Språkförsvaret har just nu problem med webbplatsen. Texten har vanställts på webbplatsen och vi kan inte ens logga in på webbplatsen för att uppdatera den. Vi hoppas att webbhotellet kan åtgärda problemen så fort som möjligt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Mikael Wiehe - Ni som tjänar på krig

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Ni som tjänar på krig

Ni som tjänar på krig

Och på att människor dör

Ni som tillverkar vapnen

Som slår ihjäl och förstör

Ni som säljer gevären

Och kanonerna med

Jag vet var ni finns

Och jag vet vem ni är

Ni sitter bakom skrivbord

I eleganta kvarter

Och ni leker med världen

Som om världen var er

Sen är det alltid nån annan

Nån annan än ni

Som ska marschera och dö

I era smutsiga krig

Ja det är alltid dom unga

Som ni skickar till slakt

Medan ni sitter hemma

I era slott och palats

Och ni talar om ära

Och ni talar om mod

Men det enda dom får är ångest:

Och gyttja och blod

Ja ni hycklar och ljuger

Och ni kör era spel

Men jag ser rakt igenom

Era lögner och svek

Ni talar om frihet

Och om demokrati

Och så handlar det bara

Om simpel profit

Och ni skickar missiler

Mot kvinnor och barn

Mot gamla och sjuka

Som inte har nåt försvar

Ni är liksom gamar

Som lever på lik

Fast ni slipper  ju höra

Dom sårades skrik

Och ni hotar vår framtid

Och våra ofödda barn

Med bakterier och gifter

Med plutonium och uran

Och ni kanske har pengar

Och ni kanske har makt

Men det enda jag känner

För er är förakt

Jag måste ställa en fråga

Tror ni silver och guld

Kan köpa er fria

Från ansvar och skuld

Tror ni era mäktiga vänner

Kommer att va er till hjälp

Den dan när ni brinner

I helvetets eld

Ja jag hoppas ni dör

Och att det inte går fort

Att ni får pinas och plågas

För det ni har gjort

Och den dagen ni dör

Blir en underbar dag

Och jag ska gå dit där ni ligger

Och jag ska pissa på er grav

Bob Dylan översatt från engelska till svenska av Mikael Wiehe.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Nilsson skrev i Landskrona Direkt den 13 december:

”Efter att Skolinspektionen har gått igenom de över 5000 anmälningar om missförhållanden på landets skolor har ETC publicerat deras lista på de 125 värsta skolorna (13/12-23), dvs de med flest anmälningar. Anmälningarna gäller kränkningar, mobbing, hot, misshandel mm.

På 22:a plats ligger Internationella Engelska Skolan i Landskrona. Alltså 22:a värsta i landet.
Seminarieskolan ligger på 114:e plats.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten bygger på ett pressutskick från Morfem förlag – här något redigerad)

Lärarna underpresterar, seminarierummen tystnar, studenterna lär sig mindre

Andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur ökar hela tiden på svenska universitet och högskolor. Men det finns mycket lite stöd för att det skulle gynna kvaliteten på utbildningen. Däremot finns det gott om forskning som indikerar motsatsen.

I universitetsvärlden hålls reflektion, evidens och kritiskt tänkande högt. Trots detta saknas en seriös debatt om språkval – frågan om undervisningsspråk behandlas i princip som ett ickeval, eller som en fråga om certifieringar och rankingar i stället för en fråga om lärande, pedagogik och kvalitet.

Hur det kan komma sig att lärare på svenska universitet kan föreläsa gång på gång utan att det ens diskuteras om personens engelska är bra nog, om personen själv tycker att hen gör ett bra jobb och vad som eventuellt går förlorat?

Vad tycker lärarna själva om att undervisa och forska på engelska? Den frågan har Ola Håkansson och Peter Svensson ställt till ett femtiotal universitetsanställda i Sverige. Den samlade slutsatsen:

Arbetet blir nästan bra, sällan jättebra. Aldrig excellent.

Håkansson och Svensson har gått igenom forskningen om språkval på svenska universitet. Med utgångspunkt från vad forskningen säger, svaren från de tillfrågade universitetslärarna och sina egna erfarenheter av anglifieringen belyser de engelskans ökande inflytande ur olika perspektiv: studentens, lärarens, utbildningens och bildningens. Den bild som framträder visar en både oönskad och ointellektuell utveckling. Och priset för denna utveckling är högt.

Det borde vi prata mer om.

Ola Håkansson är sedan mer än 25 år förläggare för akademisk litteratur inom företagsekonomi och metodområdet.

Peter Svensson är forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har över 20 års erfarenhet av att undervisa på engelska och på svenska.

På engelska förstår jag ungefär

Om anglifieringen av svensk högre utbildning

Ola Håkansson & Peter Svensson

ISBN 978-91-88419-37-8

190 sidor

Utkommer 18 januari

För kontakt med författarna eller recensionsexemplar, vänd er till

Maria Sjödin, Morfem förlag:

Morfem

Birkagatan 23

113 39 Stockholm

0709-40 0028

info@morfem.se

0709-40 00 28

Pressutskicket i original finns också publicerat på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Pekpinnar är inget för språkvetaren Mikael Parkvall. Han ägnar sig inte åt vad som är ’bra’ eller ’dåligt’ språk. Nu belönas han av Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet.

Mikael Parkvall skriver regelbundet språkspalter i SvD. Hans texter kan handla om allt från den svenska ”de- och dem-debatten” till smarta lösningar i nordamerikanska ursprungsspråk.

Nu får han ta emot 2023 års Arguspris, som delas ut av Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till insändaren med rubriken "Sverige riskerar bli en lydstat till USA" av Peter Tornborg den 8/1-2024:

Tack för en mycket intressant insändare Peter Tornborg! Håller med dig! Ja, så ser tyvärr verkligheten ut i Sverige idag, 2024.

Varför inte då mer officiellt erkänna detta nära samarbete?

I dessa tider debatteras ivrigt försvarsfrågan i svenska medier/press. NATO-frågan är nämligen ännu inte i hamn. 

EU-landet Ungern och Turkiet blockerar fortfarande denna viktiga försvarspolitiska fråga. Men nyligen (5/12-23) undertecknade Sverige och USA i Washington DC ett avtal om ett fördjupat försvarssamarbete med beteckningen DCA.

Vi lever i en otrygg värld. Därför måste vårt försvar förstärkas på alla sätt. Det är de flesta överens om.

Bara för ett par år sedan ingick Sverige också ett närmare försvarssamarbete (inom det militära luftförsvaret) med Storbritannien. 

Sedan tidigare har svensk försvarsindustri även ett nära samarbete, via Hägglunds/Övik, med den stora brittiska försvarskoncernen  BAe Systems.

Det handlar egentligen mest bara om USA och Storbritannien i denna politiska fråga. Men det handlar inte bara om försvarsindustrin.

Därför spekulerar jag: Varför inte följa Storbritanniens exempel och göra en Svexit/Swexit? Det vill säga att lämna EU. 

Personligen känner jag mig mycket mer som amerikan än som EU-medborgare i dagens Sverige.

Vi har ju avsevärt fler kontakter med dessa två engelsktalande länder än med de europeiska (EU) länderna. Och engelskan/amerikanskan har ju nu mer eller mindre blivit ett officiellt språk i Sverige idag. (Kanske snart vårt nya modersmål....?)

Alltifrån språk till forskning, underhållning, musik och livsstil hämtar vi främst från USA och Storbritannien.

Med Kanada har vi säkerligen också goda kontakter. Inte minst exporterar vi en hel del hockeyspelare årligen till NHL-lagen i Kanada.

(Säkerligen ett hundratal svenska hockeyspelare spelar för närvarande i kanadensiska hockeyklubbar?)

Avslutningsvis: Mitt förslag är därför att Sverige gör sin Svexit/Swexit. Därefter går Sverige ihop med Storbritannien och associerar sig samtidigt med USA och Kanada.

En så kallad Transatlantisk Axel/Union bestående av USA, Storbritannien, Kanada och Sverige skulle på detta sätt kunna bildas.

Här hör Sverige hemma idag och inte i EU. Det är snart dags för en Svexit/Swexit Det är min åsikt!

C-G Pernbring 

Helsingborg     

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad/HD den 9/1-2024 och i Göteborgs Posten/GP också den 9/1-2024, i något förkortad version och under annan rubrik).     

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mimmie Björnsdotter Grönkvist skrev den 8 januari i Expressen:

”En annan del av problematiken lyfts av nationalekonomen Magnus Henrekson i Kvartal: När undervisningen och kurslitteraturen är engelskspråkig, blir också de konkreta exemplen utländska. Istället för den svenska Riksbanken, får studenterna lära sig om amerikanska Federal reserve.

Studenter som lärt sig mindre om svenska förhållanden blir dels mindre förberedda för ett yrkesliv i Sverige, där våra myndigheter är mer relevanta än de som finns på andra sidan Atlanten.

Anglifieringen kan även påverka dem som går vidare till doktorandnivå, i valet av forskningsfrågor. Risken är att de blir mindre benägna att studera det specifikt svenska, vilket betyder fara å färde för oss som gärna ser att politiken tar avstamp i stabil forskning.

Slutligen kan engelskans allt mer utbredda roll försvåra det så kallade tredje uppgiften, där forskarna har i uppdrag att förmedla kunskap utanför universitetens väggar och nå ut till allmänheten.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)