Hur ska svenskan kunna vara huvudspråk i Sverige när skolor med språkbyte som affärsidé tillåts att expandera kraftigt och bedriva verksamhet allt längre ner i åldrarna?

Deras lögner om tvåspråkighet är just - lögner! Visst! Svenskan används men är underordnad engelskan. I själva verket inlemmas barnen i den anglosaxiska världen. Detta både språkligt och kulturellt och för mina och era skattepengar. Rent vansinne är vad det är. Inget annat land, jag skriver INGET (!), har tagit efter vårt självkoloniserande skolsystem - Det säger allt! Är det bara svenska politiker som är så korkade att de inte begriper vartåt det barkar om skollagen inte ändras? Det verkar till och med finnas ett önskemål bland vissa folkvalda att ersätta svenskan med engelska.

Sverige är ett fritt land - inte koloni. Det engelska språket har heller ingen som helst längre historisk koppling till Sverige och framförallt - Det är inget officiellt språk här!

Sluta upp med att behandla engelskan som om det vore det - genast! Undervisning i engelska och andra språk: Ja! Undervisning på engelska eller andra språk: Nej! Undervisningsspråket i grund- och gymnasieskola, språkämnen undantagna, ska uteslutande vara svenska samt i största möjliga mån även vid högre studier.

Endast så behåller vi svenskan som samhällsbärande språk!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Du som motsätter dig nuvarande utveckling, där svenskan tenderar att trängas undan och där engelskan tillåts att breda ut sig på ett rent kolonialt sätt. Dessa rader borde vara högintressanta för dig.

Likt i forna kolonier tillåter våra politiker för närvarande att engelskan tar över en allt större del av utbildningsväsendet och detta för våra gemensamma skattemedel (skolpengen).

Språklagen kom i juli 2009 och är nu alltså mer än 10 (!) år gammal. I denna lag stipuleras att svenska är det officiella huvudspråket i landet.

Hur ska svenskan kunna förbli det samhällsbärande och gemensamma språket i landet på sikt med nuvarande och ovan nämnda politik? Svar: Det går inte!

Vi tvingas i dagsläget alltså att självfinansiera vårt eget språks degradering. Det blir inte mycket dummare! Pengar som kunde användas till att stärka en gemensam välfärd och med en återförstatligad och likvärdig skola, går nu istället till giriga skolentreprenörer och till att göda utländskt riskkapital.

Engelskan tillåts i dagsläget att äta sig in på många områden men där utbildningsområdet är ett av de allvarligare och som har störst negativ inverkan på svenskan som vårt samhällsbärande språk. Till dig som liksom vi språkförsvarare vill sätta P för denna utveckling säger jag:

Fråga dig inte vad Språkförsvaret kan göra för dig, utan fråga dig vad du kan göra för Språkförsvaret! Välkommen som medlem - se instruktioner här!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ständigt aktuell, ej minst nu under diskussioner angående engelskans gradvisa ersättning av svenskt modersmål, är Werner Aspenströms lärodikt, ”Språket”, ur vilken följande är ett utdrag.

Av vem är du påverkad?
Vem gav dig de första orden?
Medljud uppstår
när kälken glider fram
över torr snö.
Självljuden Aaa! Och Ooo!
bildas av sig själva
i barnets mun.
Av vinddraget slipas ett i.
Kvällsmörkret suckar ett u.
Genom småskolans läsebok
rinner en å.
”Far ror i ån.”
”I ån finns en ål.”
”Mor har en nål.”
Av allt detta är du påverkad.

Den som vill läsa dikten ”Språket” i sin helhet kan göra det i samlingen ”Ordbok” 1976.

Hjärtliga hälsningar
Jörgen Wik

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Adlibris presentation)

Hur låter skånska? Varför låter göteborgare goa och glada? Varför finns det över huvud taget dialekter? Och varför säger man i vissa delar av Sverige ett apelsin, när det borde heta en apelsin. Fredrik Lindströms 100 svenska dialekter är boken som tar dig med på en fängslande dialektresa, genom hela Sverige, från sydligaste Skåne via nordligaste Norrland till den svenska som pratas i Finland i dag. Med boken kommer en ljudmodul som gör det möjligt att höra på hur en dialekt låter samtidigt som man läser om den. De hundra ljudproven ger läsaren en fascinerande upplevelse om hur olika det kan låta runtom i dagens Sverige. Boken är den första i sitt slag. Aldrig har det tidigare funnits en dialektbok som kan man både läsa och lyssna på!

Fredrik Lindström har också intervjuats om boken i TV4.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej, intressant med inblick i andra länder. En av mina vänner från EU-landet Slovenien var just i Sverige på besök. Vi talade om det engelska inflytandet i det svenska offentliga rummet och han berättade följande: I Slovenien slår man vakt om det egna språket. Man får inte döpa sitt företag eller sin affärsskylt till något på annat språk än slovenska. Om man vill hävda ett namn (som han en gång gjorde på sin firma, i det fallet ett grekiskt namn) måste man mycket noggrant och med handlingar styrka och förklara vitsen med att ha just detta namn. En mycket vidlyftig process. I hans fall fick han sända in skrifter och historia från antiken för att visa att namnet han valt var sakligt och mer välfunnet än ett slovenskt för just den verksamheten.  I stort sett omöjligt. Att som här smälla upp vilka engelska idiotier som helst, t o m när det skulle vara fyndigare på svenska, vore otänkbart.

Tove

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Hittade en affisch på en busshållplats här i Limhamn. Den är på engelska. Kan det vara för att ingen skall förstå den eller är det för att man talar svenska i Limhamn?

Bortkastade pengar och otrolig nonchalans.Tror annonsören att det är "fint" att ha en dyr affisch på engelska i Skåne månne!? Horribelt!

Stig Engzell

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Såväl namnet som informationen på förpackningen är ju delvis på svenska - och finska.

"Skärpning!"

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret anordnade igår ett offentligt möte i Umeå. I samband med mötet intervjuades två företrädare för Språkförsvaret i P4 Västerbotten. Enligt P4 Västerbottens introduktion :

”Språkförsvaret gästar P4 Västerbotten och berättar varför engelska uttryck kan bli ett problem. Låneord måste anpassas till svenska språket enligt Ola Nilsson och Arne Rubensson från Språkförsvaret.”

Lyssna på inslaget här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)