Brexit är nu ett faktum, Storbritannien lämnar EU. Britterna röstade om att lämna EU, men vad händer då med det engelska språket?

Engelskan används generellt idag som kontakt- och arbetsspråk inom unionen. Kommer engelskan i samband med Brexit samtidigt få minskad betydelse i framtidens EU?

För mig känns det i så fall naturligt att franskan kan överta den rollen. Det är dessutom det klassiska diplomatspråket. Även tyskan och italienskan skulle kunna användas i större utsträckning.

Dessa tre språk, franskan, tyskan och italienskan, är EEC: s officiella "grundarspråk" på 1950-talet.

EEC var ursprunget till dagens EU. Brexit skulle kanske också kunna främja intresset att i framtiden lära sig fler europeiska språk. Det skulle inte skada, tvärtom.

Avrundar med några korta funderingar kring Brexit och EU-samarbetet:

Jag tror att anledningen till att många britter nu vill lämna EU beror på att de inte upplever någon som helst gemenskap eller identitet med EU. Man har tappat helt förtroende för unionen.

Tyvärr har EU i första hand utvecklats till en byråkratisk och teknokratisk handelsunion som många EU-medborgare känner att de har svårt att påverka.

I övrigt finns det inget riktigt gemensamt som binder ihop länderna inom unionen. Jo, EM-fotbollen och Schlagerfestivalen finns fortfarande i bakgrunden.

Dessa arrangemang bidrar dock inte på något vis till fördjupat samarbete eller till någon positiv förbrödring mellan länderna, snarare tvärtom.

Under dessa arrangemang frodas nationalismen inom EU som aldrig förr. Detta skadar givetvis den ursprungliga europeiska tanken.

C-G Pernbring 

(Insändaren ursprungligen publicerad i Skånska Dagbladet den 8/7, Dala-Demokraten den 12/7 och i kortare versioner i Expressen/GT/Kvällsposten den 4/7 liksom i Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan den 15/7 - här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidningen Framtida rapporteraratt bara en sång med norsk text tog sig in på en 50-i-topp-lista:

””Riv i hjertet” av henningsværingen Sondre Justad blei spelt 1209 gonger på norsk radio i 2015, med ei samla speletid på 78 timar, 52 minutt og 19 sekund – til saman tre døgn og ein halv dag. Det gjer han til den mest spelte songen med norsk tekst, viser ei oversikt frå vederlagsbyrået Gramo.”

Därmed placerade sig låten på 49:e plats på listan.  48 låtar på ett annat språk placerade sig före på listan. Gissa vilket!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sveriges enligt egen uppgift ledande särskola, ”Move and Walk”, söker efter ”conductorer”. En brevskrivare har reagerat på ordvalet:

Varför heter personalen "conductorer" (specialister inom Konduktiv Pedagogik)? Och hur uttalas det? Om det uttalas som med "k" istället för c, varför stavar man inte så? 

Varför heter utbildningsföretaget "Move and Walk"? Är det ett amerikanskt sådant? Eller har det planer på att expandera utomlands? Vad har namnet med verksamheten att göra? Är det fysisk träning det sysslar med?

Jag tycker att namnet låter oseriöst, som någon wannabee-engelska... Man vill inte vara tydlig, bara "häftig". Att man inte riktigt står för vad man gör...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bilden är hämtad från Språkpolisernas högkvarter på Facebook)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Citatet är inhämtat från Twitter)

"Språkrådet ‏@Sprakradgivning

Språkrådet Retweetade Zynisk

I detta underhållande YouTube-klipp jämför engelsmannen Kevin (efternamn oklart) ord från älvdalska och gammal engelska (Old English) med varandra. Med Old English avses det språk som de anglosaxiska erövrarna talade i England och i det sydöstra hörnet av Skottland fr.o.m 500-talet fram till den normandiska erövringen 1066 och som därefter degraderades till enbart ett folkspråk. Så småningom assimilerades de normandiska erövrarna, som aldrig var särskilt många, varvid franskan ersattes av engelskan också som högspråk.

YouTube-klippet visar att älvdalskan väcker intresse utanför skandinaviska språkvetarkretsar.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Islands tillträdande president, Gudni T. Jóhannison, historiker utbildad i Oxford och London, och som har studerat tyska och ryska, intervjuades nyligen i norska Morgenbladet. Angående det isländska språket sade han:

"På lang sikt må vi se hvordan vi kan ta vare på det islandske språket, som er under stark press fra engelsk. Med innvandring får vi også endringer i navnesystemet vårt, hvor det blir vanskeligt å opprettholde tradisjonen for å lage etternavn av fars og mors fornavn."

För aktuell information om det isländska namnsystemet, som tidigare använts i hela Skandinavien, läs Bo Löfvendahls artikel i Svenska Dagbladet den 10 juli.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med anledning av Ulf Pardes inlägg om ”summersale” hos Hennes & Mauritz:

På riktig engelska heter det för övrigt ”Summer Sale” (två ord). H&M använder sig uppenbarligen av svengelska vilket är överraskande för ett globalt verksamt företag. Det svenska ordet Sommarrea skrivs däremot som ett ord.

Jag har testat innebörden av den svengelska skyltningen i några butiker, dock inte H&M:s, genom att fråga butikspersonal om de talar svenska. De har tittat undrande på mig och svarat  ”ja, naturligtvis”. När jag påpekat att de är omgivna av engelskspråkiga skyltar som antyder att de har bara engelskspråkiga, icke svensktalande kunder i Stockholms norra förorter, får jag ofta svaret: ” Ja, ja, det är bedrövligt, men skyltningen bestäms högt över våra huvuden. Nej, vi har bara svensktalande kunder här”. Vad kan man säja?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)