Hej Språkförsvaret !

Ni tar upp viktiga synpunkter angående all onödig (ofta direkt löjlig) import av engelska i svenskan, men även svenskan i sig behöver säkert granskas. En (av många) vanliga företeelser (också bland vana journalister) är att man inte kan skilja mellan "få" och "vara tvungen, tvingas". Senast nu när det ska byggas en ny stor skola på Nynäs i Gävle, genom att man slår ihop ett par andra. "Men inga lärare får gå" säger beslutare , enligt lokaltidningen. Men vem kan hindra en lärare att säga upp sig och sluta ? Självklart kan ingen tvingas stanna kvar i tjänst; att någon "tvingas" alt. "måste" sluta är en helt annan sak. Kan det vara så svårt att skilja mellan "få" och "tvingas" ? Kan vem som helst bli journalist nu för tiden ?

Hälsningar
Per Falk, Gävle

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag noterar ännu en enfaldig namngivning av ett område i Sverige, ett land i vilket svenska är huvudspråk.

Namngivningen Kista Gate avslöjar att de ansvariga inte förstår innebörden av vare sig svenska eller engelska – kanske  inte  ens hur orden uttalas. Om man svänger sig med det engelska ordet ”gate” i den aktuella namnsammansättningen, måste  rimligen ”Kista” uttalas med hårt ”k”– annars blir det helt obegripligt för alla som inte känner till den svenska stockholmsförorten Kista och dess gängse mjuka uttal här i bygden. Det blir något löjligt över uttrycket Kista Gate (Tjista gejt?).

I samband med andra liknande enfaldigheter hör man ofta någon korttänkt försvarare hävda att de arbetar i en internationell miljö och därför måste använda sig av engelska – som om en företeelse blir internationell bara för att man svänger sig med ett eller annat ord på engelska.  Föga förstår sådana människor vad det innebär att verka internationellt– på riktigt.

Men värst av allt: Genom att blanda in helt onödiga anglicismer som iögonenfallande slagord i svenska språket förringar man värdet av Sverige, dess självständiga språk, kultur och historia. Därmed gör man Sverige en förfärlig otjänst. Det krävs förvisso ett visst mått av bildning för att förstå att detta utgör ett allvarligt hot mot den kulturella kvalitet som vi självklart vill slå vakt om. Alla har inte sådan bildning.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

2017 går SM-veckan i vintersport i Söderhamn. Inför detta har nu söderhamnsfödda artisten Anna Sahlene komponerat och sjungit in den officiella SM-låten som heter "We are one". SVENSKA mästerskapen ska alltså hedras med en melodi på ENGELSKA !!! STOPPA ELÄNDET !!!

Per Falk

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet: Lärare: ”Det är dags att vi slopar de och dem” (22 oktober 2016)

Svenska Dagbladet: Docent: ”Dumheter, klart man kan lära sig de och dem” (22 oktober 2016)

Språkförsvarets nätdagbok: Att avskaffa åtskillnaden mellan de och dem är ett tecken på uppgivenhet(22 oktober 2016)

Svenska Dagbladet: Elitist kan du vara själv (23 oktober 2016)

Blekinge Läns Tidning: Krönika: Goda språkkunskaper är ett sätt att hävda sig (26 oktober 2016)

Dagens Nyheter: Språkkrönika: ”De” och ”dem” är snart dömda (28 oktober 2016)

Göteborgs-Posten: Nu är dom på gång igen (29 oktober 2016)

Svenska Dagbladet: Olle Josephson: Det vore en vinst att göra sig av med dem (29 oktober 2016)

Göteborgs-Posten: Bra idé - vi lär ungarna svensk grammatik! (30 oktober 2016)

Nya Wermlands Tidningen: Dom över språkdebatten (2 november 2016)

Språktidningen: De, dem eller dom (2 november 2016)

Det pågår dessutom en webbomröstning om de, dem och dom i anslutning till Språkförsvarets nätdagbok – se högerspalten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Invitation til årbogsmøde
Modersmål-Selskabet præsenterer sin årbog for 2016. Temaet er
(B)ordets glæder

14 forfattere skriver om kulinariske oplevelser i køkkenet, litteraturen og den daglige samtale.
Arrangementet finder sted:

Mandag den 28. november kl. 17-19
på Københavns Rådhus i den gamle hovedkasse

Årets bidragydere er Johs. Nørregaard Frandsen, Grethe Rostbøll, Niels Birger Wamberg, Anne Hjernøe, Ulla Høst, Hanne Holm, Martin Marchman Andersen, Mogens Lykketoft, Caroline Nyvang, Anders Kjærsig, Elisabet Sinding, Irina Bjørnø, Ole G. Mouritsen og Klavs Styrbæk Mouritsen.

Traditionen tro er forfatterne inviteret til mødet for at uddybe og debattere deres bidrag. I pauserne vil vi høre sange af bl.a Emil Aarestrup og Jeppe Aakjær fremført af sangeren og komponisten Peter Abrahamsen på guitar.

Der vil blive serveret et glas vin og kage. Det er gratis at deltage, og alle er velkomne. Tilmelding ikke nødvendig.

Indgang Bag rådhuset (mellem Rådhuset og Brandstationen) og henvendelse i vagten. Hvis der opstår problemer, kan du ringe til Lars Ove Sørensen tlf. 41293512. Læs mere på www.modersmaalselskabet.dk

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten är författad av Kim Leine och musiken komponerad av Sunleif Rasmussen. De första raderna lyder:

Mit kære og store og lyse land

Med skummende kyst og is og fjelde

Du er mit hjerte, alt mit vid og min forstand

Du er mit udgangspunkt, du er mit helle

Mit kære og store og mørke nord

Og Karasjok og Tunnelbanans krypter

Og Amager Fælled og Sognefjord

Jeg elsker din bredde dine dybder…

Läs resten av texten här! Texten, som antagits av Nordiska Rådet, kritiseras i Danmarksbloggen för att vara för lite nordisk och för mycket dansk-grönländsk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från tankesmedjan Magmas webbplats)

Tidigare i höst publicerade tankesmedjan Magma en rapport med färska siffror om finlandssvenskarnas utflyttning från landet. Resultaten visade på en ökande migration i första hand till Sverige, särskilt av unga från huvudstadsregionen.

Nu följer vi upp siffrorna med frågor om varför folk flyttar, vad som kunde få dem att stanna i Finland eller flytta tillbaka. Är det alls är viktigt?

Som inledare hör vi:
Andreas Rosenlew, styrelseordförande för Grow, Stockholm
Henrik Wolff, rektor, YH Arcada
Susanne Österlund-Pötzsch, arkivarie, SLS
Stefan Heinrichs, vd, Academic Work
Tom Simola, stadsdirektör, Raseborg

Moderator Martina Harms-Aalto, Samarbetsforum.

Rapporten ”Hjärnflykt eller inte” kan laddas ner härifrån.

Seminariet hålls onsdagen den 9.11 kl. 9.30-11.30 på Ekberg Extra, Bulevarden 9 A, 2 vån. i Helsingfors.  Förhandsanmälan är obligatorisk .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Alla skolelever i Älvdalen ska få chansen att läsa älvdalska under hela högstadiet. År 2030 ska minst 30 procent av eleverna som går ut årskurs nio i Älvdalens socken vara tvåspråkiga i form av älvdalska och svenska. Personalen ska få utbildning och material för undervisning ska tas fram.

När personal ska rekryteras till förskola eller äldreomsorg  förskola och äldreomsorg ska älvdalska vara en merit. Detta är en del av innehållet  kommunens plan för att  det älvdalska språket inte dör ut. Denna handlingsplan antogs av kommunstyrelsen i Älvdalen och protokollet justerades på onsdagen.

Kommunens plan innehåller en bakgrundsbeskrivning som går ut på att det finns lagliga möjligheter att föra in älvdalska språket i grundskolans alla stadier. Och att kommunen har en skyldighet att medverka till att språket inte dör ut, trots att språket ännnu inte erkänts av svenska staten som ett minoritetsspråk.

- Det ska vi göra genom att Barn- och utbildningsförvaltningen nu ska inventera vilka behov av utbildningsinsatser som behövs för att den språkliga kompetensen såväl som den pedagogiska finns hos personalen , säger kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt, socialdemokrat.

Peter Egardt (S) är kommunstyrelsens ordförande i Älvdalen och en av dem som driver frågan om älvdalskans överlevnad.

För att få den personal som behövs kommer man  även att betrakta  älvdalska som merit då man rekryterar personal till förskola eller äldreomsorg.

När det gäller ansvaret för att planen genomförs så är det Barn- och utbildningsförvaltingens och förskolans ledning som har ansvaret för att se till att personalen känner till kommunens plan och arbetar för att fullfölja denna.

Barn- och utbildningsförvaltningen har också ansvar för att se till att alla  icke älvdalsktalande föräldrar ges stöd så att de kan ta aktiv del i barnens älvdalsspråkliga utveckling. Vidare hardenna fvövaltning  ansvaret att ta fram material i form av böcker, musik med mera till den älvdalsktalande förskoleavdelning som redan startat. Materialet ska vara på älvdalska eller på älvdalska och svenska. Dessutom ska förvaltningen se till att berörd personal får fortbildning i både språkbadspedagogik och –metodik samt i det älvdalska språket.

Detta är ett historiskt beslut i älvdalskans hemmamiljö, där älvdalskan paradoxalt nog har varit förbjuden i skolan fram till 1970-talet.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt är mycket nöjd med att planen nu är godtagen.

- Jag anser förstås att handlingsplanen är bra och att den ger kommunen möjligheter att på ett tydligt sätt nå målet att rädda det älvdalska språket från att dö ut.

- Ett av syftena med handlingsplanen är att visa på långsiktigheten i det tidigare beslutet att starta en förskoleavdelning på älvdalska och att det inte var ett projekt med ett visst sluytdatum, säger Peter Egardt. .

­Att rädda språket från att dö måste betraktas som ett arbete utan slut.  Den bilden måste man ha klar för sig när vi diskuterar kommunens avsikt med älvdalskan.

-Vår förhoppning och inriktning på vårt arbete är förstås att älvdalskan också får status av språk också inom Sveriges gränser och inte enbart utanför så som fallet är just nu genom den internationella språkkoden älvdalskan fått under året.

Yair Sapir, lektor i svenska språket vid Högskolan Kristianstad och ordförande vid Råđdjärum, det älvdalska språkrådet, är också mycket glad över beslutet i Älvdalen:

Yair Sapir är en av många forskare som kämpar för älvdalska språkets erkännande och överlevnad.

­- Kommunens beslut är utomordentligt viktigt och glädjande. Älvdalens kommun har samarbetat flitigt med de älvdalska talarna och språkvetarna under de senaste elva åren och inser vilken kulturskatt älvdalskan utgör och hur viktig den är ur människorättsperspektiv.

-  Jag tror att beslutet kan föra med sig mycket positiva följder för Älvdalen. Men det är viktigt att beslut blir till handling och det är bråttom med det.

-Det finns nämligen få talare kvar, som har växt upp med en stark och stolt älvdalska, och dessa talare är ytterst viktiga när språket ska revitaliseras bland barnen och föras vidare till de kommande generationerna, säger Yair Sapir.

Funk Emil Eriksson, 23 år,  i styrelsen för  föreningen Ulum Dalska är väldigt glad över beslutet och säger:

- Helt otroligt och obeskrivligt roligt att kommunen tagit detta beslut.

- Det är helt fantastiskt att känna det enorma stödet från kommunen, som nu visar att de förstår vikten av vårt språk.

- Det är stort, jättestort och går knappt att förstå hur viktigt detta är för Älvdalen och framförallt för barnen i Älvdalen.

Emil Eriksson, Ulum Dalska:"Det går knappt att förstå hur viktigt detta är”. Här syns han tiil höger på bilden, då han tar emot priset Övdals-Byönn för sina insatser för älvdalskan i somras.

Här är kommunens plan:

Mål på kort sikt

• Alla barn, vars föräldrar så vill, ska ges möjlighet att i förskolan i Älvdalens kommun bli tvåspråkiga, älvdalska och svenska.
• Under hösten 2016 inventerar barn- och utbildningsförvaltningen behovet av fortbildning för personalen inom det älvdalska språket och språkbadsmetodik samt utformar en plan för att tillgodose behovet.
• Under hösten 2016 inventerar barn– och utbildningsförvaltningen vilket material som idag finns på älvdalska och gör en plan inklusive ekonomi på framtagande av adekvat material.
• Senast våren 2017 känner personalen väl till vad som förväntas av dem i sitt arbete för att rädda det älvdalska språket.

På längre sikt

• Alla barn och unga i Älvdalens kommun som vill ska ges möjlighet att studera älvdalska i grundskolans alla stadier.
• Barn- och utbildningsförvaltningen tar ansvar för de älvdalsktalande barnens situation i grundskolan och ser till att skapa miljöer som stimulerar till daglig användning av det älvdalska språket.
• 2030 ska minst 30% av alla elever som går ut årskurs nio i Älvdalens socken vara tvåspråkiga i form av älvdalska och svenska.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)