Världspoesidagen uppmärksammas den 21 mars varje år, syftet med dagen är att uppmuntra till att läsa och skriva poesi. Poesi finns överallt, både vid glada och festliga tillfällen som midsommar och jul men även på sorgliga dödsannonser och är en stor del av våra liv, det gör att poesin behöver uppmärksammas.

Världspoesidagen 2019 infaller den 21 mars.

Världspoesidagen är instiftad av UNESCO.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel nyligen i Svenska Dagbladet intervjuar Anders Q Björkman Bengt Jangfeldt, litteraturforskare och översättare, som har ett speciellt förhållande till ryskan:

”Det är Bengt Jangfeldts stora språkintresse, och framför allt då för ryska, som har format hans liv. Hans hjärta bankar för rysk kultur i allmänhet och för rysk litteratur i synnerhet.

– Ryskan har tillfört en ny dimension till mitt liv. Jag tycker att den ryska poesin såväl eufoniskt som känslomässigt och semantiskt når höjder och djup som ingen annan poesi gör. Jag är oerhört tacksam över hur ryskan har berikat mitt liv. Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Q Björkman har skrivit en mycket läsvärd artikel i dagens Svenska Dagbladet. Det är naturligtvis inte så att alla kapitulerar inför engelskans expansion. Han skriver:

”Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindre språkområden, som det svenska, är man inte lika stridslysten (med undantag för organisationer som Språkförsvaret). Även om förvirringen kring brexit skulle sluta i ett brittiskt utträde ur EU den 29 mars lär inte engelskans tillväxt avta här. Snarare tvärtom, tror man på affärstidningen Financial Times, och framhåller att engelskan blir allt viktigare i en tongivande del av samhället: högskolevärlden. Många universitet i Skandinavien och Nederländerna erbjuder utbildningar på engelska, vilket lockar till sig utländska förmågor. Om brexit blir av förväntas den leda till strömhopp från brittiska lärosäten – kanske går flykten hitåt?”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Fredag 26 april är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen. Temat för i år är "språkliga rättigheter". Anmäl dig nu! 

Språkrådsdagen är till för dig inom myndighet, kommun, universitet, skola, bibliotek och medier – såväl som för dig som är språkintresserad. I år firar språklagen tio år, det lyfter vi fram med temat ”språkliga rättigheter”. Vi uppmärksammar särskilt de nationella minoritetsspråken, men också allas rätt till svenska och andra språk.

Ur programmet:
Olle Josephson: Om språkliga rättigheter.
Maria Bylin: Om olika språks synlighet i det offentliga rummet.
Lina Stoltz: Om generationen som inte lärde sig meänkieli.
Astrid Skoglund: Om hur domar framställer kvinnor och män.
Maria Rydell: Om sfi och nationell och global påverkan.
Åsa Henningsson: Om språkliga rättigheter för döva.

Kulturminister Amanda Lind delar ut Minoritetsspråkspriset och Klarspråkskristallen. Klarspråkskristallens vinnare berättar om hur deras klarspråksarbete bedrivs.

Dessutom delas Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning ut.

Konferensen äger rum på Scandic Klara, Stockholm. Anmäl dig senast  15 april.

Anmälan

Här anmäler du dig till Språkrådsdagen 2019

Läs mer

Här kan du läsa mer om Språkrådsdagen 2019

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets webbplats länkade den 11/3 2019 till en essä av George Orwell, mest känd kanske för framtidsromanen ”1984”, från 1946. Essän innehåller många godbitar, eftersom den riktar sig mot bludderspråk, ett språk som syftar till att dölja att författaren egentligen inte har så mycket att säga, egentligen menar något annat eller bara vill anlägga några rökridåer. Citatet nedan, en fotnot i essän, kan tjäna som smakprov på att pråla med språket:

”An interesting illustration of this is the way in which the English flower names which were in use till very recently are being ousted by Greek ones, snapdragon becoming antirrhinum, forget-me-not becoming myosotis, etc. It is hard to see any practical reason for this change of fashion: it is probably due to an instinctive turning-away from the more homely word and a vague feeling that the Greek word is scientific.”

"En intressant illustration av detta är det sätt på vilket de engelska blomnamnen som användes tills helt nyligen trängs undan av motsvarande grekiska, lejongap  blir antirrhinum, förgätmigej  blir myosotis etc. Det är svårt att se några praktiska skäl till denna modeförändring; den beror förmodligen på ett instinktivt avståndstagande från det mer anspråkslösa ordet och en vag känsla att det grekiska ordet är vetenskapligt. "

I Sverige prålar man nuförtiden inte med grekiska utan med engelska ord. Motivet är knappast att de engelska orden skulle uppfattas som mer vetenskapliga än de svenska, även om det förekommer också (se diskussionen om "accountability" i denna nätdagbok). Det är snarare att vederbörande vill pråla med att de befinner sig i modernitetens framkant eller är speciellt internationella  (trots att de som är verkligt internationella i så fall anstränger sig för att lära sig fler främmande språk än engelska).

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En något förbisedd faktor i den galopperande anglifieringen av svenskan är intåget av den mönsterbildande engelska obestämda artikeln. Lite märkligt kan man tycka, eftersom bruket av obefogad (ur svensk synpunkt) obestämd artikel i engelskan gicks igenom tidigt i engelskundervisningen i skolan.

Betrakta följande tänkta konversation:

John Doe: – What's Zeke's profession?

Joe Sixpack: – He's a carpenter.

På traditionell standardiserad rikssvenska:

– Vad har Zeke för yrke?

– Han är snickare.

På nysvengelska blir svaret i stället:

– Han är en snickare.

En slumpmässigt vald ("random") artikel i någon av våra vanligaste dagstidningar innehåller med hög sannolikhet ytterligare exempel. Läs, och ha burken med blodtryckstabletter inom räckhåll!

-cj

(inledningsförande på offentligt möte i Malmö den 12 mars)

Språkförsvarets minimiplattform är enkel. Vi försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad. Vi förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Språkförsvaret är partipolitiskt obundet och tar inte ställning i partipolitiska frågor. Det må gälla regeringsfrågan, utrikespolitik, försvarspolitik, skattepolitik eller invandrarpolitik. Vi bedömer alla riksdagspartier utifrån vår egen minimiplattform. Språket står över klasserna och därmed även partierna. Språkförsvaret samarbetar med de politiska partierna helt och hållet utifrån våra egna premisser. När diskussionen om en svensk språklag startade 2005, stödde vi de borgerliga partierna, som tog upp vår idé. När den borgerliga regeringen lade fram en språkproposition 2009, stödde vi Socialdemokraternas och Vänsterpartiets ändringsförslag.

När det gäller mångspråkighet innefattar detta att vi anser att alla svenska medborgare bör lära sig två främmande språk, respekt för minoritetsspråken i Sverige och rätten till hemspråksundervisning. Den mellannordiska språkförståelsen innebär att språkområdet utvidgas med ytterligare runt 11 miljoner människor.

Språkförsvaret ägnar sig i första hand åt statusvård, d.v.s svenskans ställning i samhället. Men eftersom engelskan är det språk, som påverkar svenskan mest, bekämpar vi också onödig svengelska och onödiga anglicismer, ett symptom just på engelskans framträngande.

När Språkförsvaret bildades 2005, ställde vi det som vår huvuduppgift att verka för en språklag, som slog fast svenskans ställning som huvudspråk och det gemensamma kittet. En sådan lag antogs också av en enhällig riksdag 2009.

Språklagen var ett framsteg. Exempelvis lyckades det att med hjälp av språklagen att ersätta regeringskansliets engelskspråkiga e-postadresser med svenskspråkiga och att garantera att forskare hade rätt att skriva forskningsansökningar på svenska liksom att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska inom högskolan. Men språklagen är också behäftad med brister. Dess räckvidd är begränsad och den innehåller inga sanktioner och det är ingen kombinerad rättighets- och skyldighetslag. Språklagen omfattar endast det allmännas kärnområde, som definieras som ”sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär”.

Språkförsvaret har vid upprepade tillfällen prövat räckvidden via JO-anmälningar. Det är fullt möjligt för ministrar att hålla tal på engelska på svensk mark utan att dessa finns översatta till svenska; fullt möjligt för en myndighet som Luftfartsverket att döpa om alla flygplatser till Airport; fullt möjligt för kommuner att lansera varumärken som ”Stockholm – the Capital of Scandinavia”; fullt möjligt för en nyinstiftad myndighet som Myndigheten för digital förvaltning att i första hand använda en engelsk förkortning DIGG (Digital governance).

Språklagen reglerar inte alls undervisningsspråket inom skolväsendet eller inom högskolan. På grund av friskolereformen är det möjligt att starta engelskspråkiga skolor, exempelvis Internationella Engelska Skolan, där hälften av undervisningstimmarna sker på engelska inom grundskolan och 90 procent på gymnasienivå. Detta är ett skattefinansierat språkbyte. Forskning visar att dessa elever bara blir marginellt bättre i engelska, men sämre på svenska i jämförelse med elever som följer traditionell undervisning.

Språklagen försöker inte alls reglera språkanvändningen i den privata sektorn. Engelskans expansion inom det offentliga rummet är särskilt påtaglig. Reklaminslag och annonser kan vara helt på engelska eller svengelska; intervjuer på engelska i radio och tv översätts summariskt; filmtitlar på engelska översätts ofta inte, ja, t.o.m filmtitlar på icke-engelskspråkiga filmer översätts till engelska – se den danska filmen ”En kongelig affäre”, som översattes till ”A royal affair” i Sverige.

Språkförsvaret är bestämda motståndare till en låt-gå-inställning i språkfrågan. Det sägs att språket hela tiden förändras, vilket i och för sig är sant. Men det betyder ju inte alla förändringar är av godo. Det minsta man kan göra är att inta en medveten hållning till språkliga förändringar och diskutera dessa. Annars överlåter man tolkningsföreträdet till dem som medvetet eller omedvetet släpper in engelskan på alla fronter.

Engelskan är världens just nu viktigaste lingua franca, ett högstatusspråk, som utövar ett mycket intensivare inflytande på svenskan är lågtyskan någonsin gjorde på tidig medeltid. Det lågtyska inflytande har fortfarande efter hundratals år ännu inte påverkat en perifer språkvarietet som älvdalska eller en dialekt som överkalixmål på något avgörande sätt.

Påverkan från engelskan är bara ett knapptryck borta på internet och når hela Sverige på några sekunder.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)