Senaste inläggen
Pressmeddelande
Älvdalen den 26 oktober 202
Från App Store och Google Play butik kan du nu ladda hem den älvdalska appen Wilum og Bellum. Appen är producerad av, för och med barn och unga.
Under ett och ett halvt års tid har arbetet med appen pågått. Det är det arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum som tillsammans med en projektledare på IT-enheten och två ”datanördar” med intresse för älvdalskan har jobbat fram appen. Pandemin har försenat arbetet, men nu är det äntligen dags för lansering.
Appen är i första hand tänkt som en lek- och lärapp för förskolebarn, men kan självklart användas av alla som vill lära sig älvdalska. I appen finns Memory, matchning ord mot bild och uppläsning av ord på älvdalska. Spelen kan även nås på webben via en länk.
Leah Backlund kom snart in i appens roliga innehåll.
Arvsfondens krav på delaktighet av barn och unga är med råge uppfyllt i det här ”projektet i projektet”: mellanstadiebarn har ritat bilderna och läst in ljuden, förskolebarn har testkört appen och högstadieungdomar har varit med och programmerat den.
”Det här känns så fantastiskt roligt, säger Emil Eriksson som är ungdomssamordnare i projektet. Vi har jobbat intensivt med appen och nu ska vi äntligen få lansera den.”
Förskolepedagogen Jut Gunnel Persson och projektets ungdomssamordnare Emil Eriksson tillsammans med Laeh Backlund och Viktor Ek vid applanseringen.
Jonas Eriksson och Joakim Andersson är ”datanördarna” som ligger bakom allt det tekniska med appen.
”Det här är något av det roligaste jag gjort, säger Jonas, som har jobbat med programmering sedan han slutade skolan. Det känns fint att kunna bidra till att älvdalskan får finnas kvar.”
”Ja, det är bra att kunna erbjuda möjligheter för barn och unga att lära sig språket med hjälp av modern teknik, säger Joakim som är den som gjort jobbet som osynliga strukturella arbetet för appen.
”Det här är historiskt, säger den lyriska projektledaren för Wilum og Bellum, Ing-Marie Bergman. Vi får känna oss som pionjärer som nu har skapat den första digitala appen på älvdalska.
Knapparna med texten Ig will dalska (Jag vill prata älvdalska) var heta på appsläppet.
Vid lanseringen i fredags, medverkade även förskolebarn och pedagoger.
Kontakt: Ing-Marie Bergman, Projektledare
E-post: ing-marie.bergman@alvdalen.se Telefon: 0251-31305, 070-670 54 17
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Rektor Linnea Lindquist granskar Internationella Engelska Skolan i sitt senaste blogginlägg. Hon skriver bland annat:
”IES har kommit på en smart affärsidé som ger hög lönsamhet.
På koncernnivå har IES 74 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. De har ett snitt på 42 procent elever med utländsk bakgrund och de har ett snitt på 51 procent flickor.
Eftersom de undervisar hälften på engelska har de undantag från behörighetsreglerna och kan därmed anställa lärare från andra länder och ge lägre löner. Dessa lärare kan inte arbeta på kommunala skolor eftersom de saknar svensk lärarlegitimation. De har fler elever per lärare jämfört med de kommunala skolorna vilket sänker den genomsnittliga undervisningskostnaden per elev. Det skapar lönsamhet på varje elev.
IES gör inget fel som har den här affärsmodellen. Problemet är lagstiftningen som tillåter den här rovdriften på eleverna i den kommunala skolan. Problemet är att vi har lika skolpeng för kommunala och enskilda huvudmän eftersom kommuner har utbudsansvar. De måste erbjuda skolplacering i alla geografiska delar av kommunen eftersom alla invånare inte bor på samma geografiska plats. De måste ta emot alla elever oavsett elevernas behov. IES affärsidé att undervisa delvis på engelska lockar till sig ett visst elevunderlag. ”
Läs hela hennes intressanta blogginlägg!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Skolinspektionen kritiserar en skola som bland annat har ägnat sig åt otillåten engelskspråkig undervisning. Varför inte stänga den?
Hur många fler skolor sysslar med det i vårt avlånga land år 2021!?
Medlem
P.S Hela artikeln kan tyvärr inte läsas på webben.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Sofia Karlsson & Augustifamiljen - Gammal fäbodpsalm
Söndagens svenskspråkiga dikt
Att måla grått
Svårast av allt
är att måla grått.
Se gammhusen i Bygda
fäboden i Blåsjön
vebon framför min blick:
en miljon snöfall
hundratusen regn,
slagregn, hällregn, duggregn,
tusen stormar
fattigsol och sommarsol
novembervind, aprilblåst
mossa, lav, spindlar
svalvingefläktar
bondeblickar
målar i tvåhundra år
och så är det färdigt: grått.
Men så håller den färgen också,
lika länge som hjärtats besvikelse
och längre än ensamheten.
Ibland ropar ett grått hus.
Det är alltid på dej det ropar.
Ty det finns aldrig någon annan där.
Beppe Wolgers
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Citat från artikeln:
”Samtidigt visade studien att ordförståelsen inte gick ner för alla ord. Tendensen var tydlig: det var förståelsen av germanska eller nordiska ord som hade blivit sämre. Ord som pådrag, föreligga och varsko.
– Det var inte alls samma tendens för ord som kommer från engelskan, där hade förståelsen till och med förbättrats. Det gäller till exempel ord som entreprenör, patriarkat och figurativ.
En förklaring är att vi har förändrat våra medievanor och att den unga generationen konsumerar mer innehåll på engelska i sociala medier.”
Kommentar: Bland förklaringarna borde den sinnessjuka expansionen av Internationella Engelska Skolan nämnas. För övrigt tillhör engelskan de germanska språken.
Christina
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Kommentar till insändaren "Slaget är förlorat - engelskan är här för att stanna" av signaturen "Beethoven" i Helsingborgas Dagblad den 26/10.
Tänker inte svara eller kommentera insändaren i någon större utsträckning. Tack i alla fall för att du har läst en hel del av mina tidigare insändare. De har ju faktiskt gjort intryck på dig. Det är positivt!
Du visar verkligen din okunnighet när du blandar ihop internationella lastbilstransporter och extra körfiler/E6 med engelska språket. Vad är sambandet? Då har du verkligen totalt missförstått min insändare i HD den 16/10. Det är ju klart att vi ska kunna använda oss av engelskan. Men inte i tid och otid. Ibland blir det bara löjligt.
Men det skadar inte heller att också bredda sina vyer/fokus och även lära sig något av de större EU- språken.
Storbritannien tillhör ju inte längre EU. Britterna har ju gjort sin Brexit. Och om statyn i Helsingfors/Finland: Varför namnet på engelska?
Engelska är inte alls något officiellt språk i landet. Däremot är finska och faktiskt även svenska officiella språk i Finland. Det visste du kanske inte? Det innebär att alla skyltar i exempelvis huvudstaden Helsingfors måste anges både på finska och svenska. Även om svenskan är ett minoritetsspråk, som du skriver.
Ska vi införa samma system här i Sverige som i Finland, Beethoven? Du talar ju så gott om engelskan. Varför då inte också införa engelska som officiellt språk i Sverige? Men då måste i så fall alla texter (t. ex lagtexter) samtidigt anges både på svenska och engelska. Och då borde vi kanske också göra en Svexit/Swexit och lämna EU och Europa?
Som jag någon gång har föreslagit: Varför inte istället bilda en union med USA, Storbritannien och Kanada? Bilda en typ av "Transatlantisk union" med dessa stora engelsktalande länder.
Nästa gång måste du uppge namn under insändaren. Jag kommer inte att svara på insändare utan namn. Du heter väl ändå inte Beethoven? Skäms du kanske?
C-G Pernbring
Helsingborg
(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad den 27/10 2021)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Språkrådet arrangerer Språkdagen 9. november – på ein skjerm nær deg.
Når den nye språklova trer i kraft ved nyttår, får språkbrukarane i Noreg lovfesta rettar, og det offentlege får plikter. Kunnskapssektoren har eit stort ansvar for det norske språket. Språkvala verksemdene i sektoren gjer, har stor rekkevidde i samfunnet. Kva treng dei for å kunne oppfylle krava som lova stiller? Kva treng skulen for å kunne gje nynorskelevar like god undervising og dei same digitale moglegheitene som bokmålselevar får? Og kva rammer kan vere med på å sikre det norske fagspråket i akademia når forskingsmiljøa er internasjonale?
Sjå Espen Aas frå Dagsnytt 18 stille spørsmål og krevje svar frå læraren, skuleeigaren, skuleforskaren og statsråden i debatt om rettane til nynorskelevane. Og høyr kva professoren, Kunnskapsdepartementet, Forskingsrådet og Universitets- og høgskolerådet vil gjere for å sikre norsk fagspråk for framtida.
Sjå direktesendinga frå Det Norske Teatret i Oslo.
Dato: 9. november
Tid: 9.00–11.30
Sendinga er gratis. Alle påmeldte får lenke på e-post dagen før Språkdagen.
Program for Språkdagen 2021: Lov laga (førebels) | |
9.00–9.10 | Rikets tilstand, ved Åse Wetås, direktør i Språkrådet |
9.10–9.25 | Språklova på 1-2-3, ved Sofie Høgestøl, jurist, førsteamanuensis ved Universitetet i Oslo |
9.25–9.40 | Kva konsekvensar får språklova? Intervju med Høgestøl, ved Espen Aas |
9.40–9.45 | FILM: Reportasje om statusen til nynorsk i opplæringa |
9.45–10.10 | DEBATT: Rett på nynorsk Kunnskaps- og integreringsministeren Debattleiar: Espen Aas |
10.10–10.25 | PAUSE |
10.25–10.30 | FILM: Reportasje om behovet studentane har for tilgang til norsk fagspråk i utdanninga |
10.30–11.00 | DEBATT: Ingen fag å miste! — Slik sikrar vi norsk fagspråk for framtida Statssekretær i Kunnskapsdepartementet Debattleiar: Espen Aas |
11.00–11.15 | SPRÅKPOLITISK KVARTER – samtale om språkpolitikk i kunnskapssektoren Hege Nilssen, direktør i Utdanningsdirektoratet |
11.15–11.30 | AVSLUTNING ved kultur- og likestillingsminister Anette Trettebergstuen |
Med atterhald om endringar. Arrangementet vert tolka til teiknspråk.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Text och bilder är hämtade från Språktidningen).
Föredragen från Språkforum den 8 oktober 2021 finns nu att se på UR Play.
Du som missade Språkforum eller vill titta på något av föredragen igen kan nu se dem på UR Play. Här hittar du alla föredrag samlade och nedan finns länkar till de enskilda föredragen.
Gabriella Sandström: Så skriver du begripligt
Sara Lövestam: Svenska grammatikens fällor
Jonas Fredén: Bota din inre akademiker
Kristy Beers Fägersten: Fucking svenska
Birgitta och Björn Carlberg: Svenska språket enligt Birgitta
Åsa Holmér: Orden som krockar under pandemin
Åke Jonsson: Språket i Sveriges Radio
Petter: Från hiphop till litteraturens klassiker
Mikael Parkvall: Svenska dialekter på kartan
Språkforum är Språktidningens årliga heldagskonferens. Årets Språkforum ägde rum på Hilton Slussen i Stockholm den 8 oktober.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"