En offentlig prisceremoni kommer att genomföras i Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 14.00 lördag den 30 mars. Pristagarna har utsetts genom en intern medlemsomröstning.

Motivering för Språkförsvarets pris:

Tekniska nomenklaturcentralen TNC, sedermera Terminologicentrum TNC (1941–2018), arbetade under drygt 77 år med svenskt fackspråk, främst genom att bearbeta och förbättra olika fackområdens terminologier. Syftet har varit att uppnå en effektiv fackspråklig kommunikation. Under åren framställdes inte bara ett hundratal ordlistor inom olika områden – ett stort antal mindre utredningar gjordes också vilka ledde fram till viktiga distinktioner mellan närliggande begrepp, t.ex mellan material och materiel. Bland de många termer som TNC varit med om att rekommendera finns ord som vi i dag tar för givna, t.ex plast, dator och infartsparkering. Svenska språket kunde hävda sig inom EU sedan 120 000 svenska termer genom TNCs arbete tillförts EUs databaser. TNC byggde också Rikstermbanken, en databas fylld med tusentals rara och underbara ord på svenska och andra språk; den finns allmänt tillgänglig på Internet sedan 2009. Sist men inte minst har TNC spelat en viktig roll för undervisningen i terminologilära för olika grupper vid universitet, högskolor, EU m.m och har därmed skapat fackspråkliga apostlar i översättare, tolkar, språkvetare och språkkonsulter som nu får föra TNCs arv vidare.

II.

Internationella engelska skolan utnämns härmed till Årets anglofån 2019

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret utnämnt Internationella engelska skolan (IES) till Årets Anglofån

Motiveringen är att skolan berövar många barn och ungdomar i skolåldern deras modersmål, och i stället använder sig av engelska som undervisningsspråk i Sverige, i närmast kolonial stil. Om detta får fortsätta att svenskan kommer att förpassas till köksbordet och informella sammanhang, medan engelskan blir språket för viktiga diskussioner och beslut. Bakgrunden är att IES har som mål att etablera sig i varje större stad i Sverige för att locka familjer med studieambitioner, där det språk som odlas blir engelskan. Huvudspråket svenskan tar IES lätt på. IES bidrar på så vis starkt till språksegregerade skolor i Sverige och att vi som aldrig tidigare kan börja dela in grundskolor i vinnar- och förlorarskolor.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Den skyldige" är alltså översatt till... "Den skyldige". Så enkelt och klargörande. Inga konstiga omvägar över engelska.

Också Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Prisceremonin är offentlig och sker i Brantingrummet, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm kl. 14.00

(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En av mina arbetskamrater kom en regnig dag med paraply till jobbet. Det var svart med små, vita prickar och hade ett långt, svängt skaft som verkade rejält. Jag tyckte att paraplyet, som påminde om stjärnhimlen, var ursnyggt. Jag frågade henne var hon hade köpt det och fick NK till svar. Tydligen ingick det i NK:s klassiska sortiment. Jag behövde ett paraply, eftersom mitt ynkliga hade blåst sönder, så jag bestämde mig för att köpa ett likadant som min kollegas när jag hade lite tid över. 

Söndagen den 24 mars 2019 styrde jag kosan till NK, dvs. AB Nordiska Kompaniet, på Hamngatan 18-20 i Stockholm med målet att bli lycklig ägare av ett svart, vitprickigt paraply. NK är inte ett varuhus som jag brukar besöka, så jag frågade en välklädd och välfriserad anställd var paraplyer fanns i detta gigantiska varuhus. När jag hade ställt frågan fastnade min blick på hans eleganta namnbricka. Där stod hans förnamn och avdelningen han jobbade på. Det konstiga var att avdelningen stod på engelska. Då jag undrade över detta fick jag av den stolte anställde veta att NK helt och hållet har övergått till engelska, så alla avdelningar har numera enbart engelska namn.

”Varför har alla avdelningar på NK enbart engelska namn?” frågade jag förfärat. ”Avdelningarna borde förstås stå på svenska med stora bokstäver och möjligtvis ha en översättning till engelska med mindre bokstäver därefter. Känner inte NK till att svenska är huvudspråk i Sverige, vilket även står i språklagen?”

Den välklädde och välfriserade svarade att varuhuset årligen har hundratusentals turister som inte förstår svenska och att alla i Sverige kan engelska. Det skulle inte se snyggt ut med text på både svenska och engelska. 

Mitt svar var att alla svenskar och invandrare i Sverige inte kan engelska. Om huvudspråket i Sverige är svenska ska naturligtvis skyltarna i första hand vara på svenska. Hur exotiskt är det för övrigt för turister att besöka ett land där allting står på engelska, precis som i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland? Tyckte han att Sverige ska bli som USA? 

Svaret jag fick förskräckte mig. Den välklädde och välfriserade svarade att han ansåg att det skulle vara bra om Sverige blev som USA och om alla i Sverige talade engelska i stället för svenska. Han hävdade att det är många i Sverige som tycker som han och lade till: ”Det är utveckling”.

Jag berättade för honom att jag är medlem i Språkförsvaret och att jag efter vad jag fått höra tänkte skriva om NK:s språkbyte. Den välklädde och välfriserade sade då tvärt att han hade talat tillräckligt länge med mig nu. Han slet av sig sin namnskylt och beordrade mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han kalla på vakter. 

Jag, som hela tiden hade samtalat med honom i vänlig ton, blev mycket förvånad över hans plötsliga otrevliga och hotfulla bemötande. Så otrevligt har jag aldrig tidigare blivit bemött. Språkbytet var tydligen en känslig fråga. Jag upplyste honom om att jag var på NK för att köpa ett paraply och avlägsnade mig snabbt innan han hann hämta vakter.

NK hade inte det paraply som jag sökte, och de paraplyer som fanns tilltalade mig inte. Jag frågade paraplybiträdena efter kundtjänst. Någon kundtjänst existerade inte, fick jag veta, det hette numera ”Service Center”. 

Jag tog en förgylld hiss med speglar upp till ”Service Center” för att höra mig för om där fanns foldrar om NK. Det hade funnits foldrar om NK tidigare men inte längre. I stället för en broschyr tog jag ett foto på en skylt bredvid hissen. Där kunde man se NK:s alla avdelningar. Dessa stod faktiskt ännu på svenska men på andra plats och med små, svaga, kursiva gemener. Först stod de på engelska med stora, feta, svarta versaler. Jag åkte ner till markplanet, gick förbi en vakt som misstänksamt stirrade på mig och lämnade med en suck av lättnad NK. 

När kommer Nordiska Kompaniet att byta initialförkortningen NK till AC för American Company? När kommer NK:s ägare Hufvudstaden AB att byta ägarnamn till Capital Ltd? När kommer de anställda på NK att enbart tala engelska? Aldrig mer kommer jag att sätta min fot på NK, det kommersiella lyxvaruhuset som har övergett svenskan till förmån för engelskan. 

Christina

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi tackar för "högkänslig person"...

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ann-Louise Forsström skriver på Språkförsvarets vänner:

”Ibland händer något språkligt som överraskar. Till exempel när ’En kvinna bland män’ dyker upp bland filmtitlarna på biografen. Varför överraskad, undrar du kanske. Jo, det är en amerikansk film jag talar om – som har fått en svensk titel! Det hör inte till vanligheterna numera, men det är glädjande.

Just den här titeln är dessutom är ett utmärkt exempel på anpassning till läsaren: Dramat är inspirerat av den sanna historien om Ruth Bader Ginsburg som tydligen är en feministisk ikon i USA; förra året firade hon tjugofemårsjubileum som domare i Högsta domstolen. Den engelska filmtiteln är 'On the Basis of Sex'. Håll med om att ’En kvinna bland män’ ger oss svenskspråkiga en bättre fingervisning om filmens tema. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Norska Språkrådet kommenterar förslaget på sin webbplats :

”– Hvis dette blir vedtatt, er det historisk, sier direktør i Språkrådet, Åse Wetås. – Forslaget til ny forvaltningslov inneholder språklige krav. For det første sier lovforslaget at forvaltningsspråket er norsk. For det andre pålegges forvaltningsorganene å bruke et språk som er klart, presist og tilpasset mottakeren. Dessuten har lovutvalget lagt vekt på klart og forståelig språk i selve lovteksten. Det er rett og rimelig at sentrale lover som angår mange, blir skrevet slik at de er lette å forstå.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brevet har skickats till nyhetsbrev@skansen.se)

Hej!

I ert senaste nyhetsbrev skriver ni om Baltic Sea Science Center. Varför har ni ett engelskt namn på ett kunskapscenter som behandlar Östersjön? Mig veterligt har varken Sverige eller något av de andra länderna runt Östersjön engelska som officiellt språk. Jag uppfattar er satsning som mindre seriös i och med att ni använder ett engelskt namn.

Artur Hazelius vänder sig i sin grav.

Hälsningar

Anders Bodén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)