Söndagens svenskspråkiga sång

Monica Törnell - Vintersaga

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vintervisa

Redan fåglarne ha flytt 

För de barska vinternätter, 

Och kring städer och kring slätter 

Drifvor hopat sig på nytt. 

På min ruta, isomfluten, 

Föds en frostros i minuten; 

Hör, det smäller uti knuten! 

Hunden sig för kölden drar. 

Här är skyndsamhet af nöden: 

Låt’ oss blåsa lif i glöden! 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Vandrare, till hemmet gå 

För att härdens trefnad söka! 

Kölden brukar jämt sig öka, 

När som veden sprakar så. 

Dock, jag vet att modig te mig: 

Rosa, pälsbeklädd och klemig, 

Skall en ljuflig fristad ge mig 

Under vinterns kulna dar. 

Men hvad du är kall, min lilla! 

Sätt dig i mitt knä! -- Sitt stilla! 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Vinterdagen bleknar bort. 

Öfver snön styr natt sin kosa. 

Kärleken oss gynnar, Rosa -- 

För vår skull är dagen kort. 

Se, en vän och hans väninna! 

Vi bli flere, kan jag finna. 

Dubbelt klar skall glädjen brinna! 

Var välkommet, unga par! 

Kölden flyr för vänskapsflamman: 

Omkring brasan tätt tillsamman, 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Lampan tändes, och dess sken 

Ysterheten gränser skrifver. 

Rosa oss ett tecken gifver: 

Bordet väntar, dukadt re’n. 

Och nu kommer vännen trägen 

Fram med mången gammal sägen; 

Än om röfvare på vägen, 

Än om troll till ord han tar. 

Punschen ryker snart i bålen, 

Hela laget rundt går skålen: 

Låt’ oss hålla värmen kvar!

Mörka vinter, kall och rå! 

Du i hvitt naturen kläder. 

Dina bistra nordanväder 

Tysta ej vår sång ändå.

Medan spiselglöden kolar, 

Fantasien nejder målar, 

Där en vårlig himmel strålar, 

Och där kärlek hemvist har. 

Till dess åter rosor blomma, 

Låt’ oss dörrarne tillbomma! 

Låt’ oss hålla värmen kvar! 

Carl Snoilsky

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag vill lämna en kommentar beträffande språks likvärdighet. FN har sex officiella arbetsspråk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Under mina år vid FN samordnade jag förhandlingar av juridiskt bindande avtal på miljösidan vilka alltid var flerspråkiga. Det ställdes mycket stora krav på att varje beskrivning och förpliktelse framställdes på absolut likvärdigt sätt på de olika språken. Det fick aldrig förekomma att en eventuell otydlighet på ett språk skulle kunna förstås bättre på ett annat språk. Sådana hänvisningar fick inte förekomma. Ett avsiktligt svävande uttryck på ett språk måste nödvändigtvis vara exakt lika svävande på de andra språken. Att detta ställer mycket höga krav på juristernas, översättarnas och språkrevisorernas kompetens är självklart. Ett bindande FN-avtal innehåller därför alltid en avslutande ”artikel” som klargör detta med text som t ex ”The original of the present Protocol, of which the English, French and Russian texts are equally authentic, shall…” eller ”L’original du présent Protocole, dont les texts anglais, français et russe sont également authentiques, est…”. Alltså: alla är ”autentiska”.

Jag gör denna kommentar som belägg för att ett språk aldrig får tillåtas inkräkta på ett annat, åtminstone inte på kvalificerad nivå, utan att den önskvärda och nödvändiga flerspråkigheten måste innebära likvärdighet mellan de språk som används i officiella sammanhang. Inget språk är förmer än något annat. Kanske är detta något att betänka i dagens debatt om engelska språkets pågående invasion i Sverige.

Lars Nordberg

F.d vicedirektör vid FN i Genève

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret

Språkbytesexperimentet i svensk skola

- engelska till varje pris?

Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson (redaktörer) 

ISBN 978-91-519-6917-6

sprakforsvaret@yahoo.se

Språkförsvaret är ett nätverk som diskuterar engelskans expansion på svenskans bekostnad. Nätverket bildades 2002, 2005 blev Språkförsvaret en förening. Nu har man gett ut sin fjärde bok, en samling av 18 olika artiklar. Medverkande är lärare, samhällsvetare, journalister och författare och andra. Den här gången är det frammarschen av den Internationella Engelska Skolan (IES) som är bokens huvudämne. Hur förhåller sig  pedagogiken inom IES till verkligheten? Och, hur är det möjligt att en friskola kan breda ut sig så enormt? Vid sidan om dessa mera granskande artiklar behandlas även språkets betydelse i sig. Att behärska landets huvudspråk och kultur innebär att man kan delta i samhällslivet och dess utveckling som likvärdig och på demokratisk grund.     

Friskolorna har till och från varit omdiskuterade allt sedan friskolereformen 1992. Sedan dess är det möjligt med skolor som drivs som bolag med skattebetalarnas pengar, unikt i världen! IES, Sveriges största friskolekoncern idag, har ett fyrtiotal grundskolor i hela landet, ytterligare fyra kommer att öppnas till hösten 2021. En gymnasieskola finns i Stockholm. I december 2020 hamnade IES i blåsväder genom sina försäljningsturer, vinster på skattebetalarnas bekostnad. I dagarna gick det genom nyheterna att IES vill betygsätta eleverna redan efter årskurs fyra istället för årskurs sex. En ansökan har lämnats in.

Sverige är i all synnerhet genomsyrat av engelskan genom internet, film, reklam och musik bland annat. Engelska är första – ofta enda – främmande språk. På högskole- och universitetsnivå skrivs alltfler avhandlingar på engelska. Är det så att svenskan marginaliseras när IES propagerar för den globaliserade världen där engelskan fungerar som ”lingua franca” för handel och vandel? Nej. För de allra flesta unga i Sverige väntar en framtid i Sverige och arbete som alltmer kräver god behärskning av svenska språket, påpekar Bo Alvberger, språklärare och frilansskribent. Även författaren Björn Ranelid bekräftar på sitt sätt att engelskan är överskattad – bara med tanke på antalet människor på jorden som använder det språket i ord och skrift.       

Tvåspråkighet nås bara i ursprungslandet, inte genom skolan i ett annat land, det skriver Olle Josephson, professor i nordiska språk och Ewa Wallin, lärare, med stort engagemang på språkfrågor anser rakt på sak att föräldrar och elever har gått på en rejäl blåsning. IES håller på med ett språkbytesexperiment utan någon som helst vetenskapligt beprövad grund, bara som affärsidé.

Men varför prioriteras IES av så många föräldrar? Här är Johan Enfeldt mycket tydlig: elevunderlaget är mycket mera homogent än i den kommunala skolan. Läsovana föräldrar – ofta invandrare som själva måste tackla svenskan – söker sig inte dit. Fristående skolor får säga nej till elever när de anser att det är fullt. Sådant får inte kommunen göra. Felet ligger alltså inte vid IES utan hos politikerna som är felunderrättade och bidrar till segregering. Istället måste personalstyrkan öka och jämbördig utbildning  ges för samma chans åt alla i dagens mångkulturella Sverige.

Språkbytesexperiment i svensk skola är en ögonöppnare. Sedan 2009 finns en språklag som fastställer att Sverige visserligen har erkända fem minoritetsspråk (inte engelska) men att huvudspråket är svenska. Eller finns det en risk att vi blir ett kolonialland, berövat sitt eget språk.

Susanne Gerstenberg

Vår anmärkning: Språkbytesexperimentet i svensk skola - engelska till varje pris? - ISBN 978-91-519-6917-6 - kan beställas direkt från sprakforsvaret@yahoo.se för 120 kronor - porto för 44 kronor i vanligt brev eller för 59 kr i förpackning tillkommer. Antologin kan också beställas från nätbokhandlare eller från välsorterade fysiska bokhandlare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet Språket skriver:

”Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.”

Lyssna här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det har de senaste veckorna blossat upp debatt om de skattefinansierade privata friskolorna som exempelvis "Internationella engelska skolan/IES" i medierna.Många skribenter och opinionsbildare menar att skolan främst måste regleras statligt i ett demokratiskt samhälle. Skolsystemet i Sverige kommunaliserades 1989.

Låt oss gå tillbaka i historien. Det var dåvarande utbildningsminister Göran Persson (S) som genomdrev kommunaliseringen med minsta möjliga majoritet i riksdagen, med bara få rösters övervikt. Han fick mycket kritik för detta av både utbildningsexperter, lärarfack och inte minst gymnasielärarna. Han ignorerade dock helt kritiken och uppnådde sitt mål. Göran Persson fick mycket god hjälp av vänsterpartiet (Vpk) som räddade propositionen i riksdagen.

Intressant var att Vpk vid den tiden också hade stor möjlighet att fälla den socialdemokratiska regeringen och därigenom stoppa propositionen. Av någon oförklarlig anledning avstod vänsterpartiet? Som det då hette ville vänsterpartiet inte fälla en socialdemokratisk "röd" regering. Vpk: s ursprungliga önskan var ju att behålla skolan statligt reglerad.

Hur många gånger de senaste 30 åren har jag inte läst och hört att svensk skola borde återförstatligas? Oftast är det vänsterpartister men även socialdemokrater som i debattartiklar och insändare önskar att svensk skola åter blir förstatligad.  Minns de inte sin egen historia?

Dessutom ville Folkpartiet/Liberalerna  också på 1980-talet behålla skolan i statlig regi. Men de avstod ändå från att stoppa kommunaliseringen och propositionen i riksdagen. Partiet ville antagligen inte äventyra det dåvarande borgerliga samarbetet? De hade ju möjlighet att stoppa kommunaliseringen, men missade "medvetet" chansen. Detta har tydligen väldigt många vänsterpartister, socialdemokrater och liberaler under årens lopp ångrat och ångrat. Nu börjar tydligen Liberalerna åter agera mer kraftfullt i frågan.

Kommunaliseringen blev ett direkt avstamp till bildandet av friskolor/privatskolor i Sverige. De genomfördes sedan av den borgerliga regeringen (Alliansregeringen) på 1990-talet. Skolan blev, som det hette, äntligen"avreglerad". Hur bra det blev, har vi ju "bittert" fått erfara – segregerad utbildning, betygsinflation, svag löneutveckling för lärare etc. etc...

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                                    

Helsingborg  

(Insändaren publicerades i en närmaste identisk version i Skånska Dagbladet den 11/1 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nina Wormbs skriver om Wikipedia i dagens Svenska Dagbladet:

"Wikipedia är oerhört omfattande med sina 55 miljoner artiklar på 300 språk. Svenskspråkiga Wikipedia har knappt 3,5 miljoner artiklar vilket gör den oproportionerligt stor i relation till språkets storlek. Som jämförelse hade den tryckta Nationalencyklopedin från 1996 170 000 artiklar. En förklaring är att över 80 procent av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är skapade av robotdatorprogram, så kallade botar. Det gäller främst djur, växter och svampar och annat som finns tillgängligt i öppna källor."

Det betyder att nästan sju procent av artiklarna på Wikipedia är på svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna finländska film är svenskspråkig, som sig bör. Jansson var ju finlandssvensk.

Andra kända nutida filmer i den kategorin är "Framom främsta linjen", från 2004, "Drakarna över Helsingfors, från 2001 samt "Underbara kvinnor vid vatten" från 1998

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det var mycket intressant att läsa Barbara Bergströms, grundare av Internationella engelska skolan/IES, debattartikel i AB den 10 januari.

Med rubriken: "Flumskolan har fel - betyg är bra för barn". Därför kommer IES att införa betyg från årskurs fyra, säger hon.Håller i detta fall helt med Barbara Bergström i betygsfrågan. Helt rätt, fru Bergström!  Men som vanligt undviker hon och samtliga IES- representanter alltid den viktigaste frågan på skolan, anser jag. Nämligen engelskan!

Engelska (och givetvis också andra utländska språk) ska givetvis förbjudas som första officiella undervisningsspråk i samtliga skolor i Sverige, oavsett skolform. Dessutom måste exempelvis anglosaxisk kultur (eller motsvarande) undvikas i skolornas undervisning. Ämnet Engelska ska givetvis finnas kvar på IES-skolan men i mer normal "undervisningsform", precis som övriga språk på skolan som franska, tyska m.fl språk.

Bergström undviker dessutom i hennes debattartikel, Finansieringen! av skolan via (skattefinansierade) skolpengen. Friskolor i Sverige ska givetvis inte skattefinansieras. Föräldrarna ska självabetala sina ungdomars skolgång i dessa privata friskolor. Kommunerna erbjuder sedan decennier skattefinansierad skolundervisning i hela Sverige. 

Passar inte dessa kommunala skolor, då får föräldrarna söka alternativa skolor för sina ungdomar. Men då måste föräldrarna givetvis också själva få betala skolavgiften. Så fungerar finansieringen av privata skolor/friskolor i andra europeiska länder.

Så enkelt är det. Däremot har jag i övrigt inga invändningar mot IES-skolan. Jag väntar bara på EU-språkskolor i Sverige. De behövs snart också i Sverige. Storbritannien står ju nu definitivt utanför EU, efter brexit den 31 december 2020. Därför behövs nu också kunskaper i andra europeiska/EU-språk. Eller ska vi kanske göra en "Swexit/Svexit" och istället bilda en union med Storbritannien och USA?

PS. En fundering om undervisningen på IES: Studerar och läser studenterna på IES också svensk litteraturhistoria och klassiska svenska verk av exempelvis August Strindberg i engelsk översättning? Det vore intressant att veta.

C- G Pernbring                                                                                                                                                                                    

Helsingborg                                                                                                                                                                                               

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)