HuddingeDirekt berättar om namnstrider i Vårby:

” Vårby – Stockholms vagga. Ortens tusenåriga historia spänner över vikingaäventyr i Mellanöstern, vargskräck och ölbryggeri. Nu ska ett nytt Hammarby sjöstad byggas i Vårby. Men vilken historia får ta plats i områdets nya namn?”

Diskussionen verkar i varje fall inte gälla några anglofila namn.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Visita – Svensk besöksnäring)

Hej! Jag bor i Stockholmsregionen och är inte någon särskilt flitig restaurangbesökare. Just därför skriver jag om detta, eftersom jag upprepade gånger varit med om fenomenet på restauranger i Stockholms innerstad.

Uppenbarligen anser krögarna i innerstaden att det är oviktigt att serveringspersonalen, de som har direkt kontakt med gästerna, kan prata svenska. Men majoriteten av gästerna, särskilt andra årstider än sommaren, är säkert svenskar. Att då serveringspersonalen inte behärskar Sveriges enda officiella språk, tycker jag är anmärkningsvärt.

Jag förstår mycket väl att man i innerstan kräver att serveringspersonalen behärskar engelska, med tanke på utländska gäster. Men att detta skulle vara VIKTIGARE än att de behärskar svenska tycker jag är obegripligt.

Låt mig lite syrligt påpeka att förutom det officiella språket svenska har Sverige fem erkända minoritetsspråk - men engelska är inte ett av dem!

Med vänlig hälsning

Benkt Lundgren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är dags för VM i tomma ord, enligt Jesper Högström:

”I veckan har det gått fyra långa år och världsmästerskapen i fotboll är tillbaka. DN Kulturs bollsäkraste litteraturkritiker Jesper Högström passar på att dyka ned i fotbollens speciella språkvärld – där målet verkar vara att låta, eller skriva, så mycket som möjligt utan att säga något av vikt. Förutom att fotboll är fotboll – och att man älskar det.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?

Se omröstningen i högerspalten!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du?

Resultatet blev följande (i procent):

Ett ord

• är det som omges av mellanslag i skrift 34,1
• är en enskild språkenhet, som har mening och som kan uttalas eller skrivas 12,9
• är en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse 10, 6
• är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag 9,4
• består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet) 7,1
• är en sammanhållen betydelseenhet 7,1
• är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten 5,9
• är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana 4,7
• är ett språkljud, eller en samlings språkljud, som kan kombineras i det oändliga 3,5
• är en sammanhållen självständig betydelseenhet 2,4
• är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a 2,4

Omröstningen startade den 19/12 2017 och avslutades den 10/6 2018. 85 personer röstade.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Viviann tar här upp något mycket viktigt! Vi måste dock ha rätt ingångsvinkel för att komma framåt.

Vi svensktalande, oavsett ålder, etnisk bakgrund eller utbildningsnivå, ska aldrig be om ursäkt för att vi vill tala svenska i vårt eget land. Det är butiksägaren och expediterna som ska skämmas, inte vi! Beteendet visar på en oerhörd brist på respekt mot det land och befolkningen i landet dit man har valt att flytta.

Jag har själv stött på icke-svenskspråkig personal flera gånger, framförallt i samband med restaurangbesök. Jag har dock inte accepterat den engelskspråkiga personalen, utan har krävt eller har vänt mig till svenskspråkig personal istället. Då har de sett bra snopna ut! Jag accepterar överhuvudtaget inte att prata något annat än svenska med personer som har varit stadigvarande bosatta i Sverige under en längre tid (vid 2-3 år sätter jag gränsen). Detta oavsett ursprungsspråk. Om jag är osäker så brukar jag t o m fråga hur länge de har varit bosatta i Sverige, för att kunna motivera mitt beteende. Det har, med få undantag, fungerat utmärkt hittills.

Jag vill uppmana alla som stöter på detta oerhört arroganta beteende, d v s personer verksamma i Sverige som inte bryr sig om att lära sig svenska, att sätta hårt mot hårt. Säg ”No Swedish, no business”, vänd på klacken och gå ut ur butiken. Tro mig! Om tillräckligt många gör det, så ska ni få se på garanterat ökade svenskkunskaper bland personalen över tid.

Ovanstående beteende har möjliggjorts genom en alldeles för slapp hållning gentemot engelskan under lång tid. Naiva och godtrogna politiker har släppt in språket som en gudagåva men även alltför många vanliga medborgare måste rannsaka sig själva och sin slapphet. Personligen är jag helt övertygad om att ovanstående kommer sig av den negativa bieffekten av drygt 200 års oavbruten fred. Många människor har blivit avtrubbade och har tappat sin kulturella och språkliga självbevarelsedrift. Det är på tok för mycket ”Låt-gå-vi-är-i-Sverige-och-det-löser-sig”, över det hela”. Vi svenskar, oavsett bakgrund, måste lära oss att ta strid för något. I detta fall vårt eget språk.

I skolor som Internationella Engelska Skolan ”produceras” dessutom språkbytare på löpande band från studievana hem. Skolan har i dag 34-35 skolor och täcker en allt större del av landet. Har vettigt är det egentligen att tillåta en verksamhet som likt i de forna kolonierna syftar till att skapa en engelskspråkig samhällselit, utställda av amerikanskt riskkapital åt svenska skattebetalera att tvingas finansiera via skolpengen? Det är helt befängt! Den absoluta majoriteten av undervisningen ska naturligtvis ske på svenska i Sverige, annars kan svenskan omöjligen förbli det samhällsbärande språket i förlängningen. Engelskan är redan obligatorisk. Det räcker mer än väl så!

Det finns inget land som har sålt ut sin skola med ett så pass marknadsliberalt och oreglerat system som Sverige. Chile hade ett liknande system tidigare men där insåg politikerna sitt misstag. När ska våra ”s.k. politiska företrädare” (ibland undrar jag vem de företräder egentligen) inse sitt misstag?

Ja, tack Carl Bildt m fl. för er förträffliga friskolereform! Tack för att uppväxande svenskar glömmer sitt språk och sin kultur. (Inte!) Är ni nöjda nu? Rent tokstolleri är vad det handlar om och ingenting annat!

Engelska kan vara en ”vän” som lingua franca men språket blir vårt och andra språks undergång på sikt om det inte regleras genom strama tyglar och en väl genomtänkt språkpolitik visavi nationalspråket i respektive land. I Sverige ska och måste svenska vara det viktigaste språket – sju dagar i veckan!

Per-Owe Albinsson, medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Provisa Sverige AB)

Käre projektledare,

i min brevlåda kom idag en tidningsbilaga från Provisa Sverige AB i form av en 44-sidig broschyr ”Semestertips 2018”.  Den vänder sig uppenbarligen till svenskspråkiga läsare och är följaktligen skriven på svenska – utom i ett avseende. Överst på flera sidor finns en rubrikmässig vinjett av typen Best of Östergötland, Best of Dalarna, Best of Djurgården, Best of Åland och Best of Östersjön. Denna helt onödiga blandning av två engelska ord med ord på svenska tillför inte ett dyft av information – och betänker man att många av de svenska orden innehåller bokstäver med diakritiska tecken kan man ju undra hur bastardfraserna är tänkta att uttalas. Svengelska? Det hela påminner om gamla sketcher i vilka man förlöjligar misslyckad språkinlärning. Men i det här fallet är det inte ens lustigt. Det finns ju alldeles utmärkta svenska alternativ – i konsekvens med texten i övrigt.

 Läsare är förtjänta av bättre språkbehandling även i reklambroschyrer.

 Med vänlig hälsning

 Lars Nordberg

Vallentuna

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Jag fick gåshud och sprang runt av glädje” 

Ing-Marie Bergman

”Oerhört viktig dag för språkets framtid” 

Peter Egardt, kommunalråd (s) 

Allmänna arvsfonden beslutade på torsdagen att bevilja drygt sju miljoner kronor till ett treårigt projekt som ska göra att älvdalskan kan revitaliseras och räddas från utdöende. Pengarna ska bland mycket annat användas till att producera läroböcker, appar, dataspel, och undervisningsmaterial på älvdalska och utbilda lärare. Allt i samarbete mellan kommunen, föreningen Ulum Dalska och föreningen Rivervalley Creation, som barn och ungdomar får utveckla sina datorkunskaper genom. 

Här är några av de lyckliga älvdalingarna som just fått veta att de får sju miljoner från Arvsfonden för att rädda älvdalskan. Från vänster, kommunalrådet Peter Egardt, Ing-Marie Bergman, Lena Eriksson, Frida Martinsson, Gabriel Soors, Lid Gustav Olsson, Emil Martinsson (uppe i trädet) och Ulla Schytt.

Torsdagen var glädjeskuttens, tårarnas (av lättnad och glädje) och kramarnas dag för alla som kämpat sedan i höstas för att formulera och skriva, skriva om och samverka för att göra ansökan till Arvsfonden färdig. 

Ing-Marie Bergman har jobbat mycket intensivt med detta projekt, uppbackad av både kommunledning, föreningen Ulum Dalska och en referensgrupp med ungdomar. 

Och på torsdagen kom glädjebeskedet som förhoppningsvis kommer att göra den hotade framtiden för det unika älvdalska språket betydligt ljusare, trots att kommunens ansträngda ekonomi inte medger att en krona avsätts till älvdalskan. I stället går Allmänna Arvsfonden nu alltså in med över 7 miljoner kronor. 

Frida Martinsson, 12 år, är en av de som suttit med i referensgruppen och kommer att fortsätta att vara involverad i det stora projekt som Arvsfonden nu gett övwer sju miljoner kronor till.  – Det är spännande. Det är väldigt roli9gt om språket får finnas kvar, säger hon.

- Nu har vi chansen att förverkliga den handlingsplan som kommunstyrelsen fattat beslut om för älvdalskans del, berättade kommunalrådet Peter Egardt (s) 

- Nu kan vi få fram undervisningsmaterial till alla stadier i förskolan och grundskolan och ge alla barn i Älvdalen chansen att lära sig älvdalska om de vill.  

- Historiskt. Jag fick gåshud och sprang runt av glädje när jag fick beskedet, berättar Ing-Marie Bergman som är den som arbetat mest med det praktiska runt den mycket komplicerade ansökan till Arvsfonden. 

-Jag satt ned, som tur var, när jag fick beskedet. Det säger Ulla Schytt, som för två år sedan började titta på om det var möjligt att få medel från Arvsfonden för att göra en storsatsning på älvdalska språket och nu fått se sin dröm gå i uppfyllelse.

  - Det är otroligt roligt att Arvsfonden tar oss på allvar och ger oss de här pengarna, Det säger Emil Eriksson, Ulum Dalskas 24-årige ordförande.

- Nu kan vi fokusera på barn och ungdomar. Jätteroligt.

Projektet i kortform

Projektet heter ”Wilum og bellum”, som betyder ”Vi vill och har möjlighet” 

Projektet drivs av Älvdalens kommun, som dock inte satsar några egna pengar i det, i mycket nära samarbete med föreningen Ulum Dalska. 

Projektet riktar sig främst mot barn och ungdomar och ska ”rädda, bevara, revitalisera och utveckla det älvdalska språket. 

Delmål år 1: 

Två älvdalska förskoleavdelningar. 

Kompetensutveckling för personal i för- och grundskola, minst en person per enhet. 

Sommarskola/läger på älvdalska för 25 barn och unga. Fäbodläger för 20 barn. 

Utgivning av 5 barn- och ungdomsböcker. 

Skapande av appar och andra digitala verktyg. 

Transkribering av gamla inspelningar. 

Föräldrautbildning/information om revitalisering. 

Elevens val på högstadiet. 

År 2: 

Språkpaket till nyfödda. 

Fortsatt kompetensutveckling personal. 

Minst en personal, från förskola till årskurs nio, ska vara älvdalsktalande. 

5 barn- och ungdomsböcker. 5 läroböcker, appar med mera. 

Sång och musik, kulturevenemang, kulturprojekt, 

Sommarskola/ läger för 25 barn och unga. 

Fäbodläger för 20 barn. 

Äldre personer till förskola och skolor. 

Elevens val högstadiet. 

År 3: 

Fortsatt kompetensutveckling personal. 

Införande av undervisning i älvdalska i förskoleklass till årskurs 6. 

Sommarskola/ läger 25 barn och unga. 

Fäbodläger 20 barn. 

5 nya läroböcker, 5 barn- och ungdomsböcker, appar med mera. 

Text och foto: BJÖRN REHNSTRÖM

Detta är Allmänna Arvsfonden:

Allmänna arvsfonden är en svensk statlig fond, instiftad av riksdagen 1928, dit medel tillfaller från de dödsbon som inte har någon arvinge, alltså när det varken finns någon släkting närmare än kusin eller något skrivet testamente. Föreningar och andra ideella organisationer kan söka projektstöd ut fonden. Projekten ska vara av ideell karaktär till förmån för barn, ungdom och personer med funktionsnedsättning. Hela Fonden förvaltas av Kammarkollegiet, och det är den myndighet som handlägger och föreslår vilka projekt som ska få stöd.  År 2015 delades 642 miljoner kronor ut. 

(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)