Hej!

Förvisso är det ett otyg att engelska används i tid och otid här i landet men det är lika viktigt att värna om svenskan genom att påtala när journalister skriver helt tokiga saker som "Polisen eftersöker tips efter överfallen i Falun – och varnar ensamma kvinnor att vara vaksamma"

Hälsningar

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har under denna vecka upplevt en positiv förändring i min språkliga vardag och som jag vill delge er följare av denna utmärkta och mycket viktiga nätdagbok:

På Folktandvårdens mottagning där jag bor har hälsningsmeddelandet då man når växeln under flera år varit: "Hej och välkommen till Folktandvården i....", för att omedelbart därefter följas av: "For information in English, press five!", ungefär som att engelska i princip har jämbördig status med svenska i samhället.

Detta har jag hela tiden ansett vara felaktigt, dels (och framförallt) eftersom engelska inte har någon som helst officiell ställning i Sverige men även eftersom vårdcentralen vägg i vägg överhuvudtaget inte tillhandahåller något engelskspråkigt alternativ i sin växelmeny.

Till min glädje är meddelandet nu ändrat och alternativet för att kunna välja engelska kommer betydligt senare i menyn. Antingen har man på Folktandvården reflekterat över det absurda med det "tvåspråkiga alternativet" som man tidigare erbjöd. Eller så har man helt krasst upptäckt att det inte var någon större efterfrågan på det engelskspråkiga menyalternativet. Förhoppningsvis har ändringen kommit till stånd på grund av först nämnda anledning.

Detta är en symbolhandling i helt rätt riktning, då den klart och tydligt visar att svenska är det språk man förväntas kunna eller lära sig då man bor i Sverige.

Det kan väl kanske vare sin ordning att man kan välja engelska (personligen anser jag att det är fel då språket inte är officiellt) men att meddelandet om detta kommer en bit in i menyn visar klart och tydligt på skillnaden i status språken emellan. Dessutom: Genom att alternativet att välja engelska kommer senare i menyn så får eller "tvingas" den ännu icke svensktalande att höra betydligt mer svenska varje gång hen ringer och får på så sätt ett naturligt övningstillfälle i svenska.

Symbolhandlingar och symbolpolitik ska inte underskattas och kan vara nog så viktiga och effektiva.

Bravo Folktandvården och heja på, Språkförsvaret! Ni fyller en mycket viktig funktion i kampen för svenska som fortsatt samhällsbärande språk. Fortsätt att nöta på! Droppen urholkar stenen...

Stolt medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Språkförsvaret)

Hej 

Jag vill nominera blöjtillverkaren Libero som ägs av det svenska företaget SCA till Årets anglofån. På blöjpaketen, som saluförs till svenska konsumenter, finns inte ett enda ord på svenska. Inte ett enda. Den engelska texten är dessutom ganska avancerad för den som inte är duktig på engelska. Att de anger vikt i kilo och inte i pound är förvånande.

Jag anser att paketen är en förolämpning mot svenska föräldrar som tids nog ska lära sina barn det svenska språket men det duger inte! Svenska är inte fint nog. Är det meningen att vi ska säga till barnen att det är dags att byta daiper? 

Jag blir så upprörd!

Med vänlig hälsning,

Charlotte Unander-Scharin

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

HUI = Handelns utredningsinstitut, vars officiella namn sedan år 2010 är "HUI Research AB" och som därmed sorterar under avdelningen "Fånig och fullkomligt onödig svengelska i dess värsta form".

Icke desto mindre: Ett nytt ord i svenskan alltså!  Dessutom givetvis mycket bra att det inte blev "Mobilboxen", "Cell (Phone) Box" eller någon liknande språklig bastard.

Exemplaret på bilden är till och med märkt "Mobiler" och ingenting annat.

Bra där, säger jag!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nominera kandidater till ”Årets anglofån” och till ”Språkförsvarets pris” 2020

Sedan 2014 har Språkförsvaret varje år delat ut två priser.

Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.

Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.

Från och med 2014 och fram till 2019 har följande utnämnts till Årets anglofån: Stockholms stad, Tele2, SVT, PostNord och Internationella engelska skolan. Följande har under samma tid förärats Språkförsvarets pris, ett hederspris: Pehr G Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid och Terminologicentrum (TNC).

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 10 december. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.

Språkförsvarets styrelse vet att dessa priser väcker en viss uppmärksamhet. Vi har också brukat skicka ”Tummen upp”- och ”Tummen ner”-diplom per post till berörda. Många av de förstnämnda mottagarna brukar bli glada över diplomet och till och med tacka oss officiellt (och återgäldar således publiciteten).

Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet.

Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i University World News skriver Jean d´Amour Mbonyinshuti inledningsvis:

”Ett av Kinas äldsta universitet, Beijings universitet för utländska studier, tillkännagav förra månaden att en kurs i kinyarwanda skulle introduceras – ett av Rwandas fyra officiella språk som talas av nästan hela den infödda befolkningen och 12 miljoner människor i Rwanda, östra Demokratiska republiken Kongo och angränsande delar av södra Uganda.”

Kina bedriver en kulturell och språklig offensiv i Afrika. Inget annat land tar för närvarande emot så många afrikanska studenter som just Kina. Givetvis undervisas i kinesiska vid Rwandas universitet. Kina har ingen kolonial barlast i Afrika och Konfucius-institutet möts inte alls av samma misstänksamhet i Afrika som i Europa och USA.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur ska svenskan kunna vara huvudspråk i Sverige när skolor med språkbyte som affärsidé tillåts att expandera kraftigt och bedriva verksamhet allt längre ner i åldrarna?

Deras lögner om tvåspråkighet är just - lögner! Visst! Svenskan används men är underordnad engelskan. I själva verket inlemmas barnen i den anglosaxiska världen. Detta både språkligt och kulturellt och för mina och era skattepengar. Rent vansinne är vad det är. Inget annat land, jag skriver INGET (!), har tagit efter vårt självkoloniserande skolsystem - Det säger allt! Är det bara svenska politiker som är så korkade att de inte begriper vartåt det barkar om skollagen inte ändras? Det verkar till och med finnas ett önskemål bland vissa folkvalda att ersätta svenskan med engelska.

Sverige är ett fritt land - inte koloni. Det engelska språket har heller ingen som helst längre historisk koppling till Sverige och framförallt - Det är inget officiellt språk här!

Sluta upp med att behandla engelskan som om det vore det - genast! Undervisning i engelska och andra språk: Ja! Undervisning på engelska eller andra språk: Nej! Undervisningsspråket i grund- och gymnasieskola, språkämnen undantagna, ska uteslutande vara svenska samt i största möjliga mån även vid högre studier.

Endast så behåller vi svenskan som samhällsbärande språk!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)