Det här tänkvärda inlägget i språkdebatten gjorde språkvetaren och lingvisten Mikael Parkvall i SvD den 10 februari:

"Ska vi utesluta 80 procent av mänskligheten?

Häromveckan dök den nygamla debatten om språkundervisningen i svenska skolor upp igen, föranlett av ett debattinlägg från Lärarnas Riksförbund. Åtminstone ett politiskt parti hakade på, och ville uppvärdera språkkunskapernas värde i skolsystemet.

Skolbarnens intresse för främmande språk andra än engelska sjunker stadigt. I flera EU-undersökningar framstår inget land som så anglocentriskt som Sverige. Andra européer kan i allmänhet engelska i mindre utsträckning än vi gör, men har i gengäld bättre hum om (framför allt) tyska och franska. I världen som helhet är engelska det oftast förekommande enskilda andraspråket, men trots att majoriteten människor är flerspråkiga, är det vanligaste att man lärt sig något annat än engelska, och 80 procent av världens befolkning kan inte språket alls.

Å andra sidan får det väl också betraktas som ett faktum att miljoner svenskar faktiskt studerat tyska och franska utan att för den skull kunna göra sig förstådda på dessa språk."

Parkvall fortsätter:

"Engelska är på frammarsch även utanför våra gränser – vi kanske bara ligger i täten av utvecklingen? Sverige har satt en ära i att vara modernt och trendkänsligt. Många samhällsförändringar som genomförts här har senare slagit igenom även annorstädes, från barnagaförbud till obligatorisk skolengelska. Så pass ofta har denna vår progressiva karaktär tjänat oss väl, att man lätt glömmer när det slagit slint. Massbilism ansågs en gång vara framtidens melodi, men i dag är inte alla övertygade om att sexfiliga innerstadsgator är att föredra framför fungerande tågtrafik.

Genom fixeringen på det engelskspråkiga blir vår bild av världen också självbekräftande: vi betraktar bara de anglosaxiska länderna, ser att alla där talar engelska, och lär oss därför inget annat. Och eftersom vi inte kan andra språk, drabbas vi sällan av insikten att det finns fler världar därute, och därmed förstärks vi ytterligare i vår övertygelse att inget annat språk behövs. Ett samhällsbygge eller en personlighetsutveckling främjas rimligen av att fler alternativ tas i beaktande, och då kan det ifrågasättas om det är klokt att på förhand utesluta 80 procent av mänskligheten. (På den mer praktiska sidan kan nämnas vällovliga integrationsprojekt som stött på patrull när svenskarna insåg att syrier och afghaner inte kunde engelska)."

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 4 februari berättades i denna nätdagbok att Italiens högsta förvaltningsdomstol hade beslutat att en högskola i Italien inte kan ge alla kurser på engelska, vilket alltså strider mot konstitutionen.   Detta beslut har också uppmärksammats av Verein Deutsche Sprache i ett pressmeddelande, eftersom det finns liknande tendenser i Tyskland i fråga om att gå över till undervisning på engelska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I samband med att en medborgare begärde ut kontrolluppgift för inkomståret 2017 från SPV, passade han också på att kritisera ett beteende som strider mot språklagen:

 ”P.S. Ni har förresten en lagstridig hemsida. Enligt 10 § Språklag (2009:600) skall språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet vara svenska. Man kan ju inte förutsätta att alla svenskar förstår ”Enter your social security number”, ”Use bankid on this device”, “continue”, i all synnerhet  inte “Launch Bankid app on the device you want to use.” Svagt! D.S

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I juni  1917 publicerade Språkrådet en rapport, ”Språkpolitik vid svenska högskolor och universitet” med ett åtföljande pressmeddelande den 21/6 2017. Rapporten kommenterades i Språkförsvarets nätdagbok den 24/6 2017, men den här kommentaren i Universitetsläraren från oktober 2017 missade vi. Det hette inledningsvis:

”Av 47 lärosäten i Sverige hade förra året bara 21 stycken ett dokument som reglerar språkvalen inom verksamheten, enligt Språkrådets nya rapport Språkpolitik vid svenska högskolor och universitet.

– Alla är överens om att svenskan är huvudspråk och förvaltningsspråk, men det finns olika sätt att till exempel hantera frågan om mötesspråk och språkvalet i avhandlingars sammanfattningar, säger rapportförfattaren Susanna Karlsson som numera arbetar som lektor i svenska vid Göteborgs universitet.

Internationalisering likställs nästan alltid med engelska, vilket kan missgynna forskare som har publicerat sig på andra världsspråk, som spanska och arabiska. Södertörns högskola är ett av få lärosäten som i sin språkpolicy inte bara utgår från internationaliseringsperspektivet utan också från ett flerspråkigt Sverige och uppdraget med breddad rekrytering.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En stadsdel i Upplands-Väsby, en grannkommun till Stockholm, byter namn. Texten är hämtad från en annons:

”Jan 25, 2018

BREDDEN – STOCKHOLMS NYA STADSDEL

Den 25 januari byter InfraCity namn och blir formellt Bredden. 1 800 bostäder planeras i stadsdelen.

– “Stockholm behöver fler bostäder. Bredden blir ett intressant alternativ för personer som vill bo grönare och tryggare men samtidigt ha kvar närheten till Stockholms innerstad och Arlanda.” Det säger Thomas Sipos, vd på Profi Fastigheter som är en aktiv förvaltare och utvecklare av kommersiella fastigheter i Stockholmsregionen. Profi ska tillsammans med Upplands Väsby kommun skapa en ny och varierad stadsdel som välkomnar alla.

Platsen är idag en populär kontors- och handelsplats där 3 000 personer arbetar dagligen. 30 procent av alla löner som betalas ut i kommunen kommer från företag i Bredden. Scandics mäss- och konferensverksamhet med 100 000 hotellnätter per år har också en stor inverkan på området.

– “Vi har länge spelat en aktiv roll i Upplands Väsby och har en god kännedom kring de behov och önskemål som invånarna och affärsidkarna har. Utvecklingen av Bredden kommer att skapa stora mervärden för kommunen. Vårt mål är att omvandla området till en myllrande och levande stadsdel. Just den omvandlingen har inte gjorts på många ställen i världen. Ofta byggs bostäderna först och sedan handelsområdet. Här gör vi precis tvärtom.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I gratistidningen "HuddingeDirekt" som delas ut i brevlådorna i Huddinge med omnejd står det om en planerad utbyggnad av Kungens kurva.

I nummer 5 2018, på uppslaget sidorna 4 och 5 av tidningen, står att ett äventyrsbad, ett "spa" och en "hotellskrapa" ska byggas. Vad jag reagerar mot är att det nya området uppenbarligen ska kallas "The Place".

Arne S

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkrådet uppmärksammar semikolonets dag:

”Att använda semikolon rätt är en svår men skön konst. Den 6 februari är det semikolonets dag.

Varje år den 6 februari högtidlighåller semikolonets förespråkare den italienske typografen Aldo Manuzio, som dog det datumet år 1515. Han anses av många vara semikolonets upphovsman.

Man kan förstås diskutera huruvida det behövs en särskild dag för ett skiljetecken. Men just semikolon kanske förtjänar lite extra uppmärksamhet. Dels för att många tycker att det är ett vackert skiljetecken som kräver stilistisk mognad hos skribenten, dels för att det används – och felanvänds – allt oftare i dagens texter.

Ordet kommer av grekiskans semi, ’halv’, och kalon, ’lem; led; del av en mening’.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)