(Texten hämtad från SVT Text fredag 03 jun 2016
  

”Älvdalskan klassat som språk         
                                       
Länge har älvdalingarna och vissa  språkvetare kämpat för att älvdalskan ska klassas som ett eget språk. Nu tycks de ha sitt mål.                
                                       
Det är den internationella  organisationen SIL International, med  säte i USA, som slår fast att älvdalskan är ett språk och ingen dialekt.                             
                                       
Organisationen kallar sig opolitisk och drivs av språkvetare.  

Älvdalskan är inte erkänd som minoritetsspråk i Sverige.”     

Även P4 Dalarna liksom SVT Nyheter Dalarna berättar om beslutet. SVT:s Kulturnyheter hade också ett kort nyhetsinslag idag.

Observatör     

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    

(Pressmeddelande 2/6 2016)

Älvdalskan får en egen ISO-språkkod!

SIL International, som står bakom Etnologue, har skapat en internationell språkkod (ovd) för älvdalskan. Detta är en stor dag för älvdalskan och bereder marken för ett erkännande av älvdalskan som landsdels- eller minoritetsspråk i Sverige. Ett sådant beslut kan dock bara fattas av Sveriges riksdag.

SIL Internationals officiella dokumentation är mycket omfattande och finns här. Läs mer om älvdalskan på Ulum Dalskas (Föreningen för älvdalskans bevarande) webbplats eller i denna  sektion på Språkförsvarets webbplats.

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

           sprakforsvaret@yahoo.se

           info@språkförsvaret.se (kan bara nås av vissa e-postprogram)

I ett föregående inlägg rapporterades om utgivningen av ”Tänkta termer – Terminologihänsyn i ett nordiskt perspektiv”.  Här följer ett utdrag från förordet:

”Denna bok handlar om terminologiarbetets roll i samhället. Terminologiska frågeställningar ur flera olika synvinklar och i olika omfattning är viktiga för många idag. Den nordiska dimensionen är en ledande tråd i utarbetningen av boken som avser att vara ett bidrag till diskussionen om terminologiarbete och terminologins betydelse i Norden. I Norden har det praktiska terminologiarbetet och medvetenheten om terminologins betydelse redan länge spelat en viktig roll i samhället. För att kunna försvara och säkerställa de egna språkens status i en internationell referensram har de nordiska länderna under en längre tid satsat på terminologiarbete. Detta arbete blir ännu viktigare i framtiden då de språkpolitiska besluten avgör hur vi nordbor motarbetar domänförlust – inte minst genom att vi satsar på våra fackspråk (vår fetstil).

Det kunnande som finns inom terminologins område i Norden gav idén om ett samarbetsprojekt. Även om de nationella terminologicentralerna i Norden har arbetat framgångsrikt med terminologi ända sedan 1940-talet är medvetenheten om terminologiarbetets fördelar fortfarande begränsad i företag, på myndigheter och inom utbildningssektorn. Denna bok sammanfattar och presenterar fördelarna med terminologiarbete genom konkreta exempel från nordiska kontexter i en europeisk referensram. Skribenterna i boken verkar aktivt inom området terminologi och de representerar språkvårdsinstanser, terminologicentraler, universitet och forskningsinstitut samt företag. Initiativet till denna bok togs på Nordterm-konferensen (1) i Stockholm sommaren 2013. Boken samlar det gemensamma kunnandet och är ett uttryck för det långvariga samarbete mellan nordiska organisationer som har intresse för terminologiarbete, terminologiutbildning och terminologiforskning. Samverkan inom Nordterm kännetecknas av flerspråkighet, vilket också syns i boken. Språket i artikeln har författarna fått välja själva. De olika valen återspeglar det flexibla språkbruket inom Nordterm – i en av artiklarna används både svenska och engelska, medan resten av de 11 artiklarna är skrivna på danska, finska, engelska, norska och svenska. ”

Se vidare hela förordet!

(1)  http://www.nordterm.net/

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Man kan tycka vad man vill om utseendet på det föreslagna Nobelcentret (och om det tycker jag inte), men att uttrycka sig som Carl XVI Gustaf gör i sammanhanget bör ge upphov till skrämselhicka hos dem som värnar om det svenska språket.

Herr Bernadotte Sr tycker nämligen att man kan "downsiza" byggnaden! Visserligen är han i gott sällskap t o m i den egna familjen - den allra förste i dynastin Bernadotte lärde sig aldrig svenska - men då kunde han väl åtminstone ha dragit till med "diminuera" istället, för att komma sitt ursprung närmare (OBS! Ironi).

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är en stor dag för älvdalskan och i praktiken ett steg mot ett erkännande av älvdalskan som landsdels- eller minoritetsspråk i Sverige.

Den officiella dokumentationen finns här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vasa universitet har nyligen publicerat en antologi ”Tänkta termer – Terminologihänsyn i nordiskt perspektiv”, som behandlar terminologiarbetet i ett nordiskt perspektiv. I antologin medverkar bland annat Anna-Lena Bucher, Åsa Holmér och Henrik Nilsson, alla med anknytning till TNC i Sverige, och ytterligare några svenskar.

Antologin finns tillgänglig elektroniskt på Vasa universitets webbplats (se föregående länk).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tankesmedjan GPMG kritiserar i dagens Västerbottens-Kuriren Norrlandsoperans byte av logga till Yes! och skriver bland annat:

”Kvaliteten på alla framföranden är och har alltid varit hög. Redan från början kände man igen Norrlandsoperan bland annat på sin fina logga NO!

Med bedrövelse noterar vi och andra med oss att man sedan en tid har ändrat loggan till YES! Hur kan man komma på en sådan bisarr idé? Jo, man tror att många uppfattar NO! som något negativt, att NO! står för Nej!, och tror sig kunna popularisera besöket i ”finkulturens” hus bara genom ett byte av logga! Nej, är man så naiv att man tror att en sunt tänkande besökare uppfattar NO!, Norrlandsoperans självklara och fina signum sedan starten, som något negativt? Långsökt och för en presumtiv och seriös besökare obegripligt. Men i dagens allt mer ökande anglisering av vårt fina svenska språk verkar snart allt vara möjligt. Så ock för NO!:s ledning.”

Läs vidare i insändaren här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

2014 utkom Islänningasagorna: Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar.

Islänningasagorna innehåller nyöversättningar av samtliga släktsagor inklusive tåtar (kortsagor). Här finner man den mäktiga skådeplatsen som berättar om människor i Norden under medeltiden och deras världsbild. Det är historierna om märkliga kvinnor och män, skalder och fredlösa, stridsmän och skojare som med äran och hedern som rättesnöre tävlar om kärleken och makten.

“Utan överdrift kan man beteckna de isländska släktsagorna som Nordens enda samlade originella insats i världslitteraturen.” (Peter Hallberg)

Det är berättigat att tala om Norden i detta sammanhang. Även om huvudskådeplatsen är Island, förgrenar sig handlingarna till hela Norden och kulturen är också gemensam för Danmark, Färöarna, Island, Norge och Sverige. Islänningasagorna är fortfarande mycket läsvärda. Det är helt enkelt stor litteratur.

På Saga förlags webplats finns en utförlig presentation

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)