Anders Sylvan på Anonyma språkpoliser slår ett slag för en artikel av Per-Owe Albinsson, medlem i Språkförsvaret, som publicerades för tretton år sedan.

I Finland har svenskan varit ett officiellt språk (av två) väldigt länge, men i Sverige blev svenskan ett officiellt språk först 2009!

Mycket anmärkningsvärt och unikt eftersom de flesta länder har haft sina ”officiella” språk mycket länge!

När jag letade efter lite information om språkutveckling och anglifiering av svenskan, stötte jag på denna artikel publicerat 2005, alltså från fyra år innan svenskan blev officiellt språk i Sverige!

Tycker att den, till stora delar, är mer aktuell än någonsin när vi i dag upplever att stora, genuint svenska, företag i det närmaste helt övergett svenskan i sin reklam, i sina skyltfönster och i sina butiker!

Det finns alltför många syndare i denna fråga, men jag vill nämna ett företag som ett flagrant exempel på anglifieringen i Sverige, KappAhl!

KappAhl har inte haft en enda realisation/rea på åratal, de har bara ”Sale”!

När de byggde om sin butik på Kungsportsavenyen, Göteborg, för några år sedan, fanns inte ett enda svensk ord i något av deras skyltfönster, som berättade om ombyggnaden, inte ett! ALLT var på engelska (har det dokumenterat!)!

Det har inte ens några provrum längre på KappAhl! Det har bara ”fitting rooms”!

Jag är övertygad om att Per-Olof Ahl snurrar som en torped i sin grav, då det han skapade 1953, i en källarlokal på Omvägen i Kallebäck, har övergett hans modersmål i både hans och företagets hemland, Sverige!

I det perspektivet tycker jag det är intressant att läsa vad Per-Owe Albinsson skrev för knappt tretton år sedan. En artikel, vars innehåll, jag till stora delar sympatiserar med!

”ONÖDIG ANGLIFIERING

Engelskan är på frammarsch i världen och i Sverige. Jag tillhör de som anser att det har gått för långt.

Engelskan brer inom skolvärlden ut sig på svenskans och andra språks bekostnad. Företag går, trots huvudsaklig verksamhet i Sverige, över till engelska som koncernspråk. Engelskspråkig reklam används i allt större utsträckning. Inom EU utmärker sig svenska företrädare genom att inte utnyttja rätten till tolkning. De sågar av den gren de själva sitter på. Se på TV-utbudet: En enorm anglosaxisk dominans. Jag saknar filmer från andra länder.

Invandrare förväntas lära sig svenska, men engelsktalande verkar undantagna, p g a att för många svenskar är så inne på att tala engelska. De verkar inte inse att de missgynnar svenskan. 1998 utarbetades ett "Handlingsprogram för att främja svenska språket". Det mynnade ut i betänkandet "Mål i mun." I höst (2005, min anm.) ska äntligen en proposition läggas i frågan. Politisk överkänslighet kan vara orsak till dröjsmålet. Vari ligger det känsliga i att lagstadga om vårt gemensamma huvudspråk? En självklarhet i de flesta länder. Svenskan är officiell i Finland men ej i Sverige. Absurt! Den har ansetts självklar här. Vakna politiker, så är det inte längre.

Övertron på engelskans fördelar är stor. Jag anser att man noga ska överväga om man ska släppa in den inom ett område. Överskattningen av engelskkunskaper är också stor och många är de som tvingats sitta med en ordbok istället för att kunna läsa på svenska.

Globaliseringen innebär i princip en anglifiering, för ordet har blivit synonymt med engelskspråkigt. Det finns en orättvisa i att ett nationellt språk blivit världsspråk. Det rättvisa vore ett neutralt världsspråk.

Det är hög tid att värna svenskan, som borde vara ensamt obligatoriskt språk i Sverige. Modersmålet är mer än ord. Min uppmaning till läsarna: Tänk efter/ifrågasätt. Kräv svenska. Det är en medborgerlig rättighet. Det går inte att sticka huvudet i sanden och hoppas att någon annan tar tag i saken. Ibland måste man vara "någon" själv.

Per-Owe Albinsson, ”Nätverket Språkförsvaret”

(Publicerad i Sydsvenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Dala-Demokraten den 18 augusti 2005 och i Dagens Nyheter den 25 augusti)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret utnämnt PostNord till Årets anglofån.

På senare tid har det svensk-danska företaget PostNord fått utstå mycken kritik för sin verksamhet. Saken blir inte bättre av PostNords språkanvändning. Den som reklamerar en försändelse riskerar att få ett automatiserat svar från PostNord Customer Service helt på engelska: ”Thank you for sending us your complaint. We will investigate your query and will contact you as soon as possible.”

PostNord visar ett direkt förakt för de svenska och danska språken och för allmänheten.

(Denna nätdagbok är knuten nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets pris för år 2018 har efter en medlemsomröstning tilldelats Björn Ranelid med följande motivering:

I ”Guld i strupen” beskriver han sig själv som ”Herden som vaktar orden”. Och det är inte nog med att han vaktar orden, han är också skaparen och innovatören av metaforer och aforismer. I Ranelids språkliga värld väger språket med alla sina nyanser tungt och lätt på samma gång. Tungt eftersom varje ord ska klinga dånande och kraftfullt hos lyssnaren – och lätt för att färdas med läsaren och lyssnaren över kontinenter och tid med tankens hastighet.

Ranelid är också oförbehållsamt skoningslös mot det han kallar slapphet och slarv i språket, mot dem som förvandlar språket till ”en kloak och container.” ”De som är papegojor” och ger ifrån sig betydelselösa läten. För Ranelid är språket kött och blod och har en omisskännlig stil. ”Ranelidska” har med tiden blivit ett eget begrepp som vidgar och skänker nya toner och färgskiftningar till vårt svenska språk.

Prisceremonin äger rum i Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 14.30 lördagen den 14 april.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets syskonorganisation i Tyskland, Verein Deutsche Sprache, har utkommit med en ny bok. En av skribenterna, Olle Käll, är styrelseledamot i Språkförsvaret. Ulla Weinrich skriver i en kort presentation på Facebook:

"Deutsch wird in der ganzen Welt gelernt, gelehrt und geliebt. In diesem Buch schreiben Menschen aus fünf Erdteilen darüber, aus Nord- und Südamerika, Afrika, Asien und Europa.

Weil Tausende von Menschen im Ausland einfach die Präzision und Ausdruckskraft der deutschen Sprache lieben, sind sie Botschafter der deutschen Sprache!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med långa mellanrum dyker det upp en svensk webbplats där skaparna har förstått att hela teckenrepertoaren från Unicode kan användas för att registrera en webbadress.

Adressen https://värmepump.se med sekundär adressen varmepump.se, fungerar precis som språkförsvaret.se/sprakforsvaret.se!

Dagens guldstjärna!

-cj

I ett långt nyhetsinslag diskuterade SVT:s USA-korrespondent Carina Bergfelt om president Trump hade tappat det. Hon tog också upp frågan om ifall man på olika håll i landet uppfattat det som om presidenten verkligen tappat det.

Just när man började undra om det handlade om ett hårspänne, kom insikten att vi tittare ställts inför en översättning av det engelska uttrycket lose it, som tidigare brukade heta lose your head, dvs tappa koncepterna, förlora kontrollen över tankar och agerande. Sådana översättningslån vimlar det av men ibland översätts inte alls. En meteorolog meddelade att ”temperaturen droppar”…

Trycket från USA och engelska språket verkar på oss alla. Mest lättstyrda verkar journalisterna vara. Storbritanniens premiärminister har ett förnamn som förekommer i många andra länder och där bokstaven ”e” också uttalas som ett ”e”. Men i Theresa Mays hemland blir det sista e-et till ett ”i” i uttalet. På SVT tycks regeln gälla att båda e-na ska uttalas som ”i”. Detta förekommer också i engelskan, men vad är det för fel med svenskt uttal - som för övrigt kunde gälla efternamnet också!

 I det fallet var man angelägen om att visa vad man snappat upp – ibland har man inte snappat alls! Ett tag rapporterades det dagligen om USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Michael Flynn och varje gång uttalades efternamnet med ett y-ljud. Men något sådant finns inte i engelskan utan Flynn ska rimma med ”stick och brinn!”.

Förra veckan introducerades en nyhet i och med att SVT:s nyhetsuppläserska uttalade namnet på Sydafrikas största stad på engelska. Vi har alltid sagt ”Johannesburg” -  som om det skulle vara en svensk plats och det tycker jag vi ska fortsätta med. I det förnäma kulturprogrammet Kulturfrågan Kontrapunkt tävlar två lag mot varandra. När det ena laget missat en poäng, kommenterade en av medlemmarna: ”Vi var slow”. Förvånansvärt nog delades ingen bonuspoäng ut för denna magnifika formulering!

Högt över huvudet på vanligt folk tycks SVT utveckla sin egen agenda i den viktiga frågan om vården av svenska språket. Ibland kan man misstänka att TV-ledningen prioriterar kompetensutveckling för det svenska etablissemang som helst vill tala engelska i alla sammanhang? Nu väntar vi bara på att man i nyhetssändningarna inför engelskt uttal av London, Paris, Köpenhamn, Lissabon, Rom, Athen och så vidare. Sedan öppnar sig hela det svenska fältet. Göteborg ligger klart för avgång. Men hur ska det bli med Jönköping och Växjö och alla andra viktiga orter? Det brådskar! NATO stampar otåligt i förstugan.

Bo Alvberger

(Insändaren, med några mindre ändringar, publicerades i Helsingborgs Dagblad den 21/3 2018 och i Miljömagasinet nr 12/2018)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkbruk, som utges som kvartalstidskrift av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken i Finland, har fått en ny webbplats.

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I det här videoklippet demonstreras ett antal språkfel, eller språkliga konstigheter om man så vill.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)