Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!".  Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.

Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.

Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.

Du kan naturligtvis också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.

Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna debattartikel publicerades på DN Åsikt den 6 mars 2018)

Om nyanlända ska utbildas i engelska i stället för svenska skulle segregationen byggas in från dag ett. Historiskt sett har i princip alla invandrargrupper i Sverige smält samman med majoritetsbefolkningen tack vare att svenska språket fungerat som inkörsport.

Det är sällan man läser två så illa underbyggda och okunniga inlägg som Åke Etsmars och Tomas Ehrings på DN Åsikt. Etsmar påstår att språkundervisningen vid integrationen är överbelastad både vad gäller ekonomi och lärare. Men samma resurser kommer naturligtvis att krävas om undervisningen sker på engelska. Både han och Ehring tycks mena att en stor andel invandrare bara kommer att stanna temporärt i Sverige och därför inte behöver lära sig svenska.

Hur stor denna andel är, förmår de inte ange. Möjligen avses de flyktingar, som kommer att få avslag på sina ansökningar om permanent uppehållstillstånd. Vilka flyktingar som kommer att få avslag på sina ansökningar är dock inte avgjort på förhand.

Etsmar och Ehring tycks inte inse att det är ett mycket stort handikapp för en invandrare att inte kunna svenska, om vederbörande vill rota sig i Sverige. Alla invandrare som har lyckats etablera sig i Sverige har behärskat svenska.

Etsmar påstår till och med att engelska är lättare att lära sig än svenska. Detta påstående saknar all vetenskaplig grund. Förmågan att lära sig ett annat språk utöver modersmålet beror på hur nära släkt språken är, individens redan befintliga kunskaper i andra språk, utbildningsnivå och språköra.

Det finns inget naturligt språk som är lättare att lära sig än andra. De enda språk som är lätta att lära sig är planspråk, som exempelvis esperanto, som medvetet konstruerats just för att de ska vara lätta att lära sig. Det bästa sättet att lära sig ett nytt språk är att lära sig det på plats; optimalt är att skaffa sig en partner, som har det som sitt modersmål. Då får man daglig gratisundervisning.

Ehring hävdar att många flyktingar redan kan tillräckligt med engelska. Detta påstående är gripet ur luften. Runt en fjärdedel av jordens befolkning behärskar engelska som modersmål eller andraspråk; redan i delar av Sydeuropa gäller denna andel. Den som har lämnat turiststråken vet detta av egen erfarenhet.

Etsmar påstår att engelska är ett ”måste” för att klara vardagen, men minst trefjärdedelar av mänskligheten klarar sig utmärkt utan att använda engelska i vardagen. Det är givetvis en fördel om man behärskar ytterligare ett språk utöver sitt modersmål, engelska förutom svenska. Bäst klarar sig emellertid de som kan flera främmande språk, två, tre eller fyra, förutom sitt modersmål.

Ehring menar att de som ska stanna tillfälligt inte ska kasta bort tid på att lära sig ett så litet språk som svenska. Men svenska är inget litet språk. I världen finns minst 6000 språk (beroende på hur språk definieras). Som lingvisten Mikael Parkvall har påpekat befinner sig svenska ungefär på plats 90; 98,5 procent av världens språk har färre talare.

I hela världen finns det bara sjutton språk på vilka det trycks fler tidningar än på svenska, bara tretton som det spelas in mer film på, elva som har en större bokproduktion och i skrivande stund är den svenskspråkiga versionen av Wikipedia den tredje största i världen räknat i antal artiklar. Den som behärskar svenska kan också göra sig förstådd i Danmark, Norge och bland hälften av finländarna; det nordiska språkområdet omfattar 20 miljoner människor.

Både Etsmar och Ehring verkar vara språkliga masochister. Ehring vill dessutom att engelska ska bli officiellt andraspråk i Sverige. De förstår inte att språk har ett egenvärde; utan ett svenskt språk ingen svensk kultur. Dessutom klipps banden av till Sveriges historia. Den som studerat svensk historia vet självfallet att alla invandrare, alltifrån lågtyskar under tidig medeltid och framåt till efterkrigstidens invandrare, har lärt sig svenska och smält samman med majoritetsbefolkningen.

Skribenterna överskattar också engelskans ställning och framtid i världen. Engelskans expansion beror inte på några inre egenskaper utan ytterst på ekonomiska, politiska och militära faktorer. Avtar detta inflytande, vilket faktiskt sker redan i dag, kommer det också att få konsekvenser för engelskans ställning som lingua franca på sikt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språktidningen skriver på Twitter:

Här är omslaget till nästa nummer! Ute om två veckor med bland annat ord som är tabu, gatunamn, språksituationen i Papua Nya Guinea, Emma Frans och Språkrådets beslut att rekommendera Myanmar i stället för Burma.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Svenska institutets webbplats)

Intresset för svenska språket vid utländska universitet är stort. Drygt 225 universitet i ett fyrtiotal länder erbjuder svenskundervisning och Sverigestudier. Flest svenskstuderande finns det i Tyskland, USA och Frankrike, men även i Polen och i Ryssland är svenska ett populärt ämne. Sammanlagt läser cirka 18 000 studenter svenska varje år på ett universitet utanför Norden.

Varför svenska?

Det finns inte något enhetligt svar på varför intresset för att läsa svenska är så stort. Många studenter uppger att de gillar svensk musik, litteratur och film. För andra kan det till exempel vara den svenska naturen som lockar. Språkstudierna kombineras ofta med studier i samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga eller tekniska ämnen.

Många studenter har som mål att studera eller att arbeta i Sverige. Med språket som verktyg har studenterna en utmärkt inblick i vad som händer i det svenska samhället och i svensk kultur. Intresset för Sverige håller i sig långt efter avslutade studier. Studenterna blir på så vis brobyggare mellan hemlandet och Sverige.

Läs mer om SI:s uppdrag att stödja svenskundervisningen i utlandet

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Inga-Britt Petersson, 86 år, fick på lördagen ta emot 10 000 kronor och ett fint diplom då hon på lördagen fick språkpriset Övdals-Byönn 2018. Coop i Älvdalen finansierar priset och Konsumchefen Roger Dahlsten överlämnade priset till Inga-Britt. 

Inga-Britt Petersson fick årets språkpris Övdals-Byönn av Coop-chefen Roger Dahlsten, till vänster, och Ulum Dalskas ordförande Emil Eriksson.

Inga-Britt  Pettersson har bland mycket annat gjort flera översättningar av kända barn- och ungdomsböcker och håller just nu på att slutföra översättningen av Alice i Underlandet till älvdalska.

- Jag kan bara inte förstå varför man ska få ett så fint pris för att man har gjort något man tycker är så roligt, sa Inga-Britt när hon tog emot priset.

Men det var inte bara detta som hände då föreningen Ulum Dalska för första gången anordnaden Övdalskunes dag: älvdalskans egen dag med ett mycket varierat innehåll. Solsken, sång och musik av barn och vuxna, djur, barnskratt, ungdomar, sagor, gamla som njöt, fika i septembervärmen.

Barnen njöt av Kråysmolningg (ansiktsmålning), Rappelwerkstad (Skrotverkstad), Waveltips (tipspromenad), Krytyre (djur) och sagor på älvdalska.  Ungdomarna hjälpte till med praktiskt taget allt och de äldre lyssnade på tal och uppträdande på scenen i Tingshusparken.

Amanda Martinsson, till vänster, och Frida Martinsson hade hand om Waveltipset på Övdalskunes dag. Drygt 100 startande blev det under de timmar Övdalskunes dag pågick.

Bland annat berättade Ing-Marie Bergman om det stora projektet Willum og bellum, som fått sju miljoner för att revitalisera och stärka det älvdalska språket bland barn och unga. Christopher Pennington Björkman berättade om det stora projektet som går ut på att göra dataspelet Minecraft på älvdalska, Älvdalingarna hade också möjlighet att träffa honom privat och få veta mer om hur de kan delta i projektet som översättare och ”byggare”. Publiken fick också veta lite om några av de många spännande projekt som startats och ska påbörjas om älvdalska runt om i världen och det stora mediaintresse som nu märks nästan varje dag.

Mellan all information från scenen blev det sång och musik av både barnen från årets sommarskola och av proffs som Stefan Nykvist, som naturligtvi sjöng You raise me up, fast på älvdalska: Du raiter upp mig,  och gruppen KGB.

Några av barnen som deltog i årets Sommarkurs i älvdalska sjöng visor de lärt sig på kursen. I bakgrunden en av ledarna, Bosse Tegnér.

Text och foto:

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Information den 1 september berättade Michael Falkendorf i artikeln ”Hvorfor i alverden skal et bageri hedde ’bakery’, når der ikke er engelsktalende i miles omkreds?” om en bagare i Holbæk, som säljer bagerier:

”Då jag kom hem från sommarsemestern, såg jag fram emot att sätta tänderna i något gott rågbröd. Så jag vek in på huvudgatan i Holbæk, där jag vet att bagaren tillhandahåller sådant. Men då jag stod framför affären, såg jag att fasaden var omgjord, och att det nu stod ’Bakery by Vendelbo’.

Den gode bagaren tror säkert att han kan översätta ’bakverk’ med ’bakery’, men i stället har han börjat sälja bagerier, för det är vad det betyder.”

Det finns säkert en och annan bagare i Sverige som också säljer bagerier.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet berättar idag bland annat i en nyhetsnotis:

”Under lördagskvällen välte en buss i Påarp i Skåne.

Räddningspådraget som skickades till platsen var stort då 67 personer enligt tidiga uppgifter befann sig ombord. Något som var en missuppfattning.

– Det var sex till sju personer ombord. Det låter likadant på skånska, säger Calle Persson vid polisen till HD.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tid: Tisdagen 27 november 2018, Chalmersplatsen 1, Göteborg

Plats: Chalmers konferens, Chalmersplatsen 1, Göteborg

Förmånspris för Språktidningens läsare: 2395 kr (ord pris 2 795 kr).

I priset ingår föreläsningar, lunch och fika.

Moderator är Språktidningens chefredaktör Anders Svensson

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)