(Pressmeddelande från Folktinget)

I dag lanserar Folktinget poplåten Våga med tillhörande musikvideo, framförd av rapartisten Jesse P. Låten Våga är en del av Folktingets Våga svenska-kampanj som lanserades på sociala medier för ett par veckor sedan.

- Våga svenska är en kampanj som uppmuntrar till att tala svenska i vardagen. År 2014 ska vara året då vi alla vågar och vill tala svenska, oberoende av egen språkbakgrund och språkkunskaper, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.

- Folktinget har samarbetat med nätverket Svenska nu kring låten Våga och Jesse P har bl.a utmanat finska skolor till att Våga svenska genom att uppmana eleverna att göra sin egen Våga-video.

Våga svenska-kampanjen har en egen webbplats där man kan hänga en vimpel för att visa sitt stöd för svenskan och kampanjens Facebook – sida har nästan 1 900 gillare. På webbplatsen kan man också beställa kampanjmaterial i from av pinsar, kassar och vimplar.

- Det finns många i Finland som tycker att det är självklart och bra att Finland har två nationalspråk, det här har bl.a vi sett genom hur flitigt vårt kampanjmaterial har beställts av privatpersoner, säger Gestrin. 

- Medborgarinitiativet börjar behandlas i morgon i riksdagen, vi hoppas naturligtvis att de argument för svenskan som Folktinget samlat och publicerat på webbplatsen, väcker gehör hos riksdagsledamöterna.

Låten Våga hittar du på http://youtu.be/dk1kUWczB4g och kampanjens webbplats på www.vågasvenska.fi  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Vi fick ett brev från två studenter, vilket vi vidarebefordrar för att öka svarsfrekvensen.)

Vi är två studenter som just nu håller på med att skriva en b-uppsats i svenska. Tanken  med uppsatsen är att undersöka hur orden ofta och sällan används i början av meningar. Vi har sett att dessa två ord kan ha en annan betydelse än vad ursprunget har. Bland annat används ofta och sällan för att uttrycka förvåning och ironi.
 
Här är två exempel där dessa ord står i början: 

- Jag fick MVG på engelskaprovet!
- Sällan!

Ofta du bor i Karlstad?

 
Vi är intresserade av att veta vad andra tycker om att använda ofta och sällan i början av meningar. Om du har lite tid över får du gärna svara på vår lilla enkät med att klicka dig vidare till följande länk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Akademien brukar hålla högtidssammankomster den 20 december varje. Då håller den ständige sekreteraren en s.k berättelse. Från 2011 års berättelse, som föredrogs av Peter Englund,  kan följande relevanta stycke återges:

”Men kanske är det, inte minst på denna punkt, alltför lätt att vara pessimistisk? Argumenten för att låta vårt eget språk trängas undan av engelskan brukar framför allt handla om den vanliga banala ekonomismen, där kulturen reduceras till en besvärlig restpost och människan blott till ett medium för överförandet av pengar från ett konto till ett annat. Ibland kan man höra påståendet att engelskan är mer ordrik. Då vill jag bara berätta om en jämförelse som gjorts av det så kallade språkomfånget hos Shakespeare och hos Strindberg. Shakespeare använder sig av knappt 29 000 ord medan Strindbergs språkomfång är drygt 119 000 ord. Vilket för övrigt är dåliga nyheter för de där stackars aporna om de någon gång skulle få för sig att råka skriva Strindbergs samlade verk i stället för Shakespeares.

Det enda argument av substans som finns är det som pekar ut engelskan som vår tids lingua franca, alltså ett gemensamt internationellt kommunikationsspråk. Men detta kommer med all sannolikhet att ändras i framtiden. Historien lär oss att ett lingua franca lever blott en tid, varefter det ersätts av ett nytt. Historien lär oss dessutom att var gång ett lingua franca träder fram bygger det på två maktfaktorer: ekonomisk tyngd samt militära eller koloniala erövringar. Och när dessa två faktorer med tiden eroderas – som de ofelbart gör –, eroderas även detta språks position.

Så vilket språk kommer efter det att engelskan tappat sin maktställning? Inget. För med all sannolikhet kommer framtidens lingua franca att vara de ettor och nollor som flödar genom datorernas ständigt kraftfullare översättningsprogram. Vilket är ytterligt goda nyheter för alla språk som ej är världsspråk, till exempel vårt eget. Och ett särskilt försteg i denna process kommer de språk att ha som är väl tillgängliga digitalt och grundligt utforskade, och till dem hör tveklöst svenskan.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Åsa Arvidsson höll en presentation den 14 februari i år om anglicismer i svenskan. Var presentionen hölls och inför vilka åhörare, framgår inte. Presentationen innehåller ett antal nyckelord. Eftersom hon anger Språkförsvaret som en av sina källor, har presentationen ett visst nyhetsintresse, åtminstone ur Språkförsvarets perspektiv.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bo G Strömberg har undersökt hur mångspråkig partiernas språkinformation är inför det kommande EU-valet och poängsatt partiernas insatser. Piratpartiet tycks ha fallit bort i undersökningen.

Läs mer här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av Språktidningen publiceras ett brev från Bertil Göransson. Han skriver:

”Ni ligger efter – men ni kan komma i kapp! Gör språktidningen.se - med å – till er primära webbadress! Så har Språkrådet gjort!”

Språktidningens redaktion svarar så här:

”När Språktidningen startade 2007 kunde många webbläsare inte hantera bokstaven å. Valet föll därför på spraktidningen.se som primär webbadress, men det går också att surfa in på språktidningen.se. Idag brukar de svenska vokalerna å, ä och ö inte utgöra något problem för webbläsare. Däremot fungerar å mycket dåligt när det gäller e-postadresser. Språkrådet använder exempelvis @sprakradet.se för e-post.

Kommentar: Så långt är det mesta rätt. I och för sig hade Språktidningen inget val 2007. Det var omöjligt att använda språktidningen.se som synlig huvudadress. Språkförsvaret hade sedan 2006 språkförsvaret.se som primär adress på webbhotellet, men all trafik var tvungen att omdirigeras till sprakforsvaret.se som synlig adress. Först i april 2012 var det möjligt att införa www.språkförsvaret.se som synlig huvudadress, varvid den gamla adressen www.sprakforsvaret.se omdirigerar trafiken till den förra. Frågan om e-postadresser tar Bertil Göransson inte upp i sitt inlägg.

Språktidningens redaktion fortsätter:

”För att e-post inte ska riskera att hamna på villovägar tycker vi att det bra att vara konsekvent och använder därför spraktidningen.se tills tekniken möjliggör användningen av å i alla sammanhang.”

Kommentar: Detta är däremot ett märkligt argument. Redan i ett yttrande till JO 2009 skriver Språkförsvaret:

”Regeringskansliet reser frågan om de svenska bokstäverna å, ä och ö i e-postadresser. Detta är irrelevant. Idag kan man använda IDN-domäner i webbadresser och tack vare ICANN:s beslut från i år kommer det också bli möjligt att använda andra skriftsystem än det latinska i webbadresserna. Men de flesta och de vanligaste e-postklienterna använder idag enbart ASCII-tecken. Enligt språkteknologisk expertis som Språkförsvaret konsulterat tycks det vara en bit kvar, när det gäller domänadresser till höger om @ och för namnledet till vänster om @ ligger lösningen ännu längre bort.”

Idag är situationen den att vissa e-postprogram, men inte alla, kan skicka mejl till en adress som info@språkförsvaret.se.  Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) skriver exempelvis:

”Det är för tillfället bara ett fåtal program för elektronisk post som har stöd för IDN-domännamn. De flesta e-postprogram hanterar till exempel inte de internationaliserade tecknen. Det går ännu inte att skriva direkt med dessa skrivtecken i till- eller frånfältet i e-postmeddelanden. Däremot kan man använda den ACE-kodade representationen av ett IDN-namn (till exempel xn--smrgs-pra0j.se för smörgås.se) i vanliga e-postapplikationer. Det betyder dock inte att programmen stöder IDN i den delen av adressen som står till vänster om snabel-a (@) i e-postadressen. Det är en funktionalitet som inte finns ännu.”

Språktidningens redaktion tycks mena att det kommer att leda till förvirring bland deras besökare, om Språktidningen lanserar språktidningen.se som synlig huvudadress. E-post kommer att hamna på villovägar.  Språkförsvaret har använt www.språkförsvaret.se som synlig huvudadress sedan april 2012, samtidigt som de fungerande e-postadresserna har varit sprakforsvaret@sprakforsvaret.se och sprakforsvaret@yahoo.se. Det har aldrig varit något problem.

Att surfa på nätet och skriva e-post är två olika processer. Den som surfar på nätet skriver in ett sökord på Google eller en annan sökmotor; om en sida gillas av surfaren lägger den upp ett bokmärke eller en favorit. Ytterst få skriver in en URL som exempelvis http://www.språkförsvaret.se/ i adressfältet. Varför skulle den som hittat Språktidningen på nätet via www.språktidningen.se plötsligt få för sig att detta kan överföras till en e-postadress som @språktidningen.se? Kommer det att inträffa kortslutningar på löpande band? Dessutom byter man ju program, till en e-postklient. Normalt anges e-postadresser som länkar. Klickar man på en e-postlänk, kommer den exempelvis upp i Outlook av sig självt. I annat fall kopierar man den och klistrar in den i adressfältet i sitt e-postprogram.

Om Språktidningen tänker vänta med att införa www.språktidningen.se tills det är möjligt att använda å, ä och ö fullt ut i e-postadresserna, så är risken stor att Språktidningen måste vänta länge. Det är nämligen ingen som vet, varken Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) eller ICANN, när det kommer att bli möjligt att använda IDN till vänster om snabel-a.

De senaste årens tekniska utveckling har lett till att språken har blivit allt mer jämställda på internet. Redan 2009 beslöt ICANN att lansera den teknik som gör det möjligt att använda icke-latinska tecken i hela webbadresser, inklusive toppdomäner. Det skriftsystem som det gällde i första omgången var arabiska, förenklad och traditionell kinesiska, grekiska, devanagari (hindi), kanji, hiragana och katakana (samtliga japanska), persiska, kyrilliska (ryska), tamil och hebreiska.  Möjligheten att använda de svenska bokstäverna å, ä och ö i webbadresserna är en del av denna utveckling.

Nu är frågan: Ska denna utveckling bejakas eller inte? I Sverige kan den bara bejakas om  myndigheter, företag och organisationer  med å, ä och ö i sina namn använder dessa tecken i sina webbadresser. Det är bara gärningar som räknas, inte ord. Dessutom skapar man ingen opinion om man håller i utvecklingens svans.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det verkar som det bara är fyra länder i Eurovisionens schlagertävling 2014, vars artister kommer att sjunga på sina modersmål: Frankrike, Italien, Montenegro och Portugal. I övrigt är det engelska som gäller. Vad är det för fel på de övriga språken egentligen?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)