Frågan lyder: I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?

Svarsalternativen är följande:

• Jag använder inte preteritum konjunktiv.
• Jag använder "vore".
• Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
• Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" med flera.
  
  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: SVT har inrättat en ny webbtjänst, som kallas SVT Flow. I stället för att låna in ett engelskt ord rakt av, kunde tjänsten ha fått ett svenskt namn. Men vilket i så fall?

Omröstningsresultat:

Omröstningen pågick mellan den 20/4 2014 och den 29/6 2014 – 116 personer röstade.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Femtionio procent av britterna skulle inte använda sig av ett företag med grammatiska fel på dess webbsida eller i dess reklammaterial. Åttiotvå procent skulle inte använda sig av ett företag, som inte har översatt sitt material korrekt till engelska. Undersökningen, som genomfördes av Global Lingo hösten 2013, frågade 1029 vuxna britter om deras internetköp och surfvanor.

De brittiska företag som riktar sig till kunder internationellt med andra språk än engelska måste naturligtvis också tänka på att översättningarna blir korrekta.

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lotten Bergman ger råd om hur man skiljer mellan bindestreck och tankstreck i samband med textproduktion med datorn:

”Observera att det här är överkurs: få bryr sig om längden idag. Den lär ju inte ha någon vidare betydelse.

Definition:
- är ett vanligt bindestreck.
– är ett låångt tankstreck.

Det långa strecket (–) är ett kärt barn som kallas pratminus, tankstreck, talstreck och minustecken.”

Läs vidare här! Observera att det tycks vara omöjligt att skriva ett tankstreck i denna blogg...Teknikens begränsningar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Imorgon – den 26 juni 2014 – öppnas en ny fotoutställning i Landskrona som heter ”Turkey – From the Ottoman Empire to Istanbul Modern”. Förutom denna titel läser man på affischen: ”Kasernplan. June 26 – August 26, 2014”. Utställningen arrangeras av en kommitté vid namn Landskrona Foto som ”skall ge Landskrona en nationellt och regionalt tydlig profil”. Man inser alltså att det vore att ta i att hysa  internationella ambitioner. Ändå ser man sig tvungen att använda engelskan. Har skåningarna uppfattat det så att stockholmare bara imponeras av engelska?

Bo Alvberger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dessa drastiska definitioner av de tre öppna (och tillväxtbenägna) ordklasserna i svenskan publicerades igår på facebooksidan Språkpolisernas högkvarter . 179 personer gillade inlägget.

Definitionerna har dock minst 30 år på nacken. Definitionen av adjektiv är lite problematisk, eftersom man också kan sätta "skit" framför substantiv: skitsak, skitfråga, skithög och så vidare.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel på Hindi Center skriver Opt Gupta:

”Med en ny regering på plats tycks hindi studsa tillbaka med buller och bång. Inte bara i Indien utan i världen i stort. De internationella företagen har läst skriften på väggen. Om världen önskar att göra affärer med Indien, är företagen tvungna att kommunicera med premiärministern Narendra Modi på hindi. Modi är marknadsvänlig och har skaffat sig ett stabilt anseende som en tuff man och snabb beslutsfattare. Det är inte förvånande att tidningarna den 19 juni publicerade nyheten att inrikesdepartementet har krävt att regeringsinstitutioner ska ge hindi företräde.  Detta är ett tecken på att tiderna har förändrats.  Mer är förmodligen snart på väg.”

Han skriver avslutningsvis:

“Nu stångas indiska företag med sina konkurrenter, huvudsakligen kinesiska på den internationella marknaden. Kina har visat att om världen vill göra affärer med landet måste världen lära sig kinesiska, och världen har lärt sig det. Kinesiska lärs ut i väst som ett av dess egna språk.

Också hindi lärs ut vid de viktigaste universiteten. Men det är mer ett personligt val än ett krav för att göra affärer. I framtiden kommer vi att se att det nyvunna intresset i hindi och dess översättare som modernt och behovsstyrt. Det är dags att hylla hindi och översättningarnas värld. Lyckliga dagar är tillbaka i samklang med Achhe din aane wale hain (Good days are round the corner) – den valvinnande folkliga slogan, som Modi lät beledsaga hans väg till makten. Detta indikerar en storslagen framtid för hindiöversättare i kombination med engelska, spanska, franska, arabiska, ryska, kinesiska, japanska, tyska och alla stora språk i världen.”  

Förra gången den indiska centralregeringen försökte ge hindi företräde i hela Indien på 1960-talet stötte den på patrull fr.a i Sydindien, där befolkningen talar något dravidaspråk. Runt 25 procent av Indiens invånare talar ett dravidaspråk.

Det är möjligt att förutsättningarna är annorlunda idag. Indien utvecklas snabbt till en ekonomisk stormakt och är redan världens tredje största ekonomi mätt i köpkraftsviktad BNP. Det har vuxit fram en stor medelklass i Indien. Indien beräknas gå om Kina som världens folkrikaste stat om 20 – 30 år. Det betyder att självförtroendet hos den styrande eliten i Indien växer, möjligen också riskerna för hybris. Den stora språkfrågan är alltså om Indien kommer att försöka slå mynt av det största inhemska språket i Indien, hindi, eller om Indien kommer att satsa på engelskan, eller en kombination av båda, där hindis roll växer.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språktidningens blogg)

Semester och sommarlov är den perfekta tiden att titta, lyssna och läsa i kapp allt det som inte hunnits med under våren. Här är våra tips för att berika en stunds vila i hängmattan eller några timmar på en sommartom arbetsplats:

SR bjussar på ett stort arkiv av Språket i P1 för både lyssning och nedladdning.

Språkkonsulterna lanserade nyligen det första avsnittet av Språkpodden.

SVT har samlat ett knippe gamla avsnitt av Värsta språket med Fredrik Lindström.

UR ger dig chansen att (åter)uppleva fyra årgångar av Språktidningens evenemang Språkforum. Årets upplaga av Språkforum spelades inte in av UR – den hittar du i stället på Youtube.

Ordkommissionen – ett språkprogram med Nathalie Mark och Niklas Clarkson – sändes under våren på Studentradion i Uppsala. Avsnitten finns fortfarande att lyssna på i poddformat.

Institutet för språk och folkminnen erbjuder utöver gamla årgångar av Språkvård och färska årgångar av Klarspråk även skrifter om dialekter, ortnamn med mera.

Språkförsvaret samlar på sin webbplats aktuella artiklar om språk.

Och Dagens Nyheter publicerar varje vecka en språkkrönika signerad någon från Språktidningens redaktion.

Nu tar vi sommarledigt från bloggen. Nästa nummer av Språktidningen utkommer den 13 augusti. Då är också bloggen tillbaka. Trevlig sommar!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)