Gröna Lund kanske utgår från att besökarna kommer att bli räddare om de stöter på en engelsk beteckning - se vidare information. Men all vetenskaplig forskning visar dock att modersmålet är emotionellt starkare än en främmande språk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Danska Region Huvudstaden (d.v.s. Köpenhamn) och Region Själland har tagit initiativ till ett nytt varumärke, Greater Copenhagen. Bakom initiativet står 46 danska kommuner. Dessutom inbjuds Region Skåne att vara med på ett hörn. Några skånska regionalpolitiker har ställt sig positiva till förslaget – se bl.a en debattartikel i Dagens Samhälle den 20 april.

Det faller utanför Språkförsvarets språkpolitiska plattform att ta ställning till de politiska konsekvenserna av förslaget om ett Öresundsparlament etcetera. Däremot kan Språkförsvaret ta ställning till det s.k varumärket. Det har vi gjort tidigare vad gäller Stockholm – the capital of Scandinavia, som Språkförsvaret givetvis kritiserat för att det är ett uttryck för anglofåneri och samtidigt ett falskt påstående.

Det är självfallet invånarna i Köpenhamn och i de övriga berörda danska kommunerna som i första hand ska ta ställning till namnfrågan.Men eftersom regionalpolitiker i Skåne allvarligt överväger att ställa sig under detta paraply, måste Språkförsvaret reagera. Greater Copenhagen är ett klart fall av anglofåneri. Vi kan också konstatera att ”greater” verkar vara ett mycket slitet epitet i dessa sammanhang. ”Greater” betyder stor i detta sammanhang som i Stor-Köpenhamn eller Stor-Stockholm. Greater New York ger 36, 7 miljoner träffar på Google, Greater London ger 35,9 miljoner träffar, Greater Chicago 22,7 miljoner, Greater Melbourne 0,423 miljoner och Greater Dublin 0,211 miljoner. Förmodligen anser de som hittat på namnet att det är mångtydigt, men vi har svårt att se att en engelsk modersmålstalare skulle uppfatta det så.

Dessutom är det märkligt att skånska regionalpolitiker anser att det skulle vara en fördel att ställa sig under Köpenhamns paraply. Det är det heller inte för de 53 mellansvenska kommuner som gjort sammaledes under Stockholm – the capital of Scandinavia. Ett argument i debatten har varit att Öresundsregionen tillväxtmässigt har halkat efter Stockholm, Oslo och Hamburg. Men på vad sätt skulle en engelskspråkig slogan hjälpa Öresundsregionen att komma ifatt de nämnda regionerna? Simsalabim kanske? Både Oslo och Hamburg kan självklart komma på en engelskspråkig slogan, om det är på den punkten det kniper…

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en krönika skriver DN:s kulturchef Björn Wiman om det han kallar ”vår tids mediala och språkliga förbistring”. Förutom händelsen med den brittiska reportern som skulle rapportera från den tyska presskonferensen, och som inlägget "Mogen inställning" här på bloggen rapporterade om nyligen, skriver han om ett möte på Romanska och klassiska institutionen på Stockholms universitet där han och några andra som studerat där tidigare berättar för nuvarande studenter om hur studierna i ett romanskt språk har varit till nytta och glädje i både yrkes- och privatliv. (Här kan jag själv nicka instämmande!)

Man kan rentav bli en annan människa genom att lära sig ett annat språk och dess kultur hävdar Wiman, och refererar till den amerikansk-indiska författaren Jhumpa Lahiri som flyttade till Rom och började skriva på italienska i stället för engelska, och som därmed hittade en ny identitet, både som författare och människa. ”Lahiris bok borde delas ut som propagandaskrift bland både studenter och beslutsfattare” menar Wiman och påminner om Svenska Akademiens hårda kritik mot Göteborgs universitet i samband med nedläggningen av italienska och ett antal andra språk härom året, då dåvarande sekreteraren Peter Englund påpekade att språk och kulturstudier inte är någon hobbyverksamhet. Undervisningen i främmande språk handlar i ett längre perspektiv även om svenskans ställning utomlands – ju mindre vi intresserar oss för de europeiska språken, desto svårare blir det att intressera Europa för den svenska kulturen.

”Situationen för de moderna språken påminner på många sätt om läget för en del svenska papperstidningar” menar Wiman, och tar upp problemet med den minskande lokaljournalistiken. Han menar att ”ökad centralisering – precis som i fallet med övertron på engelskan – leder till färre perspektiv och infallsvinklar. Ett språk eller en lokaltidning som försvinner betyder alltid en förlust. Världen – och livet – blir tommare torftigare och tråkigare."

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Staten och kapitalet sitter nämligen i samma anglofåna projektbåt: S/S "Smart Built Environment".

Se dagens DN samt projektets webbplats!

-cj

P.S S/S uttyds här "Silly Ship"

I dagens DN.Stockholm refererar Viktor Barth-Kron gårdagens kommunfullmäktigesammanträde i Stockholm. Som alltid noterar Språkförsvaret Barth-Krons språkliga iakttagelser. Han skriver:

”Interpellationsdebatt. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) påstår att stadens slogan The Capital of Scandinavia är ett starkt internationellt varumärke. Resten av världen är inte på plats för att försvara sig.”

Interpellationsdebatten utgick från Cecilia Brincks (M) fråga (2015:14), som gällde Stockholm Business Alliance (se också webb-tv). Nu ska man naturligtvis heller inte inbilla sig att interpellanten ifrågasatte varumärket utan det gällde Stockholms samarbete med andra kommuner via Stockholm Business Alliance.

Wanngård kunde berätta att inte mindre än femtiotre (53) kommuner i Sverige samarbetar med Stockholm – The Capital of Scandinavia. Ludvika i Dalarna är ett sådant exempel. Wanngård trodde dock inte att alla kommuner i Sverige var beredda att uppträda under Stockholms paraply. Det skulle onekligen leda till en viss urvattning av varumärket.

Men varifrån har Wanngård fått det till att Stockholm – The Capital of Scandinavia skulle var ett starkt internationellt varumärke? Finns det någon oberoende, vetenskaplig undersökning om detta varumärkes genomslagskraft? Det är naturligtvis en sak att Wanngård i egenskap av företrädare för ett parti, som en gång tillsammans med de borgerliga partierna beslutade om detta varumärke, måste stå upp och försvara varumärket. Det hade närmast varit en sensation, om hon hade sagt att det var ett uruselt varumärke. Hennes bedömning av varumärkets styrka är naturligtvis inte mycket värd – snarast då ett fall av självsuggestion.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna tårta serverades bland annat på Språkförsvarets årsmöte i lördags.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frankfurter Allgemeine Zeitung berättade nyligen om den brittiske journalisten Ben Bloom från Daily Telegraph och hans inställning till tyska språket.Bloom deltog nämligen på en presskonferens, där tränaren Jürgen Klopp meddelade att han skulle lämna fotbollslaget Borussia Dortmund. Bloom förstod inte så mycket, eftersom presskonferensen hölls på tyska.

Nu skulle man ha kunnat tro att Bloom skulle vända taggarna mot tyskarna, som inte förstår att man måste använda engelska så att ”alla” förstår. Men icke. Han beklagar i stället att han försummade sina studier i tyska, vilket alltså straffade sig i samband med presskonferensen.

Jag har samma inställning. Jag beklagar att jag i min ungdom inte bara vidmakthöll utan också försökte förbättra min franska. Visserligen kan jag utan större svårigheter idag förstå ett kommenterat schackparti på franska, men denna passiva språkförståelse har jag ingen större nytta av i samband med konversationer i verkliga livet. Jag har full förståelse för att fransmännen talar franska i Frankrike. Att min franska inte är bättre är mitt eget fel.

Sedan är det en annan sak att vi i en relativt nära framtid kommer att uppleva fullt funktionsdugliga röstöversättningsprogram.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)