Möte: Hur mår svenska språket?

Öppet möte i Malmö den 12 mars med gästanförande av Kalle Lind

Engelskan (och svengelskan) tränger ut svenskan på alltfler områden i samhället: i reklamen, i friskolor och högre undervisning, i radio och tv, i namn på konstverk och offentliga byggnader. Men vem eller vad är det som driver på utvecklingen? Kan vi inte vara tillräckligt ”internationella” om vi fortsätter att omhulda svenskan som förstaspråk? Är det rationellt att systematiskt byta ut svenskan mot engelska, eller bara aningslöst och dumt?

Program:

• Inledning – Per-Åke Lindblom, Christer Janson (Språkförsvarets styrelse)
• Föredrag med språktema – Kalle Lind (författare, krönikör, radiopratare m.m.)
• Öppen diskussion kring några utvalda frågor

När: Tisdag 12 mars 2019 kl. 18-20
Var: ABF Malmö, Spånehusvägen 47

Alla är välkomna!

Inträde: 50 kr (medtag kontanter till inträde och ev. bokköp!)

Arrangör: Föreningen Språkförsvaret

För mer information om arrangemanget, kontakta Fredrik Vrang - fredrikvrang@gmail.com

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tyvärr kan bara ingressen återges. Artikeln ligger bakom en betalmur på Hufvudstadsbladet:

” Affärsspråket för ett finskt företag som vill göra affärer i Sverige är självklart svenska, inte engelska. Det säger personer med erfarenhet av att bygga upp affärsverksamhet i grannlandet.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag publicerade Oatly – tillverkare av en havredryck – en annons på ett helt mittuppslag i Dagens Nyheter. Annonsen bär rubriken ”Bonde söker bönder”. Oatly har tidigare gjort sig känt för att publicera infantil annonstext på engelska. Den här gången är dock annonsen helt på svenska.

Som belöning länkar vi till Oatlys pressmeddelande .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Förenta Nationernas regionala informationskontor (UNRIC) för Västeuropas webbplats)

30.1.2019 – Det finns nästan 7000 olika språk i världen. Av dem anses över 2600 vara hotade, och många av de hotade språken är ursprungsspråk som talas av världens olika ursprungsfolk.

Faktum är att 96 % av världens alla språk talas av endast 3 % av dess befolkning. År 2019 är det internationella året för ursprungsspråk, stöttat av UNESCO.

Samerna är det enda ursprungsfolket i den Europeiska Unionen. Allt som allt finns det mellan 75 000 till 10 000 samer i Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Det finns 9 olika samiska språk, och det mest talade är nordsamiska med 20 000 – 25 000 talare.

Grönländska är det officiella språket för Grönlands befolkning på 60 000 invånare. Men Grönland är inte en del av EU även om det är en del av Danmark.

Det internationella årets mål är att fokusera global uppmärksamhet på de kritiska riskerna ursprungsspråken möter, samt deras betydelse för hållbar utveckling, medling, rättssamhälle och fredsarbete.

Ett språk är inte bara ett kommunikationsverktyg för utbildning och social integration, utan även en byggsten för människors unika identitet, kulturella historia, traditioner och minnen.

Det finns omkring 370 miljoner människor som hör till ett ursprungsfolk idag, och de står ofta på frontlinjen för skydd av sina naturområden. Deras språk representerar komplexa system av kunskap och kommunikation och bör erkännas som en del av hållbar utveckling och en värdefull resurs.

Ursprungsfolken isoleras alltför ofta både politiskt och socialt i de länder de lever i, ofta på grund av geografisk belägenhet men även på grund av politisk ovilja att erkänna deras separata historia, kultur och tradition.

En människas rätt att använda det språk hen föredrar är en förutsättning för tanke-, åsikts- och yttrandefrihet, samt en dörr till utbildning och information, arbete och inkluderande samhällen – alla en del av värden som stadgats i den Universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna som förra året fyllde 70 år.

Det internationella året för ursprungsspråk utlystes inte bara för att främja de folken som talar dessa språk, utan även för att sprida medvetenhet bland icke-usrprungsfolk om vikten de och deras språk spelar för världens rika kulturella diversitet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta lägenhetshotell blev klart för ca två år sedan. Dessa två år har  parkeringsreglerna endast angivits på engelska. Det har alltså inte funnits någon information på svenska.

Vid språkliga övertramp som dessa brukar jag ingripa men detta har jag låtit passera. Dygnet har trots allt 24 timmar och ibland får man välja sina "strider".

Desto trevligare att se att skyltningen nu är ändrad till svenskspråkig sådan. Hotelledningen har sedan tidigare "lyckats" med svenskspråkig stavning av hotell, det vill säga med två "l".

Förhoppningsvis kom de även själva till insikt om den felaktiga skyltningen vad gäller parkeringsreglerna. Annars har förmodligen och mest troligt någon/några reagerat på felaktigheten och AGERAT.

Jag vill uppmana alla läsare av dessa rader att göra just detta = AGERA!

Vi ska aldrig nöja oss med information på engelska i Sverige. Parallellspråkighet kan accepteras i vissa turismsammanhang.

Stå på er. Annars står någon annan (språkligt) på er!

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är dessvärre inte bara Nationalmuseum som gör reklam på engelska bland Sveriges museer. Här är Tekniska museets reklamskylt med texten ”Explore and experiment with us”.

Hälsningar

Christina

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Persson berättar på lindelof.nu om en tragikomisk begivenhet nyligen i Uppsala.

”Häromkvällen var jag på en tragikomisk begivenhet här i Uppsala, vid Engelska Parken förresten. Det var Uppsala Nya Tidning (UNT) och Uppsala Universitet (UU) som hade sitt första panelsamtal för säsongen i serien ’Åsikt Uppsala’. Denna kväll skulle det handla om ’Varför har unga slutat plugga språk?’, d v s andra språk än engelska. Ett debattinlägg i UNT den 11 februari hade fäst uppmärksamhet på problemet att alltför få unga människor vill lära sig moderna språk som tyska och franska.”

Det tragikomiska var att diskussionen fördes på engelska…

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)