De senaste veckorna har det debatterats om friskolan Internationella engelska skolan, IES. Jag vänder mig inte alls mot IES pedagogik. Däremot ska modersmålet svenska alltid vara huvudspråk och första undervisningsspråk i alla svenska skolor, oavsett skolform.

Det ska vara en regel för alla skolor som är registrerade i Sverige. Det är helt självklart! Så kallade "språkbytesskolor" som IES bör inte accepteras i vårt land. Dessutom är jag väldigt förvånad att friskolor generellt i Sverige är skattefinansierade. Föräldrarna borde betala för utbildning på friskolor. 

C-G Pernbring       

(Insändaren publicerades i Aftonbladet den 9/12 2020)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Letmark har skrivit en informativ artikel, Därför köpte han friskolorna kronjuvel – och avregisterade bolaget från börsen, i dagens DN (bakom betalmur just nu).  Det är andra gången som Internationella Engelska Skolan säljs. Förra året delade bolaget ut 46 miljoner till de dåvarande ägarna. Artikel bygger på en utförlig intervju med den nye huvudägaren, Jan Hummel och hans luxemburgbaserade riskkapitalbolag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ur senaste utgåvan av Handikapphistoriska föreningens medlemsblad (nr 4) citeras för kännedom:

Språkliga uttryck är i hög grad präglade av sin samtid. Med hjälp av språket beskrivs företeelser i omvärlden samtidigt som språkbruket är präglat av den tidens värderingar. Detta gäller inte minst inom de områden som handlar om individer med olika slag av funktionsnedsättningar. Språkhistoriskt kan man se en utveckling i språkbruket, som beskriver personer med funktionsnedsättning utifrån funktionsnedsättningen och inte utifrån individen. Detta att sätta nedsättningen före individen speglar den exkludering som historiskt sett präglat samhällets syn på människor med funktionsnedsättning. Adjektiv som ofärdig, lytt, vanför, döv, blind, rörelsehindrad, utvecklingsstörd etc., om individer med olika slag av funktionsnedsättning, speglar sin tids värderingar tidigt som de har använts av personer med funktionsnedsättning och av deras organisationer trots att de har tagit sig uttryck som exkludering i förhållande till andra i samhället.

Med en början av senare hälften av 1900-talet sker en värderingsförskjutning mot ett inkluderande synsätt som resulterar i att adjektiven ovan i ökande utsträckning bytts ut mot andra ord som handikapp, funktionsnedsättning, funktionshinder och senast funktionsvariationer. I DN den 2 juni 2019 fanns en språkkrönika skriven av Jonas Mattsson, redaktör på Språktidningen, med rubriken ”Ibland slår välmenande ord fel”. Med tillstånd av författaren återger vi artikeln i detta medlemsblad.

Christer Degsell

Språkkrönika: Ibland slår välmenande språk fel

David Lega är inte bara Kristdemokraternas andra namn i EU-parlamentet i Bryssel. Han är även paraolympisk simstjärna. Att han har deltagit i just Paraolympiska spelen hänger ihop med att han är handikappad sedan födseln. Eller rättare sagt: Han föddes som invalid, först några år senare blev han handikappad, följt av rullstolsbunden, rullstolsburen, rörelsehindrad, funktionshindrad och brukare …

Alla de här orden är exempel på sådant som diskuteras när vi talar om inkluderande språk. Det handlar om att undvika stereotyper, sträva efter begreppsmedvetenhet och ifrågasätta rmer. Målet är att ingen ska känna sig utanför eller diskriminerad genom hur hen benämns. På Språktidningens konferens Spårforum i våras talade språkforskaren Lena Lind Palicki om de problem som kan uppstå när de omtalade motsätter sig de nya benämningarna.

David Lega kallar sig handikappad och ordlistan i början av den här krönikan är hämtad från en av hans föreläsningar. Det finns flera exempel på när de benämnda själva behåller beteckningar som språkreformister vill byta ut. Fortfarande finns Sveriges Dövas Riksförbund och föreningen Organiserade aspergare.

En princip i inkluderande språk är person ”först”. Det Innebär att hellre säga person med dövhet och person med autism än autistisk. Tanken är att man i första hand är en person och inte en funktionsnedsättning – funktionsvariation för att använda ett ord som vissa tycker är mer inkluderande. I en artikel i Modern psykologi berättar en autismforskare om hur hon först efter att ha bytt person med autism mot autistisk person kunde skapa en bra relation till sina studiedeltagare.

Problemet med ”person först” är att det i sig signalerar stigmatisering, vilket ju är motsatt syftet med principen. Lena Lind Palicki pekar på att det sällan är starkare grupper i samhället som benämns med ”person först”. Med det inte sagt att vi inte ska motverka stereotyper och ifrågasätta normer med hjälp av språket. Men det är värt att lyssna på dem vi benämner innan vi byter ord med varandra. Ibland är det så som David Lega uttryckt det: ”Det spelar faktiskt ingen roll vad folk kallar mig. Det spelar roll vad man menar när man säger det. Men det är ett svårare samtal.” 

Jonas Mattsson, Redaktör på Språktidningen Jonas@spraktidningen.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret har nyligen gett ut ”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?”. Vilka som har medarbetat i antologin framgår av innehållsförteckningen:

Förord

Olle Käll: Behövs svenskan i svensk skola?

Anders Q Björkman: Låt njutningen med språk gå före nyttan

Birgit Brock-Utne: En sosialpedagogs tanker om undervisningsspråk

Johan Enfeldt: Varför har vi så mycket undervisning på engelska i den svenska grundskolan?

Bo Alvberger: Riskfylld engelska

Per-Åke Lindblom: Om engelska som första undervisningsspråk och Internationella Engelska Skolan

Ewa Wallin: Språkbyte – till vilken nytta, till vilken glädje, till vilket pris?

Per-Owe Albinsson: Det svenska skolsystemet går inte ihop med vår språklag utan måste

reformeras

Anders Björnsson: Det intellektuella framstegets grund

Olle Josephson: De pedagogiska argumenten för engelskspråkig undervisning – vad säger forskningen?

Stefan Estby: Engelskans inblandning

Per-Åke Lindblom: Undervisning på engelska ökar segregationen

Arne Rubensson: Undervisning på ett främmande språk

Camilla Falk Rønne Nissen och Lars Ulriksen: Händer det något med läranderesultatet när det byts undervisningsspråk?

Christina Johansson: Draksådden Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm

Peter Franke: Det är något ruttet i svenska skolan

Språkförsvarets styrelse: Öppet brev: Nordic International School diskriminerar svenska

språket

Björn Ranelid: Människan och språket

Författarpresentationer

Om Språkförsvaret

Boken kostar 120 kr, om den beställs från sprakforsvaret@yahoo.se. Frakt 44 kr för leverans i enkelt brev och 59 kr i förpackning. Antologin kan även beställas från Adlibris, Bokus eller Campusbokhandeln.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag är född i Spanien men har nu levt många år i Sverige, där jag bildat familj och bedrivit akademisk och kulturell verksamhet. Jag har haft mycket att göra med spansk-talande verksamhet (spanska är det modersmål som spridits mest i många länder i världen och vars antal modersmålstalande är det största efter kinesiskan - större än engelskan). Jag såg emellertid till att mina tre barn lärde sig och använde svenska som modersmål och min omfattande akademiska verksamhet i Sverige har jag bedrivit med fullständig lojalitet till svenska språket. Jag var med i den gruppen som skapade Föreningen Språkförsvaret (till stöd för svenska språket, med krav på dess användning i alla officiella sammanhang). 

Spanska språket, i jämställdhet med franska och tyska, har en bättre historiskt bevarade struktur än engelskan.  Att USA utövat en stark politisk makt och drivit engelskans användning ger engelskan inte rätt att utöva ett internationellt språkligt välde. T.o.m i USA finns ett stort antal spansktalande medborgare och spanskan har varit officiellt modersmål i många länder. Det spanska språket skapade (efter latinet - på 1400-talet) en god grammatik som inte kan jämföras med det sammelsurium som kännetecknat det engelska språket, vars bruk ofta betecknats som "engelskas imperialism". 

José Luis Ramírez y González,

(85 år gammal) med officiellt beviljat dubbel medborgarskap (spansk - svensk)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Raj Montana Band - Svart kaffe

Söndagens svenskspråkiga dikt

Orden följer mig 

överallt där jag går.

Som små tysta vänner

bär de mina tankar

och förvarar dem.

När mitt sinne är fyllt av dem

låter jag dem födas.

Så vandrar jag

genom min tid på jorden,

rik och uppfylld av ord,

av ord ständigt havande.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)