Hej! Jag ser ganska ofta inredningsprogram på teve. I amerikanska program sätts det ofta upp texttavlor av olika slag, alla med text på engelska. Ganska väntat. Även i liknande svenska program sätts det upp tavlor med text, praktiskt taget alltid med text på … engelska. Ganska väntat?

Sweet home

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Pressmeddelande från Ulum Dalska

Närmare hälften av alla ungdomar på högstadiet i Älvdalen väljer älvdalska på schemat

I dag tisdag 11 december kl. 14.20 bjöds alla ungdomarna in till en första introduktion där de får träffa de som ska undervisa, där de får information om projektet Wilum og bellum och hur upplägget på älvdalskaundervisningen ser ut. Det blir också musikaliskt inslag och med sig får alla ungdomar en liten julklapp, en fickparlör på älvdalska som de kan studera under jullovet. Medverkar gör även Peter Egardt som är kommunstyrelsens representant i projektet och skolchef Lars Lisspers.

Startskottet för projektet var den 1 oktober och nu planeras den del av verksamheten som handlar om möjligheten för ungdomar i årskurserna 7-9 att läsa älvdalska på skoltid. Att så många som över 80 elever skulle ta chansen hade man inte vågat tro. Projektledningen och föreningen Ulum Dalskas representant är överväldigade över det stora intresset från ungdomarna.

- Det är helt fantastiskt, säger Ing-Marie Bergman som är huvudprojektledare för  Wilum og bellum. Det visar att älvdalskan har fått en annan status bland unga än den hade för några år sedan. Det har blivit trendigt och coolt att dalska.

Ulla Schütt, Ulum Dalskas representant i projektet, håller med.
- Ja, det är otroligt roligt att de unga är så positiva till älvdalskan. Språket är hotat, men i och med projektet har vi goda chanser att återerövra språket via barnen och ungdomarna.

Ulla och Ing-Marie är dock lite tagna på sängen och har haft bråda dagar med att få ihop folk som kan hjälpa till med undervisningen. Förutom att alla i projektet deltar i undervisningen efterlyser de frivilliga som kan hjälpa till att dalska med våra ungdomar.

Stefan Jacobsson som är utbildningsansvarig i projektet jobbar febrilt med att sammanställa utbildningsmaterial som ska passa tre olika nivåer; nybörjare, de som kan lite grand och de som talar och förstår älvdalska. Efter jullovet kör man i gång med älvdalska på schemat.

Irum faingner eð ir so mikkler so wil dalska.

Älvdalen den 10 december 2018

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av Språknytt, det norska Språkrådets tidskrift,  intervjuas kulturminister Trene Skei Grande om norsk språkpolitik.  Stortinget har tidigare fattat ett principbeslut om en norsk språklag, ett arbete, som tydligen nu har inletts på allvar:

”Kan hende blir det annleis når den nye språklova kjem?

– Ja, det får vi håpe. Norsk språk treng ei lovforankring. Derfor er vi i gang med å lage ei språklov og ei språkmelding knytt til den nye lova. Eg er mellom anna opptatt av at vi må sikre det norske teiknspråket, dei nasjonale minoritetsspråka og dei samiske språka betre.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna fråga tas upp i en artikel av Charlotta af Hällström-Reijonen på Svenska Institutets webbplats:

"Man känner bäst igen en finlandssvensk på uttalet. Det mest framträdande uttalsdraget för finlandssvenskan är att man inte har grav accent. I sverigesvenskan finns både akut ordaccent (också kallad accent 1) och grav ordaccent (accent 2). En svensk från Sverige uttalar ordet anden olika beroende på om det är bestämd form av ande (på engelska spirit) eller and (på engelska duck). Men en finlandssvensk uttalar dessa två ord i stort sett lika. Detta är ett genomgående drag i finlandssvenskan.

I modern svenska finns det vidare en uttalsregel som kallas kvantitetsregeln som innebär att varje betonad stavelse har ett långt ljud, antingen vokalen eller konsonanten. Vokalen är lång om den efterföljande konsonanten är kort, och vokalen är kort om konsonanten är lång. Men den regeln gäller inte i finlandssvenskan. Vissa ord uttalas nämligen kortstavigt, alltså med kort vokal följd av kort konsonant. Exempel på detta är orden senap och kamera. Även många ortnamn uttalas kortstavigt till exempel Hanaholmen och Tavastehus.

De flesta finlandssvenskar har svårt att uppfatta skillnaden mellan grav och akut accent. Men det jämnar ut sig, eftersom sverigesvenskar i stället har svårigheter att uppfatta och härma kortstavighet.

Andra typiska uttalsdrag i finlandssvenskan är till exempel uttalet av vokalerna a och u samt sje-ljudet."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det norska Språkrådet har genomfört en intressant opinionsundersökning om inställningen till det norska språket, men också till den mellannordiska språkförståelsen.

«Det er viktig at norsk språk står sterkt»

Det mener i hvert fall de aller fleste av oss. Språkrådet har kartlagt hva vi synes om norsk og nordiske språk.

AV ERLEND LØNNUM

På oppdrag fra Språkrådet har Opinion undersøkt nordmenns holdninger til norsk språk og språkmangfold. Her er noen av påstandene respondentene skulle si seg enige eller uenige i («verken eller»- og «vet ikke»-svarene er utelatt):

Jeg er interessert i norsk språk.

72 % ENIG
7 % UENIG 

Det er viktig at norsk språk står sterkt.

87 % ENIG
2 % UENIG 

Jeg synes engelsk blir brukt i for mange situasjoner der norsk ville fungert like godt.

64 % ENIG
14 % UENIG 

Stedsnavn er kulturminner som det er viktig å bevare.

86 % ENIG
3 % UENIG

En tilsvarende undersøkelse fra 2016 ga omtrent de samme resultatene.

Hovedinntrykket er at interessen for språk er stor i det norske folket. Den er faktisk så stor at 62 % av de spurte mener at de behersker norsk bedre enn gjennomsnittet.

Populære ordbøker

Undersøkelsen viser også at én av tre respondenter har brukt Bokmålsordboka og Nynorskordboka på nett. Tre av fire mener det er viktig med slike gratis nettordbøker, og fire av fem svarer at de er fornøyde med dem.

Nordisk språkforståelse

I årets undersøkelse kunne respondentene også si noe om sitt forhold til svensk og dansk:

Det er lett å forstå svensk muntlig.

83 % ENIG
4 % UENIG

Det er lett å forstå dansk muntlig.

35 % ENIG
33 % UENIG

Jeg bytter ofte til engelsk når jeg snakker med dansker.

19 % ENIG
60 % UENIG

Jeg prøver ofte å forsvenske ord eller snakke «svorsk» når jeg snakker med svensker.

18 % ENIG
61 % UENIG

Jeg prøver ofte å fordanske ord eller snakke en blanding av norsk og dansk når jeg snakker med dansker.

11 % ENIG
69 % UENIG

Jeg bytter ofte til engelsk når jeg snakker med svensker.

5 % ENIG
85 % UENIG

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sproud skriver på sin webbplats:

”We are a group of entrepreneurs based in Malmö in the south of Sweden, a progressive city where many food, health and lifestyle trends gets (!) started.”

Det heter “get”, väl? Sproud borde kanske anlita en korrekturläsare. Engelskan verkar inte vara helt perfekt.

Inte bara felfinnare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)