Senaste inläggen
(Brev till Wallenstam AB, 40189 Göteborg)
Enligt ett beredningsförslag den 22/9 2020 från namnberedningen i Göteborgs stad föreslog fastighetsbolaget Wallenstam vissa ändringar av gatunamn:
"Förslaget från Wallenstam var följande: att ändra Råmjölksgränd till Kallebäcks Torg/Kallebäcks Torggata, Kärnmjölksgränd till Lidholms Gata, Skummjölksgränd till Pasteurgatan och Filmjölksgränd till Majkens Gata. De föreslagna ändringarna accepterades inte, dels med anledning av Lidholms, Pasteurs och Majkens svaga koppling till lokal historia dels på grund av att förslagen avviker från Kallebäcks övriga namngivning med mjölkprodukter. Namnberedningen beslutade att efterledet gränd konsekvent ändras till gata. Beträffande namnet Råmjölk, som Wallenstam är mest kritiskt till, valde namnberedningen att ändra till ett annat namn som passar i gruppen mjölkprodukter. Långfil nämndes som lämpligt namn för en viktig gata i området. Namnberedningen föreslår att kulturnämnden fastställer ändring av ortnamnen Råmjölksgränd, Kärnmjölksgränd, Skummjölksgränd samt Filmjölksgränd till: Långfilsgatan, Kärnmjölksgatan, Skummjölksgatan samt Filmjölksgatan till namnberedningen.”
Varför föreslog Wallenstam dessa namnändringar? Tre av de fyra namnförslagen från Wallenstam har det gemensamt att de inte innehåller bokstäverna ä och ö. Att ä tillåts överleva i Kallebäcks Torg/Kallebäcks Torggata kan ju förklaras med att namnet Kallebäck redan är etablerat.
Representerar bokstäverna å, ä och ö ett problem för Wallenstam?
Med vänlig hälsning,
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Nämligen att nya skolor bedriver undervisningen på det egna nationella språket och inte på något gammalt kolonialspråk som definitivt inte behöver något mer utrymme.
Jag har på senare tid kommit på mig själv med att bli glad då jag har sett skyltning för kommande skolor där namnet är svenskt och det inte står något om "internationell".
Ganska skevt att behöva tänka så – eller hur!? Stå upp för svenska språket och låt våra folkvalda få reda på det.
ABC 123
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Finn-Erik Vinje har skrivit en längre artikel i sin blogg, i vilken han inte bara behandlar sin egen relation till svenska språket utan även svenskans inflytande på norskan överhuvudtaget. Han skriver bland annat:
”Svensk øver en betydelig innflytelse på norsk språkutvikling. Påvirkningen skjer over en bred skala; jeg nevner her noen stikkord: fjernsyn, film; dameblader, bildeblader, pop- og musikkblader, motorblader, familieblader; popgrupper og visesangere; svenske revynummer. Viktigst er fjernsynet, som sprer svensk språk daglig i norske stuer og gjør nordmenn fortrolig med det.
Da jeg bodde i Stockholm i 1960-årene, prøvde jeg gang på gang å fange inn norske radio- og fjernsynssignaler. Forgjeves. Det var tekniske hindringer, fikk jeg vite. De samme tekniske hindringer foreligger imidlertid ikke på vår side av Kjølen, ettersom de fleste nordmenn uten vansker kan ta inn SVT. Nordmenns muligheter for å stifte bekjentskap med svensk språk og kultur var og er langt flere enn vice versa.
Især svensk underholdningsindustri og populærkultur har et stort nedslagsfelt i Norge. De språklige virkningene er markante….”
Han skriver också:
”Norske journalister har i etterkrigstiden tømt svesismer i hestelass over sine tekster, og leserne finner seg åpenbart til rette med situasjonen. Den som vil danne seg et inntrykk av omfanget av denne låneprosessen, kan studere de ovenfor nevnte skriftene og for øvrig botanisere i ordbøkene «Nyord i norsk. 1945-1975» (1982), «Nyord i norsk» (2012).
Svenskene låner ingenting fra broderfolket i vest. Den leksikalske handelsbalansen er så avgjort i svenskenes favør.
Men om svenskene ikke tar bryet med å låne av nordmennene, så tar de til gjengjeld for seg av de gaver som vår ordrike onkel i Amerika har å by på. Og siden også vi i Norge er svake for det som kommer vestfra, er det i stor monn det samme ordstoffet vi låner. Slik kan vi si at den språklige skandinavismen er blitt fremmet på en uortodoks måte – vi låner de samme amerikanismene i hele Skandinavia!”
Finn-Erik Vinje medarbetade också i Språkförsvarets antologi ”Guld i strupen” .
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Föräldern anser sig alltså tvingad att välja Internationella Engelska Skolan på grund av Solna kommuns skolpolitik.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Hasse & Tage: Ett glas öl
Söndagens svenskspråkiga dikt (en limerick)
Du är född i en taxi, en FIAT...
Till din mor i en SAAB har jag friat.
Du är avlad och gjord
i en tvådörrars FORD,
men i VOLVO DUETT har du diat.
Hans Alfredson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Är vi i "Amerikat" måntro? Nej, i en kommun norr om Stockholm med en lite uppblåst skulle-vilja-vara-självbild pånamngivningsfronten. Namnet börjar på Ta- (förlåt) Tä- och slutar -by.
Jag förstår att politikerna har sett många balla Hållyvodd-rullar och vill ha lite Klint Iistvodd-/Majämi Vajs-känsla. Men ärligt... detta blir bara fånigt... Kom in i matchen och fortsatt att var en del av Sverige istället.
Stort tack på förhand! Det är bättre att vara en genuin människa än en billig och blek kopia.
Medlem
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"