibland i svenskan för att beteckna en extra påkostad och lyxig lägenhet, ofta med mer fönsterytor, ibland i två etage och har raka väggar till skillnad från en takvåning. Master bedroom och walk in closet har man börjat använda mer i svenskan av samma anledning, för att förtydliga att det är lite utöver det vanliga, inte bara ett större sovrum med klädkammare. Vi brukar även tillåta ett mer kreativt uttryck i annonser för att fånga uppmärksamhet....:)

Men eftersom flera medlemmar skrev till mäklarbyrån, återkom Siv Kraft själv med ett trevligt brev:

” Hej killar,

Vad roligt att vår annons inspirerar till diskussion. Ni kanske kan hjälpa oss att hitta användbara svenska ord i stället för svengelskan. Jag ska försöka förklara vad det är vi har annonserat så kanske ni kan komma med några bra förslag.

Lägenheten i annonsen är ingen takvåning och ingen vindsvåning. Det är en egen fastighet byggd ovanpå ett befintligt hyreshus som är en egen fastighet. Ägarlägenheten som tillhör fastigheten har raka väggar (till skillnad från takvåningar och vindsvåningar) och altaner som sträcker sig utefter hela lägenheten på dess båda sidor (vilket också kungsvåningar har, men kungsvåningar byggdes på 20-talet, nu för tiden går man inte till kungen för att få bygglov). Ägarlägenheten har nyttjanderätt till altanerna som är den underliggande fastighetens tak. Man skulle kunna kalla det radhus (eftersom fastigheten sitter ihop med grannfastigheten) men det skulle kanske missförstås. Jag har inte hittat något annat svensk ord än ägarlägenhet och fastighet, men ni kanske kan ge ett bra råd? Förutom att uttrycket ska vara korrekt så ska det ju också beskriva det som är till salu utan att det kan missförstås.

När det gäller master bedroom så håller jag med, man kan lika gärna skriva sängkammare eller sovrum. Det många förknippar med master bedroom är att det tillhör en walk in closet. Man kan inte översätta walk in closet med klädkammare eftersom klädkammare är ett (ofta oinrett) utrymme med dörr. Det man menar med walk in closet är att det är ett utrymme inrett med skåp och garderober som ligger i anslutning till sängkammaren (vilket blir lite för långt att skriva i en annons).

Jag håller med att det är fånigt att blanda in utländska uttryck när det finns bra svenska ord som beskriver samma sak. Jag tar tacksamt emot bra förslag.

Tack för att ni bryr er!

Med vänliga hälsningar

Siv Kraft”

Vi skickar alltså frågan vidare till nätdagbokens läsare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Utrikesminister Margot Wallström talade om feministisk utrikespolitik vid Lunds universitets 350-årsjubileum igår. Talet framfördes på engelska.

Varför framfördes det på engelska? Talar Margot Wallström bättre engelska än svenska? Hade den övervägande delen av åhörarna engelska som modersmål och var ur stånd att följa ett tal på svenska?

Sedan Nürnbergrättegångarna har simultantolkningstekniken utvecklats mycket snabbt och praktiseras särskilt av EU idag. Det finns till och med företag i Sverige, som är specialiserade på att organisera simultanöversättningar. En billigare variant hade naturligtvis varit att dela ut en engelsk översättning på papper.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den pågående debatten om den ensidiga betoningen av engelska språket som vägröjare för internationellt samarbete är viktig. Svenskar i gemen (och många andra nationer) har dock fallit platt till marken för förföriska locktoner och fördold propaganda om engelska språkets allena saliggörande väg för breddad förståelse och bättre utländska kontakter. Vi som har verkat många år i sant internationella sammanhang inser förvisso att engelska kan vara en utmärkt nyckel till många låsta dörrar – men långt ifrån alla. Ryska, tyska och franska är större modersmålsspråk i Europa än engelska och erbjuder många värdefulla nycklar till kultur, litteratur, historia, folkliga sedvänjor, turism och diplomati i andra länder än de som betraktas som anglo-saxiska.  De som inte har tillgång till sådana nycklar utestängs från många stimulerande och berikande upplevelser. Översättningar kan sällan fullt ut återge ursprungsspråkens skönhet, andemening och anspelningar.  Det medför naturligtvis en betydande ansträngning att lära sig flera främmande språk, men även ganska måttliga kunskaper underlättar umgänge med människor med andra modersmål än svenska.  Att tyska och franska nu åter kan antas bli mer gångbara för utveckling av affärsmässigt samarbete och privat umgänge i Europa tycks vara en allmän uppfattning. Vid sidan av det talade språket för alldaglig eller mer krävande konversation och förtroligt kontaktskapande skulle grundläggande kunskaper i framför allt tyska och franska öppna dörrar till en mycket rik litteratur på alla nivåer och till tidningar och tidskrifter som annars förblir otillgängliga. Att inte kunna förstå TV-program och filmer på originalspråken är en betydande förlust--eller, tvärtom, att förstå språken i sådana media är en stor vinst.

Den engelska ”sjukan” i Sverige har för övrigt lett till många ordförluster för svenska språket, eftersom kommersiella marknadsförare, utbildningsinrättningar, underhållningsentreprenörer och myndigheter gärna tar till helt onödiga ord och begrepp på engelska--ofta snarare enfaldig svengelska--i stället för existerande ord på svenska för att verka internationella. Denna tendens är någonting helt annat än den dynamik som funnits i svenska språket under flera hundra år, då låneord från tyska, franska och engelska (ibland med ursprung i grekiska och latin) tillförts svenskan på ett naturligt och praktiskt sätt. Med större kunskap av tyska och franska, vid sidan av engelska, skulle svenska språkanvändare lättare kunna värja sig mot helt onödigt intrång från ett enda håll. Att tillgodogöra sig flera främmande språk skulle alltså inte bara öppna nya dörrar till vidgad språkförståelse, utan skulle också kunna leda till större uppskattning av värdet av ett levande svenskt språk utan inbillat behov av lömska anglicismer och andra onödigheter.

Om utbildningsväsendet i Sverige inte anses erbjuda likvärdig, kvalificerad undervisning i andra främmande språk än engelska, borde den frivilliga kursverksamheten, kunna förstärka sina redan goda insatser för den språkintresserade allmänheten. Men allra viktigast för breddning av intresset för framför allt tyska och franska vid sidan av engelska är samhällets och enskilda medborgares attityder till flerspråkighet.  Den pågående debatten kan säkert bidra till en vidgad syn på behovet av språkkunskaper – och nyttan och glädjen av dem. Omsvängningen behöver göras nu hellre än i en dunkel framtid.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag publicerade The Absolut Company, som numera ägs av franska Pernot Ricard, och som tillverkar Absolut Vodka, en helsidesannons i Dagens Nyheter. Det positiva med annonsen är att brödtexten är på svenska. Det negativa är att texten ändå kryddas med några engelska glosor. Företaget söker nästa "Billion dollar nose" och yrkestiteln är Master Sensory Designer.

"Billion" på engelska blir miljard på svenska. En biljon på svenska är verkligen att ta i. Master Sensory Designer låter fånigt. Master betyder mästare, medan designer kan heta så på svenska eller formgivare;  ritare, tecknare; dekoratör. Men designer kan också översättas med ränksmidare eller intrigmakare.

Sensory betyder sensorisk eller fungerar som förled sinnes-. Den yrkeskapacitet som efterfrågas i jobbannonsen avser knappast förmågan att kunna utforma sinnesförmågan hos kunderna. Det är snarast förmågan att hitta nya smaker, som slår igenom, som efterlyses. Det finns ju redan flera varianter på Absolut Vodka.

En avgränsad sökning på "Master Sensory Designer" på Google ger 928 träffar; de 40 första träffarna gäller alla denna jobbannnons. Det tyder på att yrkestiteln förmodligen är en svengelsk uppfinning med få utländska motsvarigheter, om ens någon.

Företaget borde anstränga sig för att hitta en bra svensk yrkestitel, kanske någonting med smaksättare. Vad hette yrkestiteln förr i tiden?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som vill läsa även högerspalten kan gå till Språkförsvarets vänner på Facebook.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I den här tyska artikeln ”Englisch verboten? Warum das Englische das Chinesische nicht verdrängt”  diskuteras engelskans inflytande på kinesiskan. Inledningsvis ställs frågorna:

”I Kina är användningen av det engelska språket starkt reglerat i offentliga publikationer. Vad orsakar denna rädsla för en språkförändring?  Är begränsningarna verkligen vettiga? Finns det egentligen någon risk för att engelskan ska tränga undan det kinesiska språket?” 

Artikeln slutsats är dock att en sådan fara inte föreligger:

”Faktorer som styr språkförändring är hitintills modenycker, utländskt inflytande och vidare sociala behov. Men det är också viktigt för språkförändringen att denna bara sker när språksystemet är redo för den och/eller redan uppvisar svagheter som kräver en "reparation". Man behöver inte heller hysa någon oro för att ett språk kommer att förstöras i dag eller i morgon, eftersom ett språksystem vanligen inte tillåter någon abrupt eller ens destruktiv förändring.

För att ett språk ska dö ut krävs det ett annat mycket dominerande eller mycket närstående språk – som i processen för språkliga "självmord" som beskrivs av Aitchison (1). Ingendera av dessa roller kan förmodligen knappast tillskrivas engelskan i Kina. Detta eftersom engelska bara betraktas som ett affärsspråk där och inte används permanent i det dagliga livet eller i skolan. Mot försvinnandet av mandarin talar det faktum att kinesiska är det mest talade modersmålet i världen.

Med tanke på faktorerna bakom språkförändring så man kan anta att "kinesiskan" befinner sig långt ifrån att ta verklig skada genom anglicismer. Moderniseringsprocessen gör visserligen inte halt, speciellt inte i Kina, och också där äger ett växande kulturellt utbyte rum på grund av den internationella ekonomin, genom att nya glosor införlivas. Dock är kinesiskan alltför unik, alltför dominant och utbredd för att foga sig efter engelskan. ”(Snabböversättning)

(1) Den Aitchison som avses är troligen Jean Aitchison – se bland annat denna bok, som inte är komplett.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som vill träna på att lyssna på danska kan med fördel lyssna på danska barnvisor på YouTube. Uttalet är distinkt och välartikulerat. Samtidigt får man reda på hur det gick för de fem apor som retade krokodilen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fredrik Kullberg har skrivit en artikel, "Svengelskan tar över", i Ica-Kuriren nr 9/2017. I artikeln omnämns Språkförsvaret och citeras en representant för Språkförsvaret. I ingressen heter det:

"Svenglish Circle K och Turning Torso. Svenska företag och myndighet älskar att svänga sig med english. Vad är det för fel på Sveriges huvudspråk svenska? frågar Ica-Kurirens Fredrik Kullberg."

Tyvärr är det inte möjligt att länka till artikeln.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)