För en dryg månad sedan (7 mars) är det 26 år sedan salig finansministern Gunnar Sträng avled. Han är värd att citera: 

”Varför ska vi excellera med en mängd främmande utländska ord när vi har en adekvat inhemsk vokabulär?”

Per Falk

Gävle

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Nordiska teckenspråksnätverkets webbplats)

Vid en demonstration i Stockholm framförde teckenspråkiga döva krav på att en nationell tolktjänst inrättas.

Döva teckenspråkiga har kunnat beställa tolk när de har kontakt med samhällets förvaltningar och sjukvården i 50 år. Tolktjänsten finansieras i dag av landstingen. Men många upplever att villkoren inte är likvärdiga i hela landet och att dagens regelverk begränsar dövas möjligheter i samhället.

Framför allt är man missnöjda över att inte kunna få kostnadsfri tolktjänst i arbetslivet. Döva tar i dag högskoleexamen i högre utsträckning och är kvalificerade för högre positioner i arbetslivet. Men arbetsgivare anställer ogärna döva på högre positioner eftersom det innebär en merkostnad. Arbetsgivaren måste nämligen själv stå för tolkkostnaden. Arbetsplatser kan få kostnadsfri tolk vid arbetsplatsträffar där döva är passiva mottagare av information, men inte om döva är chefer och leder möten.

En annan invändning som framförs är att tolktjänsten är knuten till döva och hörselskadade tolkbrukare. Bedömningen görs efter tolkbrukarnas hörselförmåga – inte deras språkbehärskning – vilket är diskriminerande, anser initiativtagarna till demonstrationen.

En statlig utredning föreslog 2011 att tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet ska administreras av en statlig huvudman. Regeringen har inte genomfört utredningens förslag.

Läs mer:

• SVT: Demonstration för nationell tolktjänst
• Dövas tidning: Uppemot 300 personer deltog i tolkdemonstrationen
• DN: Regeringen måste ta sitt ansvar för hörselskadade
• Metro: Dagens regelverk för tolktjänst begränsar dövas liv
• En samlad tolktjänst (SOU 2011:83)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Arne Rubensson, Språkförsvarets vice ordförande, gratulerar Björn Ranelid för Språkförsvarets pris.

Foto: Anders Svensson, Språktidningen

Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, skriver också på Språktidningens blogg:

"Författaren Björn Ranelid får Språkförsvarets pris 2018. Han får priset för att han såväl 'vaktar orden' som han är 'skaparen och innovatören av metaforer och aforismer'. Björn Ranelid gick segrande ur en omröstning bland Språkförsvarets medlemmar.

Björn Ranelid tog emot priset i lördags under en ceremoni på ABF-huset i Stockholm. Han sade att han under sin karriär tilldelats ett femtiotal priser, men att detta var ett av dem som vägde tyngst. Han lovade dessutom att han skulle gå med i Språkförsvaret."

Det går faktiskt att lyssna på Björn Ranelids tacktal - och se honom i aktion - via Språktidningens blogg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter skrev den 13/4:

”DN har tagit del av den begäran om avlysning som Ryssland har skickat till Sverige. I denna begäran står det att den gäller från klockan 10 till klockan 22, svensk tid, den 19 april. Det står också specificerat att det gäller ’rocket test firings’. ”

Reflektion:

Varför inte översätta "rocket test firings" i en svenskspråkig, tillika Sveriges största dagstidning? Dessutom: Varför överhuvudtaget publicera de engelskspråkiga termerna eller att låta dem stå före de svenskspråkiga benämningarna?

Troligen kliade det i fingrarna att få skriva ut det "häftiga" internationella ordet hos den anglofila journalisten.

Per-Owe Albinsson

Medlem i Nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Regeringen föreslår i en proposition (2017/18:186) till riksdagen en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). ”Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen.”

Det märkliga är att sex språkversioner, d.v.s de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna, blir gällande som svensk lag:

”Genom inkorporeringen blir de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag och originaltexterna har samma giltighet, vilket även framgår av artikel 54."

Vidare sägs det:

”Konventionens engelska och franska originaltexter ska tillsammans med en svensk översättning av konventionen tas in som en bilaga till lagen.”

Den svenska översättningen ska endast tjäna som vägledning och har inte status som gällande lag. 

Se vidare sid. 81 i propositionen!

Vissa remissínstanser har haft språkliga invändningar:

”Kammarrätten i Stockholm, Uppsala universitet och Kalmar tingsrätt anser att det blir rättstillämpningsproblem om konventionen på samtliga originalspråk blir gällande rätt i Sverige samtidigt som ingen av språkversionerna ska gälla framför en annan. Justitiekanslern menar att det vore bättre att låta en svensk översättning av konventionen gälla som lag.”

Språkförsvaret anser att Justitiekanslerns uppfattning, som för övrigt delas av Riksdagens ombudsmän (JO), är den enda rimliga.

Om riksdagen beslutar att svenska inte skall användas i gällande lagtext, bryter riksdagen mot språklagen:

”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige. 

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas…. 

10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska.”

Det förefaller ytterst märkligt att dessa domstolar, förvaltningsdomstolar och andra organ samtidigt inte skall utgå från en lag, som är avfattad på svenska.

Uttalandet antaget vid Språkförsvarets årsmöte den 14 april 2018

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Björn Ranelid mottog idag Språkförsvarets pris under en offentlig prisceremoni i Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41. Han höll ett spirituellt och mycket uppskattat tacktal. Någon representant för PostNord, som hade tilldelats priset Årets anglofån, infann sig dock inte. Se också artikel i Expressen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Yle har intervjuat Kjell Westö, känd finlandssvensk författare, angående krisen i Svenska Akademien, och som passar på att slå ett slag för att Svenska Akademien borde välja in finlandssvenska ledamöter.

”Vad skulle Kjell Westö svara om Akademien ringde upp honom?

– Jag tror inte att Svenska Akademien kommer att frångå sin regel att inte ta in finlandssvenskar. Som jag sa i Hufvudstadsbladet i går (kräver inloggning) så har jag själv en del personliga brister och skulle inte vara lämplig för den här typen av uppdrag. Rent principiellt tycker jag att det är synd att Svenska Akademien inte har fungerat som Franska Akademien, de har inte kunnat och velat välja in svenskspråkiga från Finland, säger han.

Om de mot förmodan skulle ändra reglerna finns det enligt Westö finlandssvenska litteraturvetare och andra med kunskaper som skulle vara bättre val än han själv.

Westö säger också att det i Sverige finns en uppsjö av goda författare, litteraturvetare och forskare som kan komma i åtanke nu då flera stolar gapar tomma.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Regeringen föreslår i en proposition (2017/18:186) en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). ”Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen.”

Det märkliga är att sex språkversioner, d.v.s de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna, blir  gällande som svensk lag:

”Genom inkorporeringen blir de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag och originaltexterna har samma giltighet, vilket även framgår av artikel 54."

Den svenska översättningen ska endast tjäna som vägledning och har inte status som gällande lag, 

Se vidare sid. 81 i propositionen!

Vissa remissínstanser hade språkliga invändningar:

”Kammarrätten i Stockholm, Uppsala universitet och Kalmar tingsrätt anser att det blir rättstillämpningsproblem om konventionen på samtliga originalspråk blir gällande rätt i Sverige samtidigt som ingen av språkversionerna ska gälla framför en annan. Justitiekanslern menar att det vore bättre att låta en svensk översättning av konventionen gälla som lag.”

Justitiekanslerns uppfattning är den enda rimliga.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)