Sannfinländarnas ungdomsförbund, Finsk ungdom, har gått till angrepp mot den obligatoriska svenskundervisningen i Finland (från årskurs 7 i grundskolan) i form av ett videoklipp, som har lagts ut på Facebook.

I videoklippet kryper ungdomsförbundets ordförande Sebastian Tynkkynen, iförd bara höftskynke, uppför trapporna till Helsingfors domkyrka. Medan han kryper piskas han av män i masker som föreställer olika finländska politiker. Samtidigt visas texten: ”Inget är obligatoriskt, utom att dö och studera svenska”.

Sannfinländarna och dess ungdomsförbund har utsett de svenskspråkiga till syndabockar. Läs ett antal kommentarer här:

Eva-Maria Koskinen: Finsk ungdom har släppt ny prygelvideo – refererar till jouren i Seinäjoki – Svenska Yle 30/12 2016

Kjell Vikman: Jan-Erik Frostdahl: Sannfinländarna har gått över en gräns – Svenska Yle 30/12 2016

Lucas Dahlström/Simon Karlsson: Chockvideo spräcker bubblor – "Inte lönsamt i det långa loppet" - Svenska Yle 29/12 2016

Sara Langh: Sannfinländsk video väcker avsky – var finns etiken, undrar SFP-ledare – Svenska Yle 29/12 2016

Linette Israelsson: Finsk ungdoms hårda angrepp mot svenska - Expressen 28/12 2016 

Sofi Tagesson: Sannfinländarnas ungdomsförbund till angrepp mot svenskundervisning i video – SVT 28/12 2016 

Jill Sjölund: Prygelvideo attackerar svenska språket – Aftonbladet 28/12 2016

Våldsam film om svenska i Finland upprör:"Smaklöst" – Svenska Dagbladet/TT 28/12 2016

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)

Ett år då svenska samt många olika språk som är modersmål till svenskar och personer boende i Sverige som ännu inte blivit svenskar, kommer att användas av myndigheter, företag med flera i allt större grad. Stöd vår sak. Det sker inte av sig själv. Det fordrar ihärdigt arbete med argumentering på debatt- och insändarsidor i media, bland annat. Önskar föreningen www.språkförsvaret.se fler medlemmar samt framgång i det goda arbetet.

Mika Gaunitz Renard

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett inslag i P1-morgon berättades 30/12 om att en grupp forskare vid universitetet i Cambridge har påtalat att språkförbistring ofta kan vara ett problem inom vetenskapen, inte minst inom miljö- och naturvårdsbiologi. Eftersom forskning inom detta område kan komma till användning genom olika åtgärder i naturen ser de flera faror med att forskningsresultat inte översätts. Risken är då att de som arbetar med dessa frågor lokalt tycker att det är svårt att ta till sig informationen om den bara finns på engelska. Och tvärtom finns det risk att forskare ute i världen går miste om värdefull kunskap när forskningsresultat och inventeringar bara finns på andra språk än engelska. Medicin är ett annat viktigt område där språket kan vara en barriär. Forskarna vill se en ökad satsning på översättningar av vetenskapliga forskningsresultat. Hela inslaget kan höras här (ca 1.37 in i sändningen).

Man kan bara instämma med Horace Engdahl: Det finns bara ett världsspråk och det är översättning!

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret omnämns i detta läromedel i ingressen. I texten påpekas också fenomenet att konstruera ord i svenskan som ser ut som engelska, men som inte används i brittisk, amerikansk etcetera engelska, i det här fallet afterwork:

”Undersökningar visar att det finns en allmän öppenhet för engelskan och att engelska lånord ses som en tillgång för svenskan, kanske för att engelskan har hög status och kan ses som ett prestigespråk. Det finns till och med uttryck i svenskan som verkar vara lånord från engelskan men som inte är det. Uttrycket afterwork, AW, är faktiskt ett svenskt påhitt som ger intryck av att vara engelskt. Engelskan är ett språk med hög status eftersom det förknippas med den amerikanska kulturen som i sin tur har hög status. Kanske ordet afterwork ska låta som ett lånord från USA för att uppfattas som attraktivt. Det hade inte varit lika troligt att låna ett ord från abchaziska som är ett okänt och utdöende språk.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta skedde i och för sig i juni 2016, men Språkförsvaret missade i så fall publiceringen. Språkförsvarets inställning uttrycks i följande passus i vårt ”Förslag till språkpolitik för högskolan” (2007):

”Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner. Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.”

Det är alltså eftersträvansvärt att det utarbetas en ny högskoleförordning, som just behandlar förhållandet mellan svenskan och engelskan inom högskolan. Men i väntan på detta är det utmärkt om det antas lokala språkplaner. Språkförsvaret har dessutom varit involverat i utarbetandet av en språkplan för en lokal högskola.

En passus i SLU:s språkliga riktlinjer har viss anknytning till Språkförsvaret:

”Som svensk myndighet kan SLU inte heller kräva att någon kommunicerar med universitetet på andra språk än svenska, till exempel genom att ange att en ansökan ska skrivas på engelska eller genom att publicera platsannonser enbart på engelska.”

Se vår JO-anmälan 2009 av SLU, Göteborgs universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) angående krav  på användning av engelska i samband med ansökningar och befordringsärenden, vilken bifölls av JO, och vår kritik av Luleå Tekniska universitet för deras engelskspråkiga platsannonser.

Ett annat krav som Språkförsvaret har drivit sedan länge återfinns också i SLU:s dokument:

”Alla licentiat- och doktorsavhandlingar som skrivs på engelska har en sammanfattning på svenska och vice versa.”

SLU:s språkpolitiska dokument har förtecknats i sektionen ”Svenska kontra engelska på Sveriges universitet och högskolor” på Språkförsvarets webbplats.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Svenska Akademiens webbplats - något redigerad)

Fjortonde upplagan av SAOL 

SAOL 14 kom ut som bok våren 2015. Nu finns även en app som speglar innehållet i boken.

SAOL 14 är till sin yttre form lik föregående upplaga från 2006. Det finns dock några viktiga förändringar i den nya upplagan som alla innebär ett tillskott av information.

För det första får alla substantiv, verb och adjektiv, även sammansatta ord, böjningsuppgifter.

För det andra utökas uttalsinformationen genom att uppgifter om grav och akut accent tillförs, som i nyckel respektive cykel.

För det tredje utökas informationen om många ords betydelser, bland annat genom ett hänvisningssystem som anger till vad det första och sista ledet i de flesta sammansatta ord hör. Det är exempelvis inte samma föreställning i filmföreställning och gudsföreställning. SAOL är dock inte avsedd att vara en definitionsordbok och ska inte förväxlas med Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien från 2009, som för övrigt också finns som app.

För det fjärde införs en ny typ av uppslagsord, nämligen verbförbindelser såsom hoppa av, slingra sig och slå sig ner.

För det femte upptas ett antal namn som uppslagsord, bland annat namn på alla länder.

För det sjätte utformas rekommendationerna på ett ännu tydligare sätt än i SAOL 13 genom flitigare användning av formeln ”hellre än”, som i stort sett ersätter den äldre ”äv.” (även). Ett exempel är sprej hellre än spray.

Den mest påtagliga förändringen gäller som alltid ordförrådet där mer än 13 000 nya ord har tillkommit och drygt 9 000 utgått. Antalet nya ord är det största sedan 1950 års upplaga. Också antalet strukna ord är något större än normalt. En del av oss kanske saknar dessa vanligen ålderdomliga ord. Det bör då sägas att SAOL i första hand ska vara en ordlista över det levande svenska ordförrådet. Ord som har fallit för åldersstrecket hittar man oftast och med utförlig förklaring i SAOB, Svenska Akademiens ordbok, som är en fritt tillgänglig ordbok på nätet www.saob.se. Det kan dessutom nämnas, att i princip alla äldre SAOL-upplagor, från SAOL 1 till och med SAOL 13, med sammanlagt över 200 000 olika uppslagsord, finns på webbplatsen SAOLhist (SAOLhist.se). 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språktidningen)

Så många språk är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna nu översatt till. Det senaste tillskottet är quecha, ett språk som talas i Anderna i Sydamerika. FN:s deklaration är ett av världens mest spridda dokument, men slår inga rekord. Bibeln har i sin helhet översatts till 554 språk - och delar av den finns på 2 932 språk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)