I den proposition, ”Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik”, som den dåvarande socialdemokratiska regeringen lade fram hösten 2005, finns det ett avsnitt om Terminologicentrum:

”Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) bildades 1941 på initiativ av bl.a Ingenjörsvetenskapsakademien och var en ideell förening fram till 2000 då föreningen rekonstruerades efter en konkurs. Det nuvarande organet, Terminologicentrum TNC, är ett aktiebolag med standardiseringsorganisationen i Sverige, SIS Swedish Standards Institute, som största enskild aktieägare av totalt nio. TNC:s huvuduppgift är att verka för att en lämplig terminologi skapas och används inom näringsliv, offentlig förvaltning, utbildningsväsen och

massmedier. TNC bygger upp termbanker, utarbetar ordlistor inom snäva fackområden i nära samarbete med experter inom fackområdet, har utrednings- och rådgivningsverksamhet samt utbildning i terminologiarbetets metoder och principer. Mot bakgrund av att TNC är en av världens äldsta terminologicentraler har den stort internationellt inflytande på teoribildning och metodutveckling på terminologiområdet (min fetstil). Statliga verksamhetsbidrag utgör drygt 50 procent av TNC:s omsättning på totalt ca 6,6 miljoner kronor.”

Av den här beskrivningen framgår att Terminologicentrum bedriver allmännyttig verksamhet, och inte enbart kommersiell, eftersom TNC:s huvuduppgift också innefattar offentlig förvaltning och utbildningsväsen. Dessutom har den nätbaserade Rikstermbanken, som fritt kan utnyttjas av allmänheten, tillkommit på senare år.

Svenska regeringar och myndigheter talar gärna om Sverige ska bli ledande, t.o.m världsbäst inom olika områden. Oftast är det bara fråga om avsiktsförklaringar, i sämsta fall önskedrömmar. Men här är beskrivningen förmodligen helt korrekt.  Då är frågan hur Sveriges terminologiarbete ska kunna bibehålla sitt stora internationella inflytande, om det statliga anslaget till TNC fr.o.m 1 januari 2016 minskas med 4 miljoner kronor? Av anslaget återstår då 273 000 kronor per år.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdag är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, ”Lyssna på Gunnar Myrdal”, i Dagens Nyheter idag menar filmprofessorn Maaret Koskinen att den nya regeringens första budgetförslag för kultur och högre utbildning knappast är några isolerade misstag. Hon ser symtomen på ­humaniora-analfabetism. Hon skriver inledningsvis:

”Turerna kring de svenska Medelhavsinstituten, nedläggningen av svenskundervisningen utomlands, och nu även Terminologicentrum är, för att citera Björn Wiman ”på alla sätt ett formidabelt haveri” och tyder på ”en grundläggande oförståelse för humanioras avgörande betydelse i samhällets kretslopp”(DN 6/11).

Hon avrundar artikeln med att skriva:

”Det är just ett sådant förgivettagande och bristen på insikt i humanioras osynliga och konstant pågående verkan som tycks ligga bakom regeringens beslut att demontera än det ena, än det andra inflytelserika och lyckosamma kunskapsinstitutionen. Vad bättre (värre) exempel än det senaste debaclet med Terminologicentrum: där pågår en verksamhet som de flesta av oss inte känt till men vars arbete vi, utan att veta det, drar nytta av varje dag.

Återstår att vädja till den socialdemokratiskt ledda regeringen att lyssna åtminstone till en av sina egna ideologer, Gunnar Myrdal, vars gamla devis väl aldrig har varit mer aktuell: Inte bara all kunskap men all brist på kunskap är opportunistisk.

Men det hjälper sannolikt föga. För det krävs måhända en viss, ska vi säga, bildning.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, ”Marken gungar under Bah Kuhnkes fötter”, i Dagens Nyheter den 5/11 skriver Björn Wiman:

”Men Alice Bah Kuhnke är inte ensam om att ha gjort den nya regeringens första fyra veckor till ett fiasko på kulturområdet. Budgetförslaget om de svenska kulturinstituten vid Medelhavet var och är på alla sätt ett formidabelt haveri, och även turerna kring nedläggningen av svenskundervisningen utomlands och den språkvårdande Terminologicentralen tyder på en grundläggande oförståelse för humanioras avgörande betydelse i samhällets kretslopp.

Det är också symptomatiskt att dessa betydelsebärande kulturfrågor inte administrativt sorterar under kulturdepartementet, utan under utbildningsdepartementet och dess minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, som inte heller rosat marknaden med sina insatser. Detta i sin tur aktualiserar frågan om kulturdepartementets existensberättigande – exempelvis har ju den tidigare skol- och kulturministern Bengt Göransson ofta förordat en modell där kultur- och utbildningsdepartementen slås samman.”

Det är ett sakfel att statsanslaget till Terminologicentralen skulle sortera under utbildningsdepartementet; det sorterar under näringsdepartementet. Annars har Björn Wiman absolut en poäng. Det är minst sagt inte lyckat att språkfrågor sorterar under flera olika departementet; de borde hänföras till ett och samma departement. Dessutom har kulturdepartementet åtminstone det senaste decenniet haft en svag ställning i olika regeringar av skiftande politisk färg. Kulturdepartementet i den socialdemokratiska regeringen 2005 lade fram propositionen ”Bästa språket”, men gick emot att svenska språket skulle lagfästas. Under våren 2006 ändrade sig dock Leif Pagrotsky och försökte sy ihop en bred överenskommelse om en språklag, men misslyckades. Den borgerliga regeringen uppfyllde sina vallöften och lade fram förslag om en språklag, som antogs våren 2009. Men kulturdepartementet under ledning av Lena Liljeroth Adelsohn nöjde sig med detta och försökte inte driva på utvecklingen i övrigt. En ramlag räcker inte utan måste åtföljas av förordningar, som reglerar svenskans ställning på andra områden, exempelvis inom högskolan. Dessutom tog den borgerliga regeringen initiativ till en patentspråkslagstiftning våren 2014, som innebär att patentkrav på engelska också blir juridiskt bindande i Sverige.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Språkrådets webbplats)

Institutet för de inhemska språken har publicerat ordboken Kielitoimiston sanakirja på webben. Ordboken är fritt tillgänglig för alla.

Kielitoimiston sanakirja är den mest uppdaterade finskspråkiga ordboken. Ordboken förklarar betydelsen av uppslagsordet och ger exempel på användningen av ordet. Varje ords kasusböjning anges också. Antalet uppslagsord är cirka 100 000. Läs mer på Institutet för de inhemska språkens webbplats (på finska).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I den budgetproposition som regeringen nyligen lade fram, finns två språkpolitiska beslutsförslag med vittgående negativa konsekvenser. Det ena, som innebär en drastisk nedskärning av anslaget till Terminologicentrum (TNC), riktar sig mot svenska språkets ställning i Sverige. Det andra, som innebär att stödet till svenskundervisningen utomlands successivt ska avvecklas, riktar sig mot svenskans ställning utomlands.

Just nu verkar det som om TNC är mest illa ute. Det finns tills vidare inga signaler om att regeringen och näringsdepartementet tänker dra tillbaka förslaget.

Båda förslagen har fått omfattande kritik. Den stora frågan är om regeringskansliet kommer att ta intryck av kritiken eller inte. Om inte regeringen tar reson, kan förslagen fällas i riksdagen, förutsatt att oppositionspartierna agerar med motioner i utskotten.

Här följer en förteckning, knappast fullständig, över vad som hittills har skrivits om dessa frågor i pressen och på nätet.  Riksdagen fattar beslut om budgetpropositionen den 3 december.

Bo Löfvendahl: Strypta anslag hotar fackspråkvården – Svenska Dagbladet 10/11 2014
Lars Melin: Termer är guld värda inom näringslivet – Svenska Dagbladet 9/11 2014
Ledamöter i Svenska Akademien: "Förlusten för svenskan är större än statens besparing" – Dagens Nyheter 9/11 2014
Akademi-ilska mot språkbesparing – Helsingborgs Dagblad/TT 9/11 2014
Anna-Lena Bucher: Värdet av TNC - Terminologicentrum 6/11 2014
Rasmus Jonlund: I striden mellan språk och siffror - bloggen "Rasmus (liberal)" 4/11 2014
Språkrådet: Minskade anslag till språkinstitutioner rimmar illa med språklagen – Institutet för språk och folkminnen 4/11 2014
Är utvecklingen av det svenska fackspråket hotad? – programmet "Språket" 4/11 2014
Patrik Hadenius: Regeringen borde tillsätta en utredning för svenskan – Dagens Nyheter 4/11 2014
Emelie Henricson: Regeringen svänger – efter protest från tusentals - Expressen 3/11 2014
Maria Schottenius: Vad har finansdepartementet för kulturfientliga stollar i sitt stall? – Dagens Nyheter 3/11 2014
Språkförsvarets styrelse: Skamligt ogenomtänkta språkpolitiska beslut i budgetpropositionen – pressmeddelande 2/11 2014
Svår framtid för svenskt fackspråk om TNC mister statsbidrag - Föreningen Examinerade språkkonsulter i svenska (Ess) 30/10 2014
Anders Svensson: Regeringen: Principsak att skrota bidraget till TNC – Språktidningens blogg 30/10 2014
Maria Schottenius: Har vi fått vandaler i regeringskansliet? – Dagens Nyheter 30/10 2014
Börje Höglander: Nu ska svenskundervisningen också slopas! – Höglanders konstblogg 29/10 2014
Andreas Åkerlund: Svenskundervisningen i utlandet – bloggen "Pekpinnar" 29/10 2014
Institutet för de inhemska språken: Vården av svenskt fackspråk hotad – domänförlust för de nationella språken också i Finland – 29/10 2014
Eva Sahlström: Bister språklig budget - egen blogg 29/10 2014
TNC mister statsbidrag – Vård av svenskt fackspråk hotad – pressmeddelande från Terminologicentrum 29/10 2014
Bodil Zalesky: Ännu är det inte för sent att vända om - egen blogg 29/10 2014
Svenskan försvinner i utlandet – Svenska Dagbladet/TT 28/10 2014
Ingrid Herbert: Svenskt terminologiarbete är hotat - bloggen "Pratbubblor" 28/10 2014
Bo Löfvendahl: Svenskundervisningen i utlandet nästa offer i budgeten – Svenska Dagbladet 28/10 2014
Lotten Bergman: Alla vi som älskar TNC är fly förbannade! – www.lotten.se 28/10 2014
Olle Wästberg: "Ändra beslutet att slopa stöd till svenskundervisning"  –   Dagens Nyheter 28/10 2014

Det pågår två namninsamlingar på nätet mot dessa förslag. Den ena, Terminologicentrum, TNC, mister statsbidrag,  har i skrivande stund samlat 2006 undertecknare. Den andra, Rädda svenskundervisningen i utlandet,  har samlat 919 undertecknare. Det minsta man kan göra är att underteckna dessa namninsamlingar.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens DN har sexton ledamöter i Svenska Akademien undertecknat en välformulerad debattartikel, ”Förlusten för svenskan är större än statens besparing”:

”Rädda Terminologicentrum. Med nedläggningen av TNC sätter regeringen in ­stöten där det svenska språket är som allra känsligast: uppkomsten av nya ­tekniska termer. Besparingen på fyra miljoner kronor står inte i proportion till den stora ­förlusten för språket.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

»Din stemme tæller« er den tvetydige titel på Modersmål-Selskabets nyeste årbog, der udkommer 1. november.

Årbogen »Din stemme tæller«

»Talestemmen er vores bedste og dyrebareste redskab i samvær med hinanden. Stemmen kan udrette næsten alt for os, og også ødelægge meget. Selvom teksten er på skrift, har den altid en iboende mundtlighed! Det gælder det kedeligste skema, den letteste poetiske lyrik, den store roman, og det ændrer sig ikke ved, at skærmen erstatter papiret. Stemmen skal og kan høres.« Sådan skriver Gerda Thastum Leffers, der  er bestyrelsesmedlem og formand for Modersmål-Selskabets årbogsudvalg, i forordet.

Men din stemme tæller også når der er valg. Tror du på din politikers stemme, og hvor sætter du din stemme? Vi har bedt medlemmerne af Folketinget bidrage til årbogen. Tre har gjort det.

12 forfattere bidrager i årbogen til beskrivelse af stemmens betydning ud fra hver enkelts synsvinkel:

• Kunstnerens uforglemmelige stemme
• Min mors stemme
• Tabet af sin egen stemme
• Den uforståelige stemme
• Musikken i stemmens sprog
• Prædikantens stemme
• Stemmen i koret
• Stemmens udvikling
• Politikerens stemme
• Den optimistiske stemme
• Engagementet i stemmen
• Undervisningen i stemmens brug

Årbogen har følgende 12 bidragydere:

• Undervisningsminister Christine Antorini
• Folketingspolitikerne Orla Hav og Peter Skaarup
• Retorikprofessor Christian Kock
• Fhv. biskop Erik Norman Svendsen
• Journalist Ole Meisner
• Cand.mag Julie Fabricius
• Romanforfatter Stine Pilgaard
• Mag.art Niels Birger Wamberg
• Cand.psych Hanne Bistrup
• Forfatter Thorstein Thomsen
• Bestyrelsesmedlem i Modersmål-Selskabet Irina Bjørnø.

Citater fra årbogen:

”Først som sidst lever sproget ved, at man tror på den person, der taler. At personen har noget på hjerte, og ordene understreger det autentiske ved personen”. Undervisningsminister Christine Antorini.

”Der skal helst være overensstemmelse mellem det, der bliver sagt, og måden det siges på. Stemmen er, sammen med sætningsopbygning og forståelighed, i høj grad med til at formidle budskabet”. Kgl. Konfessionarius Erik Norman Svendsen.

”Inden vi hidser os for voldsomt op over sprogets stereotyper, må vi i det mindste vedgå at de har en vis funktion”. Redaktør Ole Meisner.

”Der er brug for en undervisning hvor unge mennesker ikke blot lærer at gøre deres egen stemme gældende på en måde der fortjener at blive hørt, men også at lytte til andres”. Professor Christian Kock

Årbogen er på 140 sider. Årbog nr. 35 i rækken. Pris kr. 100,-. ISBN: 978-87-994137-2-0. Bogen kan købes af Modersmål-Selskabet. Eget forlag. Bogen kan også købes i en digital version.

Årbogspræsentation

Årbogen præsenteres på et møde, hvortil forfatterne inviteres for at uddybe og debattere årbogens tema. Årbogsmødet holdes tirsdag den 25. november kl. 17-19 i musikhuset Metronomen, Godthåbsvej 33, 2000 Frederiksberg. Det er gratis at deltage, og alle er velkomne.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)