(Diplomet kommer att utdelas i morgon i samband med Språkförsvarets bokpresentation  av ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”. Se nedanstående motivering!)

Språkförsvarets pris för år 2014 har efter en medlemsomröstning tilldelats Pehr G Gyllenhammar med följande motivering:

Pehr G Gyllenhammar kan med sin långa erfarenhet från näringslivets toppositioner med auktoritet uttala sig om engelskans utbredning i näringslivssvenskan. I kapitlet”Konsten att kommunicera” i sin nyutkomna bok ”Oberoende är stark” talar han klartext om att mycken användning av engelska ord och fraser i kommunikationen lägger dimridåer för budskapet. Han slår hål på myten att svenskar skulle vara så bra på engelska i speciella sammanhang – utan svenskan tvingas de flesta svenskar han mött att uttrycka sig utan nyanser. När nyanserna minskar hos ett språk, som den påtvingat nyttjade engelskan, blir det fattigare. Kommunikationen blir torftig, med klyschor som många inte ens anstränger sig om att översätta. Även hos högre chefer är ordförrådet för litet. Bristande språkkunskaper i främmande språk förminskar annars duktiga personer. Detta blir fallet om ett företag påbjudit engelska som koncernspråk och även svenskspråkiga internt tvingas prata engelska med varandra. Gyllenhammar betonar att språkkunskaper i det egna språket, svenskan, och förmågan att uttrycka sig är en underskattad ledaregenskap. Språket är en spegel av personen som talar – det är därför språket och val av språk är så viktigt.

Nätverket Språkförsvaret:    

www.språkförsvaret.se/sf/                       www.sprakforsvaret.se/sf/                                    

sprakforsvaret@yahoo.se                          sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

(Diplomet kommer att utdelas i morgon i samband med Språkförsvarets bokpresentation  av ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”. Se nedanstående motivering!)

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret utnämnt Stockholms stad till Årets anglofån.

Stockholms stad, Sveriges huvudstad, skriker fortfarande ut att staden är ”The Capital of Scandinavia”. Detta varumärke är falskt, provokativt och degraderar svenska språket. Inget parti har någonsin gått till val på att lansera detta varumärke, stockholmarna har aldrig tillfrågats och varumärket har förmodligen inte ens stöd av majoriteten av stockholmarna. Stockholms stad har specialiserat sig på att låta engelska benämningar ersätta svenska, som ”Stockholm Business Region”, ”Stockholm Tourist Bureau”, etcetera, samtidigt som den officiella turistinformationen är långt ifrån mångspråkig. Stockholms stad ordnar också gärna evenemang med engelska benämningar som ”Open Streets” och ”We are Sthlm”.

Språkförsvaret anser att Stockholms stad i första hand ska använda sig av ett svenskspråkigt varumärke, svenskspråkiga beteckningar på sina egna förvaltningsorgan och evenemang av olika slag, som gärna kan översättas till engelska och andra språk.

Nätverket Språkförsvaret:   

www.språkförsvaret.se/sf/                       www.sprakforsvaret.se/sf/                                     sprakforsvaret@yahoo.se                          sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

Jennie Spetz, utredare och språkpolitiskt sakkunnig på Språkrådet, höll ett tal med anledning av Språkpolitikens dag på Språkrådet igår. I slutet av sitt tal berättade hon om en utredning, som har att ta ställning till om engelska ska kunna användas som rättegångsspråk i en viss typ av internationella affärstvister.  Det är uppenbart att Språkförsvaret måste bevaka denna fråga:

”Inte bara svenskan som fackspråk har varit aktuell under året. Under 2014 har jag suttit med i en statlig utredning som berört svenskan som förvaltningsspråk. En fråga som utredningen har att ta ställning till är om engelska ska kunna användas som rättegångsspråk i en viss typ av internationella affärstvister. Motiven för att använda engelska handlar framför allt om att effektivisera rättegångsprocessen och därmed spara pengar. Sverige ska bli ett mer attraktivt land för den här typen av internationella tvister.

Mot detta står dock språklagen som säger att svenska är förvaltningsspråk i Sverige och det språk som myndigheterna ska använda. Domstolarna är inte vilka myndigheter som helst. Principen om allmänhetens insyn i domstolarnas verksamhet är en grundsten i en demokrati. Rätten att få följa domstolsprocesser och ta del av allmänna handlingar är så viktig för oss att den är inskriven i grundlagen. Att man också ska få ta del av handlingarna på svenska är något vi kanske ser som självklart.

Utredningen är språklagens svåraste utmaning hittills. Å ena sidan är det rimligt att göra vissa anpassningar så att internationella tvister kan avgöras på svensk mark. Å andra sidan får sådana anpassningar inte innebära att det försvårar vår möjlighet att följa domstolarnas arbete.

Vilka förslag utredningen landar i återstår att se. Men under arbetets gång har vi kunnat konstatera en lucka i den svenska lagstiftningen. Det händer ju att handlingar lämnas in till domstolar eller andra myndigheter på andra språk än svenska, oftast engelska. Man skulle kunna tro att myndigheterna skulle vara skyldiga att översätta handlingarna till svenska. Så är det dock inte. Det finns ingen lag i Sverige som säger att när du begär ut en allmän handling så ska du kunna läsa den på svenska.

Vad beror det på? Svaret är nog att svenska under så lång tid betraktats som det självklara förvaltningsspråket i Sverige. Att myndigheter ser till att viktiga dokument upprättas på svenska har varit så självklart att man inte sett något behov av att formulera det i lag. Den lagstiftningen vi har i dag utgår från ett förhållande där svenska är det självklara, men outtalade, förvaltningsspråket. Inte heller språklagen eller dess förarbeten innehåller någon tydlig regel om översättning från andra språk till svenska.

Vad händer då i en alltmer internationaliserad omvärld, när det inte längre är självklart att språket i offentlig sektor alltid är svenska? Ja, man kan fråga sig vad det är som är så farligt med att låta myndigheter i Sverige upprätta dokument på engelska eller låta vittnen tala engelska under en domstolsförhandling? Egentligen inget alls, så länge vi också kan följa myndighetens arbete på svenska.

Att försvara svenskan som förvaltningsspråk, eller som fackspråk, handlar inte om att vi i Sverige är rädda för det engelska språket, att vi är emot internationalisering, att vi inte tycker att domstolarna ska få arbeta effektivt eller att vi vill konkurrera ut andra minoritetsspråk. Det handlar om delaktighet. I ett mångspråkigt land som Sverige behöver vi en språklig grund att stå på. Svenska ska vara den gemensamma grunden, som gör att vi kan utöva våra rättigheter och delta i samhällslivet.

När de språkpolitiska målen och språklagen kom menade en del att de riskerade att bara få symbolisk betydelse. Den symboliska betydelsen är i och för sig inte så bara, utan nog så viktig. Men språkpolitiken får inte enbart bli en symbol.

För de flesta är det nog enkelt att hålla med om det som står i språklagen och de språkpolitiska målen om svenskan: att myndigheternas språk ska vara svenska, att myndigheterna ska skriva vårdat, enkelt och begripligt och att de ska använda och utveckla sin fackterminologi. Det är kanske först när språklagen ställs mot annan lagstiftning inom andra politikområden, mot en ny lagstiftning som har andra mål för ögonen, vare sig argumenten handlar om effektivisering eller internationalisering, som språkpolitiken prövas på allvar. Vid de tillfällena måste vi flytta fram positionerna. Kanske framför allt gentemot de språkpolitiska mål som handlar om svenskan, där vi stått med sänkt gard. Det gäller att vi som arbetar inom språk- och kultursektorn påminner beslutsfattare om det som tänktes, utreddes och beslutades om i språklagsutredningen och i den tidigare utredningen Mål i mun.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt den senaste statistiken (juni 2014) från Internetstats utgör internetanvändarna 42,3 procent av världens befolkning. Den lägsta användningsgraden finns i Afrika; det är också där som skillnaderna mellan länderna är som störst, med Madagaskar i topp med en penetrationsgrad på 74,7 procent och Syd-Sudan i botten med 0 procent. Det är dock möjligt att det inte går att få fram tillförlitliga siffror från Syd-Sudan överhuvudtaget.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad som oroar är att engelskan då den tillämpas som umgängesspråk av alltför många svenskar får ett uttal som för den naturligt engelsktalande, vare sig han är britt eller amerikan eller annan naturligt engelsktalande, är främmande. Det finns de naturligt engelsktalande som ser sitt språk “misshandlat”. Då uppkommer frågan om man inte istället bör göra det renodlade svenska språket till en hederssak och i umgänget på engelska bör vinnlägga sig om att tillägna sig en “god engelska” med god accent. En investering i detta avseende genom att lyssna in sådan och genom läsning av engelska hedra detta språk och den integritet detta är värd att försvara tillsammans med den integritet vårt svenska språk är värd att hävda. Ett slarvigt svenskt språk med inblandad slarvigt uttalad engelska gör inget av dessa språk rättvisa. Vart tog förresten de kunskaper i tyska, franska, spanska etc. vägen som det undervisades i av kunniga lärare? Även dessa språk representerande många människor ute i Europa är även de angelägna om att deras språkliga integritet försvaras.

En engelsk språkforskare, Charles Barker, har i en bok beskrivit en förändringsfas engelskan undergått, den mot PidginEnglish, en blandning av språk framtvingad i umgänget mellan ursprungsbefolkningen i Söderhavet och engelska kolonisatörer. Om vi inte är på vår vakt och håller på vår svenska samt även ger engelskan eller varje annat främmande språk den heder och integritet de förtjänar för dessa folks skull blir vårt språk ett blandspråk. Svenskan är nämligen liksom de andra nämnda ett kulturspråk, det må sedan sägas vad som

helst.

Stig Hallgren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Hunden har blivit en familjemedlem och namnges därefter. Det berättade namnforskaren Katharina Leibring i radioprogrammet Eftermiddag i P4 Uppland.

Katharina Leibring från Namnarkivet i Uppsala forskar om namn på husdjur och medverkar i den nya boken Från renhållningshjon till modeaccessoar - 10 000 år av relationer människa-hund i Sverige. I torsdagens avsnitt av Eftermiddag i P4 Uppland berättade hon om hur vi namngett våra hundar genom tiderna.

”Nuförtiden får hundarna väldigt ofta samma namn som vi ger till våra barn. Hundarna har blivit familjemedlemmar. De sover i sängkammaren hos oss, de äter i köket, de går på dagis och de får kläder i en del fall”, säger Katharina Leibring i programmet.

Vanligaste hundnamnen idag är Molly och Ludde. Förr, när hunden var mer ett nyttodjur, fick den oftare namn efter utseende eller egenskaper, till exempel Bister eller Trofast.

Lyssna på inslaget

Sveriges radio: Eftermiddag i P4 Uppland, torsdag 4 december 2014

(intervjun börjar cirka 1 timme och 22 minuter in i programmet)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Rektorer för fem tekniska högskolor publicerade den 26/11 en debattartikel, ”Termer är centrala för ingenjörer”,  i Svenska Dagbladet. Artikeln har fram till nu undgått Språkförsvarets ögon. Rektorerna skriver inledningsvis:

”Regeringens förslag att i princip dra in det statliga stödet till Terminologicentrum från den 1 januari 2016 har mötts med massiv kritik. Vi, företrädare för några av landets tekniska högskolor, vill instämma i den kritiken och mana till besinning och omprövning av förslaget. TNC är av central betydelse för ingenjörslandet Sverige och det var ingen tillfällighet att det skapades av Ingenjörsvetenskapsakademin på 1930-talet.

Många argument mot förslaget har redan förts fram. Svenska akademien har exempelvis pekat på hur en mycket liten besparing i statens budget kommer att få oproportionerligt stora konsekvenser. Argumenten för regeringens principiella ståndpunkt är också mycket luddiga och framstår som ogenomtänkta.”

Det märkliga är att regeringen aldrig drog tillbaka detta förslag trots den massiva kritiken. Nu föll som bekant regeringens budgetproposition i riksdagen, vilket innebär att besparingarna inte kommer att genomföras, åtminstone inte fram till valet i mars. Sedan får vi se om förslaget får nytt liv igen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Lingvistbloggen - se även kommentar på den sidan)

”Språktester av asylsökande – kan rättssäkerheten garanteras?” 
Vetenskaplig diskussion kring språkanalyser och migrationsrätt. 

Institutionen för lingvistik i samarbete med Juridiska institutionen arrangerar ett seminarium i syfte att öppna för en vetenskaplig diskussion om språkanalysers principiella lingvistiska aspekter och analysernas rättsliga betydelse vid Migrationsverkets beslut om asylrätt.

Inbjuden talare: jurist Byron Törnström, Göteborg

Tid: torsdag 18 december 2014, kl. 15:00–17:00

Plats: Hörsal 3, Hus B, Södra huset, Frescati, Stockholms universitet

Seminariet är öppet för allmänheten och kostnadsfritt men föranmälan krävs.

Sista anmälningsdag: 16 december 2014, kl. 17:00

Länk till anmälningsformuläret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)