Idag berättar Språkrådet att man har kastat ut en fråga på sin Facebook-sida om hur mvh uppfattas. Språkrådet skriver:

”Det visade sig att det råder delade meningar om mvh. Många tycker att förkortningen är bra, särskilt i sms eller mejl av formellare slag. Andra tycker att den är nonchalant, kylig och direkt oartig.”

Språkrådet håller i princip fast vid sin tidigare rekommendation:

”Rekommendationen får även i fortsättningen bli att använda mvh med försiktighet. Det är dock bra att ha i åtanke att många inte alls uppfattar det som oartigt eller ens är medvetna om att det kan ge ett nonchalant intryck. I många mobiltelefoner omvandlas för övrigt mvh automatiskt till med vänlig hälsning när man skriver, och då är ju problemet ur världen.”

Jag tillhör dem som anser att mvh är en mycket praktisk förkortning – i mejl. Orsaken är att jag vanligtvis skriver en mejltext snabbt och att den inte är avsedd att publiceras. Varför spilla tid på att skriva tre ord? Däremot undviker jag förkortningen i brev och skriver i stället ”Med vänlig/-a hälsning-ar”. Om jag är riktigt formell, skriver jag ”högaktningsfullt”.  Skriver jag ”med utmärkt högaktning”, är jag snarast förbannad och på krigsstigen.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För första gången publiceras en bok på svenska, som analyserar engelskans roll i reklam och marknadsföring i Sverige och andra länder, där engelska inte är officiellt språk. Ett flertal skribenter, kulturpersonligheter och forskare från Sverige, Nederländerna, Norge och Tyskland belyser frågor om språk och marknadsföring från olika utgångspunkter.

Några av de övergripande frågor som behandlas:

• Finns det några vetenskapliga rön, som motiverar användningen av engelska i reklam och marknadsföring i länder, där engelska inte är huvudspråk eller officiellt språk? Kan det finnas andra motiv? I så fall, vilka?
• Vilka föreställningar och myter finns det om det engelska språket inom marknadsföring?
• Vilka konsekvenser har användningen av engelska i reklamen i Sverige för svenska språkets ställning?

Följande författare har bidragit med artiklar:

Kjell Albin Abrahamson: Houston, Houston! We got a problem!    

Jonathan Smith: Copy, cats & copycats. En rundtur i reklamrymden                   

Leif V Erixell: Anglifieringen har nått löjets gräns      

Olle Käll: Filmtitlar på engelska i Sverige?                     

Bengt Göransson: Fåfäng jakt på eländet                         

Gunnar Lund: I butiken                                           
          

Per-Åke Lindblom: Varför används engelska i reklamen?  

Marinel Gerritsen/Frank van Meurs: Engelska i produktannonsering i icke-engelskspråkiga länder 

Engelska i reklamen är nog någonting man får vänja sig vid – samtal med Anna Qvennerstedt

Reiner Pogarell: Kampen om Tysklands reklamspråk    

Dag F. Simonsen: Motviljan mot engelska i reklam och marknadsföring ökar

kraftigt                                          
                                  

Karin Helgesson: Engelska i platsannonsen                    

Reklamare är emotionella – samtal med Viggo Cavling

Anders Lotsson: När kobåjsarna blir reklamare             

Reklambranschen är nog extremt okänslig för kritik – samtal med Gottfried Gemzell

Arne Rubensson: Engelskan är ungdomarnas språk?      

Enkät om språk i reklam och marknadsföring                

Per Gahrton: Den onödiga anglifieringen – valfråga 2018?

Redaktörer: Per-Åke Lindblom, Frank-Michael Kirsch och Arne Rubensson.

”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” (ISBN 978-91-637-1975-2) utges av Språkförsvaret med bidrag från Svenska Akademien och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

Boken finns redan hos nätbokhandeln.

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

             sprakforsvaret@yahoo.se

Kontaktpersoner:

Per-Åke Lindblom - tel: 08/7602302/070 7782302     

Arne Rubensson - tel: 070 5355501

I ett notat den 1 februari från det danska kulturministeriet behandlas språklagstiftningen i de övriga nordiska länderna. Som bekant har Finland, Sverige och Island språklagstiftning; Norge förbereder en språklag. Inriktningen framgår av denna sammanfattning. Att stärka den skandinaviska språkförståelsen och kompetensen i främmande språk tas inte upp i de svenska och isländska språklagarna. Det är alltså en nyhet.

Norge
Den norske regering har i 2009 tilsluttet sig en rapport (en stortingsmelding), "Mål og meining. Ein heilskapleg norsk språkpolitik", med det overordnede formål at sikre norsk som et fuldgyldigt, samfundsbærende sprog i Norge. Selvom Stortinget samtidig besluttede at udarbejde en overordnet sproglov, er loven dog endnu ikke fremsat.

I rapporten hedder det om formålet bl.a.:

”Formålet med denne rapport er at skabe grundlaget for en ny strategisk sprogpolitik med en helhedsorienteret tilgang til sproget og samfundet. Planen foreslår at definere en sprogpolitik med mere klare sammenhænge og rammer end i dag og at etablere sprogpolitikker som et tværsektorielt politikområde med kulturpolitisk fundament.”

Stortingsmeldingen oplister fem overordnede perspektiver:

-        At styrke norsk som et nationalt samfundsbærende sprog

-        At ligestille norsk og nynorsk

-        At beskytte og styrke minoritetssprog – herunder samisk

-        At styrke en skandinavisk sprogforståelse

-        At styrke fremmedsprogskompetencer

Sprogpolitikken forankres i Ministeriet for Kultur og Kirke, som får det overordnede ansvar for at forme, fortolke og fremme de sproglige mål. Det norske sprognævn tiltænkes en central, operationel rolle i forhold til sprogpolitikken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Källa: TT-notis)

Tvåhundra universitet  i trettioåtta länder erbjuder svenskundervisning idag. Svenska Institutet menar att orsaken till studierna ofta är karriärmotiverad.

Murens fall i Berlin ledde till ett stort uppsving för svenska í Europa. Speciellt i  de forna "östländerna" anmälde sig folk till svenskkurserna.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel  "Ett hårresande mysterium" i Magasinet Filter skriver Christopher Friman:

"Sommaren 2011 åkte kulturskribenten och dåvarande exilstockholmaren Andres Lokko vespa igenom sin nya flickväns hemstad. Under färdens gång meddelade han via Twitter att han hade passerat »godisbutiken Gotteborg och frisören Basement Saxx«. Han avslutade inlägget med hashtaggen #Göteborg – en antydan om att han just hade tagit del av lite lokal kultur.

I det första fallet får man nog ge honom rätt. Bara en saltstänkt Ingvar Oldsberg-typ skulle få för sig att göra någonting så grundläggande roligt som godis ännu roligare med hjälp av en ordvits. Därför dras invånare på västkusten även med butiksnamn som 4gott – en anspelning på frasen »gott, gotti-gott gott« – medan man i övriga delar av landet har accepterat att namn som Godishuset räcker alldeles utmärkt.

När det kommer till frisersalonger däremot, ser det annorlunda ut. Göteborg har förvisso salonger som Agaton Sax, Rubb & Stubb, Håroskåpet, Salong Självfallet, På Håret, Hårfin, Vi-ta Saxen (logotypen föreställer en vit sax), Klipp Till samt ytterligare ett dussin verksamheter med lustighetsbaserade namn."

Men det är inte bara i Göteborg man har fyndiga namn på frisersalongerna< - läs mer här.

Språkrådet skriver:

"Att använda semikolon rätt är en svår men skön konst. I dag den 6 februari är det semikolonets dag.

Citat från Peter Wolodarski:

På Världsekonomiskt forum i Davos, i sällskap med andra celebriteter från politiken och affärslivet, känner sig Reinfeldt så hemma att han talar improviserat, till och med på engelska. Då svingar han sig med påståenden om Sverige som att ”we used to have people in the industry, but they are basically gone”; vi brukade ha folk i industrin men de är praktiskt taget borta.

Vår på engelska så duktige, duktige statsminister kunde ha haft kompetent hjälp som hade tolkat "industri" till "manufacturing industry", för det var vad han menade. "Industri" på svenska är en inrättning där man tar in råvaror, halvfabrikat och andra produkter i ena änden - och ut ramlar produkter med en högre förädlingsgrad i den andra.

Engelskans "industry" är ju, som de flesta läsarna av den här bloggen kanske vet, ett begrepp som närmast motsvaras av svenskans "bransch", eller "näring". The fishing industry - fiskerinäringen. The taxi industry -- taxinäringen. Många av oss är eller har varit verksamma i "the IT industry" - IT-branschen.

-cj

P.S En följdsats till ovanstående är då förstås att uttrycket "tillverkande industri" som dagligen kan ses på de vanligaste ekonomisidorna, är en tautologi. Magnitud? Kanske 3-4 på Svenne Banan-skalan?

I en artikel i Västerbottens-Kuriren igår tar Anders Wynne upp användningen av engelska i skyltfönstren. Han skriver:

"Kapp-Ahl har new arrivals i butikerna i Umeå. Reklamen i skyltfönstren är allt oftare på engelska."

I anslutning till hans artikel har också Västerbottens-Kuriren anordnat en nätomröstning (mitt på sidan). Dessa frågor har ställts med följande resultat i skrivande stund:

• Dåligt - vi borde använda svenska i Sverige (74 %  - 1278 röster)
• Det spelar ingen roll (19 % - 317 röster)
• Bra - det känns mer internationellt (7 % - 126 röster)

Sammanlagt har 1721 personer röstat.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)